Material-economic aspects of wooden pole fence-buildings
Examples from a flexible building method
DOI:
https://doi.org/10.7577/formakademisk.5421Emneord (Nøkkelord):
vernacular building, wooden pole fence-building, sloyd, processual reconstruction, craft researchSammendrag
This paper examines different aspects of wooden pole fence-buildings through two different perspectives. In the first part of the article, the material-economic conditions and the nature of the crafts involved in the building technique is examined through a sloyd-theoretical perspective. By comparing approaches and methods of the wooden pole fence building-technique with those of domestic sloyd rather than architecture, an attempt is made at understanding the techniques epistemological nature. The versatile nature of the building technique is emphasized, and its regenerative qualities highlighted. The second part takes a closer look at the craft procedures involved in the making of a wooden pole fence-building through a processual reconstruction of a small barn based on a filmed documentation of the building process from the 1930s. Through practical experiments, attempts are made to understand and recreate the craft procedures documented in the film. Questions about the selection of wood for the barn and how material conditions affect the craft procedures are discussed. A filmed documentation of three of the procedures of the reconstruction gives an insight into the process.
Referanser
Almevik, G. (2012). Byggnaden som kunskapskälla [The building as a source of knowledge]. (Doctoral thesis, The University of Gothenburg), Acta Universitatis Gothoburgensis. http://hdl.handle.net/2077/28072
Almevik, G. (2021). Ett annat hantverk [A different craft]. In Gustafsson, C. & Almevik, G. (Eds.), Kulturvård: en introduktion [Conservation: an introduction] (pp. 121-144). Bokförlaget Korpen. https://canvas.gu.se/files/5706659/download?download_frd=1
Bannbers, O (1934) Skogen brukas, Svedjebruksbilder från Västerdalarna [The forest in use, Slash-and-burn agriculture in Västerdalarna]. In Erixon, Sigurd, Wallin, Sigurd, Bannbers, Ola & Brännström, Edvin (Eds.) Svenska kulturbilder Bd 1. Ny följd. D. 1-2 (pp. 65-92). Skoglund.
Boije, C. G. (1756) Säkra rön och påliteliga medel til wälmågo och förmögenhet, eller Den igenom många års egna försök förfarna swenska landthushållaren, uti hwilken tilkänna gifwes det förnämsta som en landtman bör weta och förstå, til en indrägtig landthushållnings inrättande och wårdande: besynnerligen en nog gagnande fåreskötsel, som ej allenast gifwer ren och fin ull, utan aldeles bewarar fåren för skadeliga siukdomar, och hämmar den förderfweliga fåre-döden: med mycket annat som härtil dags warit allmänheten obekant [Secure findings and reliable methods for well-being and prosperity, or The through many years of personal experiments skilled swedish agriculturist, in which is presented the foremost knowledge necessary for a landowner to possess and comprehend, for the effective establishment and maintenance of agrarian management: particularly an advantaged sheep husbandry, which not only provides clean and fine wool but entirely preserves the sheep from harmful diseases and mitigates the devastating ovine mortality: along with many other aspects previously unfamiliar to the public]. , L.L. Grefing
Erixon, S. (1941). Den äldre folkliga bebyggelsen i Stockholmstrakten [The older vernacular building culture in the Stockholm area]. Victor Pettersons bokindustriaktiebolag.
Erixon, S. (1947). Svensk byggnadskultur: studier och skildringar belysande den svenska byggnadskulturens historia [Swedish building culture: studies and depictions illuminating the history of swedish building culture]. Bokverk.
Gustavsson, K. (2014). Expeditioner i det förflutna: etnologiska fältarbeten och försvinnande allmogekultur under 1900-talets början. [Expeditions into the past: ethnological fieldwork and the vanishing peasant culture at the start of the twentieth century] (Doctoral thesis, Lund Univesity). Lunds universitet. Nordiska museets förlag. https://lup.lub.lu.se/search/files/3898366/5157411.pdf
Hagander, S. (1995). Gärsgår'n i vårt landskap: hantverk, historia, handledning. [The round pole wooden fence in our landscape: craftsmanship, history, guidance] Utbildningsgruppen.
Hellquist, E. (1922). Svensk etymologisk ordbok [Swedish etymological dictionary] C. W. K. Gleerups förlag. http://runeberg.org/svetym/
Kardell, Ö. (2004). Hägnadernas roll för jordbruket och byalaget 1640-1900 [The role of enclosures for agriculture and the village community 1640-1900]. (Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Science]. Sveriges lantbruksuniversitet. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. https://pub.epsilon.slu.se/481/1/Agraria445.pdf
Karlsson, T. (2013). Ramverksdörr: en studie i bänksnickeri [Frame and panel door: a study in bench joinery]. (Licensiate thesis, University of Gothenburg]. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/32838/gupea_2077_32838_2.pdf?sequence=2&isAllowed=y
Knutsson, J. (2019). Hantverkarens val: material, teknik och form genom möbelhistorien [The craftsman’s choice: materials,technique, and form throughout furniture history]. Nordiska museets förlag.
Myrdal, J. (1999). Det svenska jordbrukets historia [Bd 2] Jordbruket under feodalismen: 1000-1700 [History of the swedish agriculture (Vol. 2.) Agriculture during the feudalism: 1000- 1700]. Natur och kultur/LT. https://www.ksla.se/bibliotek/fembandsverket/fembandsverket-band-2/
Nylén, A. (1969). Hemslöjd: den svenska hemslöjden fram till 1800-talets slut [Handicraft: the swedish handicraft up until the end of the 19 th century]. H. Ohlsson.
Pye, D. (1995). The nature and art of workmanship. (Rev. 2nd ed.). London: Herbert.
Rolf, B. (2017). Teori, praktik och kompetens [Theory, practice and competence]. In Almevik, G. (Ed.), Hantverksvetenskap [Craft science]. (pp. 49-80). Hantverkslaboratoriet, University of Gothenburg. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/52386
Seiler, J. (2020). Management regimes for lawns and hedges in historic gardens. (Doctoral dissertation). University of Gothenburg. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/62813
Ulväng, G. (2001). Böndernas hus: den agrara bebyggelsen i sydvästra Uppland under 1700- och 1800-talen [The farmers houses: the agricultural built environment in southeast Uppland during the 18th and 19th centuries]. (Licentiate thesis, Uppsala university). Ekonomisk-historiska inst., Uppsala univ.
Wijnbladh, A. F. (1805-1806). Försök till jordbrukets lönande behandling jemte bihang om sättet att afrappa trähus byggnader samt utan gips förfärdiga varaktiga tak i bonings rum [Efforts towards profitable agriculture management along with appendix on the method of plastering wooden houses and crafting durable ceilings without plaster in rooms]. Stockholm: Henrik A. Nordström
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Björn Svantesson
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution-NoDerivatives 4.0 International License.
- Forfatteren(e) beholder sin opphavs- og kopieringsrett til eget manuskript, men gir tidsskriftet varig rett til 1) å fremføre manuskriptet for offentligheten i den opprinnelig publiserte digitale form, og 2) å registreres og siteres som første publisering av manuskriptet.
- Forfatteren må selv forvalte sine økonomiske kopieringsrettigheter overfor eventuell tredjepart.
- Tidsskriftet gir ingen økonomisk eller annen kompensasjon for innsendte bidrag, medmindre det er gjort særskilt avtale om dette med forfatteren(e).
- Tidsskriftet plikter å arkivere manuskriptet (inklusive metadata) i den opprinnelig publiserte digitale form, i minst ett dertil egnet åpent tilgjengelig langtidsarkiv for digitalt materiell, som for eksempel i de norske universitetenes institusjonsarkiv innen rammen av NORA-samarbeidet.
- Lesere av tidsskriftet kan ta utskrift av de fremførte manuskriptene under samme betingelser som gjelder ved kopiering av fysiske eksemplar. Dette innebærer at masseframstilling av fysiske eksemplar, eller framstilling av eksemplar for kommersielle formål, ikke er tillatt uten etter avtale med forfatteren(e).