Materiella yttranden i återkoppling inom skolans praktisk-estetiska ämnen
DOI:
https://doi.org/10.7577/formakademisk.5559Emneord (Nøkkelord):
Återkoppling, materialitet, posthumanism, praktisk-estetiska ämnen, materiella yttrandenSammendrag
Artikeln presenterar en del av en pilotstudie där återkoppling inom praktisk-estetiska ämnen i grund- och gymnasieskolan undersöks. Återkoppling inom skolans praktik förstås ofta som en muntlig eller skriftlig kommunikation mellan lärare och elever. De ämnen som benämns som praktisk-estetiska innehåller till stor del färdighetsträning i relation med material och artefakter av olika slag. I situerade aktiviteter där material, kropp och kulturella praktiker samverkar behöver återkopplingens innehåll och tillblivelse därför undersökas som en relationell process. Genom det posthumanistiska analysbegreppet ”materiella yttranden” syftar artikeln till att synliggöra och diskutera återkopplingsfenomen som blir till inom och genom situerade aktiviteter i tre praktisk-estetiska ämnen: slöjd, hem- och konsumentkunskap och bild. De fenomen som synliggörs inom/genom aktiviteterna är de inkluderingar och exkluderingar som kontinuerligt görs, vilka skapar föränderliga återkopplingshybrider. Det är inom dessa återkopplingshybrider av material, kropp och diskurs som förståelse och kunskap blir till och ständigt omformas.
Referanser
Adams, C., & Thompson, T. L. (2016). Researching a Posthuman World: Interviews with Digital Objects. Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/978-1-137-57162-5
Ahlstrand, P. (2020). A method called action(re)call. How and why we use it. Research in Drama Education: The Journal of Applied Theatre and Performance, 25(4), 505–525. https://doi.org/10.1080/13569783.2020.1779584
Asplund, J. (2022a). Compositionism and digital music composition education. Journal for Research in Arts and Sports Education, 6(3), 96–120. https://doi.org/10.23865/jased.v6.3578
Asplund, J. (2022b). Cyborg learners: Becoming with in the ecology of digital music composition. The Finnish Journal of Music Education, 25(1), 8–28.
Barad, K. (2007). Meeting the Universe Halfway; Quantum Physics and the Entanglement of Matter and Meaning. Duke University Press. https://doi.org/10.2307/j.ctv12101zq
Barad, K. (2010). Quantum Entanglements and Hauntological Relations of Inheritance: Dis/continuities, SpaceTime Enfoldings, and Justice-to-Come. Derrida Today, 3(2), 240–268. https://doi.org/10.3366/drt.2010.0206
Barad, K. (2014). Diffracting Diffraction: Cutting Together-Apart. Parallax, 20(3), 168–187. https://doi.org/10.1080/13534645.2014.927623
Bell, A. P. (2015). Can we afford these affordances: GarageBand and the double-edged sword of the digital audio workstation. Action, Theory, and Criticism for Music Education, 14(1), 44–65. https://act.maydaygroup.org/articles/Bell14_1.pdf
Bertils, K., & Magnusson, S. (2019). Att koka ihop ett beslut: En multimodal interaktionsanalys av gemensamt beslutsfattande i vardagen. Språk & stil, NF 29, 73–98. https://doi.org/10.33063/diva-399804
Bezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, Learning and Communication: A social semiotic frame. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315687537
Braidotti, R. (2019). Posthuman Knowledge. Polity Press.
Ceder, S. (2016). Cutting Through Water: Towards a Posthuman Theory of Educational Relationality [Doktorsavhandling, Lunds univesitet]. Lund University Publications. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/6008016/8411680.pdf
Clark, V. (2012). Becoming-Nomadic through Experimental Art Making with Children. Contemporary Issues in Early Childhood, 13(2), 132–140. http://dx.doi.org/10.2304/ciec.2012.13.2.132
Coole, D., & Frost, S. (2010). New Materialisms: Ontology, Agency, and Politics. Duke University Press. https://doi.org/10.1215/9780822392996
Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects (Fifth edition). Open university press/McGraw-Hill Education.
Dolphijn, R., & van der Tuin, I. (2012). New Materialism: Interviews & Cartographies. Open Humanities Press. https://doi.org/10.3998/ohp.11515701.0001.001
Ferm Almqvist, C., & Hentschel, L. (2022). Becoming musical performance artists – challenging organisational norms and traditional Municipal Arts School structures. Journal for Research in Arts and Sports Education, 6(3), 11-26. http://dx.doi.org/10.23865/jased.v6.3586
Forslind, E.-L., Hrastinski, S., & Forsler, I. (2023). Digital peer feedback on visual ideas: a study of eighth-grade students in visual art. Interactive Learning Environments, 1–18. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/18826
Gelinder, L. (2020). Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i Hem- och konsumentkunskap [Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala universitet]. DIVA portal. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1417766/FULLTEXT01.pdf
Goodwin, C., & Goodwin, M. H. (1992). Context, Activity and Participation. I P. Auer, & A. Di Luzio (Red.), The Contextualization of Language (ss. 77–100). John Benjamins Publishing Company. https://doi.org/10.1075/pbns.22.07goo
Gunnarsson, K. (2018). Med rörelse och engagemang: En sociomateriell hållning till praktiknära skolforskning. Utbildning & lärande, 12(1), 71–86.
Gunnarsson, K., & Bodén, L. (2021). Introduktion till postkvalitativ metodologi. Stockholm University Press. https://doi.org/10.16993/bbh
Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599. https://doi.org/10.2307/3178066
Hasse, C. (2020). Posthumanist Learning: What Robots and Cyborgs Teach us about being Ultra-social. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315647661
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81–112. https://doi.org/10.3102/003465430298487
Haynes, P. (2014). Creative becoming and the patiency of matter. Journal of the Theoretical Humanities, 19(1), 129–150. https://doi.org/10.1080/0969725X.2014.920633v
Hirsh, Å., & Lindberg, V. (2015). Formativ bedömning på 2000-talet: en översikt av svensk och internationell forskning. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25aca/1555423122350/Formativ-bedoemning-svensk-o-internationell-forskning_VR_2015.pdf
Ignatow, G. (2007). Theories of Embodied Knowledge: New Directions for Cultural and Cognitive Sociology? Journal for the Theory of Social Behaviour, 37(2), 115–135. https://doi.org/10.1111/j.1468-5914.2007.00328.x
Jagell, E. (2022). Kommunicera estetiska dimensioner: Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 29(1), 45–61. https://doi.org/10.7577/TechneA.4741
Jennings, K. (2007). Composing with Graphical Technologies: Representations, Manipulations and Affordances. I J. Finney, & P. e. Burnard (Red.), Music Education with Digital Technology (ss. 76–94). Continuum.
Kjus, Y. (2018). Live and Recorded: Music Experience in the Digital Millenium. Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1007/978-3-319-70368-8
Klungland, M. (2023). Romtidmaterialisering og subjektivering: Kunst- og håndverksdidaktikk under posthumane betingelser. FormAkademisk, 16(2), 1–14. https://doi.org/10.7577/formakademisk.4799
Lindberg, V., & Hirsh, Å. (2019). Svensk forskning om formativ bedömning i grundskolan – en översikt. I V. Lindberg, I. Eriksson, & A. Pettersson (Red.), Formativ bedömning: utmaningar för undervisningen (ss. 133–175). Natur & Kultur. https://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1353278&dswid=6682
Lindgren, A.-L., & van Vulpen, W. (2016). Estetiska transformationer: Att följa en kanins väg från en konsthall, via en förskola och vidare till konsthallens ateljé. Pedagogisk forskning i Sverige, 21(1-2), 101–124. https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1426
Murakami, K. (2017). Materiality of Memory: The Case of the Remembrance Poppy. I B. Wagoner (Red.), Handbook of Culture and Memory (ss. 117–132). Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780190230814.003.0006
Murris, K. (2022). Karen Barad as Educator: Agential Realism and Education. Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-19-0144-7
Nyberg, E. (2009). Om livets kontinuitet. Undervisning och lärande om växters och djurs livscykler: en fallstudie i årskurs 5. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. GUPEA. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/18826
Parkes, K. A. (2018). Instructional Feedback in Music. I A. A. Lipnevich, & J. K. Smith (Red.), The Cambridge Handbook of Instructional Feedback (ss. 219–239). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/9781316832134.012
Plantin Ewe, L. (2020). Enhancing teachers’ relational competence: a teacher lesson study. International Journal for Lesson & Learning Studies, 9(3), 203–219. https://doi.org/10.1108/IJLLS-12-2019-0081
Porko-Hudd, M., & Hartvik, J. (2023). Pedagogisk slöjd i post-pandemitid: Från påtvingad förändring till möjlig utveckling. FormAkademisk, 16(3), 1–18. https://doi.org/10.7577/formakademisk.5088
Quay, J. (2013). Education, experience and existence: Engaging Dewey, Peirce and Heidegger. Routledge.
Schmidt-Jones, C. (2018). Open online resources and visual representations of music: New affordances for music education. Journal of Music, Technology & Education, 11(2), 197–211. https://doi.org/10.1386/jmte.11.2.197_1
Selander, S. (2017). Didaktiken efter Vygotskij: design för lärande. Liber.
Skolverket. (2015). Bild, musik och slöjd i grundskolan: En sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna (Rapport 426). Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3496
St. Pierre, E. A. (2019). Post Qualitative Inquiry in an Ontology of Immanence. Qualitative Inquiry, 25(1), 3–16. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177%2F1077800418772634
Susa, R. (2019). Struggling with the reccuring reduction of being to knowing: placing thin hope in aesthetic interventions. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults, 10(2), 185–199. https://doi.org/10.3384/rela.2000-7426.rela9141
Säljö, R. (2021). Från materialitet till sociomaterialitet: Lärande i en designad värld. Techne Serien – Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 28(4), 193–208. https://doi.org/10.7577/TechneA.4736
Tanggaard, L. (2012). The sociomateriality of creativity in everyday life. Culture & Psychology, 19(1), 20–32. https://doi.org/10.1177/1354067X12464987
Thompson, T. L., & Adams, C. (2020). Accountabilities of Posthuman Research. Explorations in Media Ecology, 19(3), 337–349. https://doi.org/10.1386/eme_00050_7
Tolgfors, B. (2018). Different versions of assessment for learning in the subject of physical education. Physical Education and Sport Pedagogy, 23(3), 311–327. https://doi.org/10.1080/17408989.2018.1429589
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Öhman, A. (2017). Återkoppling i interaktion: En studie av klassrumsbaserad bedömning i frisörutbildningen [Doktorsavhandling, Karlstad University Studies 2017:34, Karlstad universitet]. DIVA portal. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1136025/FULLTEXT02.pdf
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2024 Jonas Asplund
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution-NoDerivatives 4.0 International License.
- Forfatteren(e) beholder sin opphavs- og kopieringsrett til eget manuskript, men gir tidsskriftet varig rett til 1) å fremføre manuskriptet for offentligheten i den opprinnelig publiserte digitale form, og 2) å registreres og siteres som første publisering av manuskriptet.
- Forfatteren må selv forvalte sine økonomiske kopieringsrettigheter overfor eventuell tredjepart.
- Tidsskriftet gir ingen økonomisk eller annen kompensasjon for innsendte bidrag, medmindre det er gjort særskilt avtale om dette med forfatteren(e).
- Tidsskriftet plikter å arkivere manuskriptet (inklusive metadata) i den opprinnelig publiserte digitale form, i minst ett dertil egnet åpent tilgjengelig langtidsarkiv for digitalt materiell, som for eksempel i de norske universitetenes institusjonsarkiv innen rammen av NORA-samarbeidet.
- Lesere av tidsskriftet kan ta utskrift av de fremførte manuskriptene under samme betingelser som gjelder ved kopiering av fysiske eksemplar. Dette innebærer at masseframstilling av fysiske eksemplar, eller framstilling av eksemplar for kommersielle formål, ikke er tillatt uten etter avtale med forfatteren(e).