Pedagogisk slöjd i post-pandemitid
Från förändring och lärdomar till utveckling
DOI:
https://doi.org/10.7577/formakademisk.5088Emneord (Nøkkelord):
Covid-19, slöjdprocess, lärarprofessionSammendrag
Slöjd inom grundläggande utbildning kännetecknas av att elever, lärare och slöjdmaterial är i interaktion. Lärandet sker i ändamålsenliga, välutrustade lärmiljöer med utrymme för kreativitet och individuella lösningar. På grund av Covid-19 pandemin, kom undervisningen i Finland tidvis helt att övergå till olika distanstillämpningar. Förutsättningarna för meningsfull distansundervisning varierade starkt. I en tidigare studie fördjupade vi oss i hur lärare i slöjd hanterade distansperioderna (Porko-Hudd & Hartvik, 2021). I denna artikel gör vi en reanalys av den tidigare studiens resultat och antar ett framåtblickande perspektiv. Analysen resulterar i fem komplementpar med vars hjälp vi öppnar upp för en diskussion om hur undervisningen och lärandet i slöjdämnet kan utvecklas med grund i tiden före och under pandemin. Vårt bidrag till diskussionen sammanfattas med en utvecklad modell för slöjdkontexten och slöjdverksamheten.
Referanser
Andersson, J., Brøns-Pedersen, L., & Illum, B. (2016). Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden. Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap, 23(2). https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1274
Andersson, J. & Johansson, M. (2017). Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion, Forskning om undervisning och lärande, ForskUL, 5(1), 26–46.
Borg, K. (2008). Slöjd för flickor och slöjd för gossar. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 51–64). Lärarförbundet.
Bowden, E. M., Jung-Beeman, M., Fleck, J. & Kounios, J. (2005). New approaches to demystifying insight. Trends in Cognitive Sciences, 9(7), 322-328. https://doi.org/10.1016/j.tics.2005.05.012.
Collier, A. (2011). The well-being of women who create with textiles: Implications for art therapy. Journal of the American Art Therapy Association, 28(3), 104–112. https://doi.org/10.1080/07421656.2011.597025
Cygnaeus, U. (1861). Förslag rörande folkskoleväsendet i Finland. Kejserliga Senatens tryckeri.
Degerfält, I. & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik – ett redskap i slöjden. I L. Lindström & K. Borg (red.) Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 113–123). Lärarförbundets förlag.
Dominick, C. M. (2014). Knitting as a therapeutic group technique with 4th grade elementary school students [Dissertation, University of Arkansas, Fayetteville]. https://scholarworks.uark.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.com/&httpsredir=1&article=3909&context=etd
Hansén, S-E. (2000). Världen förändras - förändras läraren? I K. Harra (Red.), Opettajan professiosta artikkelisarja (s. 72–87). Okka-säätiö.
Hartvik, J. (2013). Det planlagda och det som visar sig: Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd. Åbo Akademis förlag.
Heinonen, J. (2005). Opetussuunnitelmat vai oppimateriaalit. Peruskoulun opettajien käsityksiä opetussuunnitelmien ja oppimateriaalien merkityksestä opetuksessa [Curricula or educational materials] (Akademisk avhandling). Helsingin yliopisto, Soveltavan kasvatustieteen laitos.
Hodges, C., Moore, S., Lockee, B., Trust, T., & Bond, A. (2020), The difference between emergency remote teaching and online learning. https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching-and-online-learning
Horhagen, S., Fostvedt, B., & Alsaker, S. (2014). Craft activities in groups at meeting places: Supporting mental health users’ everyday occupations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(2), 145–152. https://doi.org/10.3109/11038128.2013.866691
Huotilainen, M. (2019). Näin aivot oppivat [Så lär sig hjärnan]. PS-kustannus.
Illum, B. (2004). Det manuelle håndværksmæssige og læring – processens dialog (Ph.d. afhandling). Danmarks Pædagogiske Universitet.
Illum, B. (2006). Learning in practice – practical wisdom – the dialog of the process. Journal of Research in Teacher Education, (2–3), 107–127.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Akademisk avhandling). Acta Universitatis Gothoburgensis.
Johansson, M. (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet – Om pedagogisk slöjd (s. 145–157). Lärarförbundet.
Johansson, M. (2011). Vad och hur gör de? – att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys. Techne serien. Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 18(1), 33–48. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/17
Kantola, J. (1997). Cygnaeuksen jäljillä käsityönopetuksesta teknologiseen kasvatukseen [I Cygnaeus fotspår från slöjdundervisning till teknologifostran]. Jyväskylän yliopisto.
Kojonkoski-Rännäli, S. (1995). Ajatus käsissämme. Käsityön käsitteen merkityssisällön analyysi [The thought in our hands. An analysis of the meaning of the concept handicraft]. (Akademisk avhandling). Turun yliopisto.
Kokko, S. (2007). Käsityöt tyttöjen kasvatuksessa naisiksi [The road to womanhood through gender-specific crafts] (Akademisk avhandling). Joensuun yliopisto.
Kokko, S., Kouhia, A., & Kangas, K. (2020). Finnish craft education in turbulence: Conflicting debates on the current National Core Curriculum. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 27(1), 1–19. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3562
Lac, A. (2016) Content Analysis. I Levesque R. (eds) Encyclopedia of Adolescence. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-32132-5_783-1
Lapinoja, K. P. (2006). Opettajan kadonnutta autonomiaa etsimässä [In search of a lost teacher autonomy] (Akademisk avhandling). Jyväskylän yliopisto, Chydenius-instituutti.
Lapinoja, K. & Heikkinen, H. L. T. (2006). Autonomia ja opettajan ammatillisuus [Autonomi och lärararens professionalitet]. I. A. Eteläpelto & J. Onnismaa (Red.), Ammatillisuus ja ammatillinen kasvu (s. 144–161). Kansanvalistusseura.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355
Lindfors, L. (1991a). Slöjddidaktik. Inriktning på grundskolans textilslöjd. Finn Lectura.
Lindfors, L. (1991b). Slöjdverksamhetens grunddimensioner vid arbetsinlärning i ett slöjdpedagogiskt perspektiv (Rapporter från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi 33/1991). Åbo Akademi.
Lindström, L. (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. (133/134), 57–70. http://www.krut.a.se/133/krut133-134.pdf
Luukkainen, O. (2004). Opettajuus ajassa elämistä vai suunnan näyttämistä? (Akademisk avhandling). Tampere University Press.
Nielsen, L. (2009). Fagdidaktikk for kunst og håndverk – i går, i dag, i morgen (2. utg.). Universitetsforlaget.
Nielsen, K. & Kvale, S. (2000). Mästerlära. Lärande som social praxis. Studentlitteratur.
Niikko, A. (1998). Opettajaksi kehittyminen ulkoisena ja sisäisenä prosessina. Näkökulma vaihe-, oppimis- ja sosiaalisiin teorioihin [Att utvecklas till lärare som yttre och inre process]. Joensuun yliopisto.
Nygren-Landgärds, C. (2000). Educational and teaching ideologies in sloyd teacher education (Akademisk avhandling). Åbo Akademi University Press.
Porko-Hudd, M. (2005). Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Tanken bakom tre läromedel i slöjd (Akademisk avhandling). Åbo Akademi.
Porko-Hudd, M., & Hartvik, J. (2021). "Coronaslöjd”: Lärares omställning till ofrivillig distansundervisning. Techne Serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 28(4), 1–20. https://doi.org/10.7577/TechneA.4722
Porko-Hudd, M., Pöllänen, S., & Lindfors, E. (2018). Common and holistic crafts education in Finland. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 25(3), 26–38. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3025
Pöllänen, S. (2009). Contextualizing Craft. Pedagogical Models for Craft Education. The International Journal of Art & Design Education, 28(3), 249–260. https://doi.org/10.1111/j.1476-8070.2009.01619.x
Pöllänen, S. & Voutilainen, L. (2017). Crafting wellbeing: Meanings and intentions of stay at home mothers’ craft based leisure activity. Leisure Sciences, 40(6), 617-633. https://doi.org/10.1080/01490400.2017.1325801
Selander, S. & Kress, G. (2017). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.
Sjöberg, B. (2009). Med formgivning i fokus. En studie om holistisk slöjd i lärarutbildningen (Akademisk avhandling). Åbo Akademi.
Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Ämnesrapport slöjd (Ämnesrapport till rapport 253) (Hasselskog, P. & Johansson, M., författare). Fritzes.
Suojanen, U. (1993). Käsityökasvatuksen perusteet [Slöjdpedagogikens grunder]. WSOY.
Svenska Akademien. (u.å.). Insikt. I Svensk ordbok.. Hämtad 15.09 2021 från https://svenska.se/tre/?sok=insikt&pz=1
Statistics Finland. (2018). Vapaa-aikatutkimus [Participation in leisure activities]. Tilastokeskus. http://tilastokeskus.fi/til/vpa/2017/01/vpa_2017_01_2018-11-21_tau_023_fi.html
Statsrådet, (2020). Regeringen har i samverkan med republikens president konstaterat att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet.16.3.2020. https://valtioneuvosto.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/10616/hallitus-totesi-suomenolevan-poikkeusoloissa-koronavirustilanteen-vuoksi
Säljö, R. (2008a). Den materiella kulturen och vårt kunskapande. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 11–14). Lärarförbundet.
Säljö, R. (2008b). Lärande i människans landskap. I H. Rystedt & R. Säljö (Red.), Kunskap och människans redskap: teknik och lärande (s. 13–27). Studentlitteratur.
Tuomi, J. & Sarajärvi, A. (2002). Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi [Kvalitativ forskning och innehållsanalys]. Tammi.
Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/perusopetus/419550/tiedot
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Juha Hartvik, Mia Porko-Hudd
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution-NoDerivatives 4.0 International License.
- Forfatteren(e) beholder sin opphavs- og kopieringsrett til eget manuskript, men gir tidsskriftet varig rett til 1) å fremføre manuskriptet for offentligheten i den opprinnelig publiserte digitale form, og 2) å registreres og siteres som første publisering av manuskriptet.
- Forfatteren må selv forvalte sine økonomiske kopieringsrettigheter overfor eventuell tredjepart.
- Tidsskriftet gir ingen økonomisk eller annen kompensasjon for innsendte bidrag, medmindre det er gjort særskilt avtale om dette med forfatteren(e).
- Tidsskriftet plikter å arkivere manuskriptet (inklusive metadata) i den opprinnelig publiserte digitale form, i minst ett dertil egnet åpent tilgjengelig langtidsarkiv for digitalt materiell, som for eksempel i de norske universitetenes institusjonsarkiv innen rammen av NORA-samarbeidet.
- Lesere av tidsskriftet kan ta utskrift av de fremførte manuskriptene under samme betingelser som gjelder ved kopiering av fysiske eksemplar. Dette innebærer at masseframstilling av fysiske eksemplar, eller framstilling av eksemplar for kommersielle formål, ikke er tillatt uten etter avtale med forfatteren(e).