Nordisk Administrativt Tidsskrift

Dataunderstøttet ledelse og hvordan det bedrives

2024-08-06T14:04:11+02:00

Artiklen undersøger dataunderstøttet ledelse og hvordan det bedrives i Aarhus Kommune på social- og beskæftigelsesområdet i forbindelse med implementeringen af Aarhus Kompasset. Der er i de kommunale afdelinger sat store ressourcer af til at sikre dataunderstøttet ledelse, blandt andet via en række workshops. Artiklen trækker på observationer fra disse workshops og en række interviews med ledere og medarbejdere i de relevante afdelinger. I forbindelse med Workshops brugte man en såkaldt Spilleplade, der illustrerer, hvordan data skal fortolkes og anvendes i dataunderstøttet ledelse for at imødegå unødigt bureaukrati og indfri værdierne i Aarhuskompasset. Artiklen anvender begreberne data literacy-trappen og datainfrastruktur i belysningen af, hvordan dataunderstøttet ledelse reelt tager sig ud i forvaltningen og afdækker fire idealtypiske positioner, som ledere og medarbejdere indtager. En af pointerne er, at man kan bevæge sig på trappen og indtage flere positioner samtidigt. En anden pointe er, at datainfrastrukturen er under stadig revision og udvikling. Der gives eksempler på, hvordan medarbejdere og ledere lokalt producere data, som supplement til og udvikling af datainfrastrukturen. Det skal imødegå, at datainfrastrukturen af ledere og medarbejdere opleves som en barriere i forhold til fleksibilitet i adgang til relevante data og som mangelfuld og svært overskuelig.

Digitaliseringsklar lovgivning i Danmark: Når politiske ambitioner møder virkeligheden

2025-03-04T20:46:31+01:00

Som et af de første lande i verden fik Danmark i 2018 en erklæret politik om digitaliseringsklar lovgivning, som hviler på en aftale mellem alle Folketingets partier. Intentionen er, at lovgivning skal formuleres således, at den tilvejebringer rammebetingelser for en hel eller delvis digital offentlig administration, hvor teknologi understøtter en bedre og mere effektiv opgaveløsning. Med udgangspunkt i den lovgivningsmæssige realisering og implementering af den politisk høj-profilerede, såkaldte ”Tidlig Pension” (”Arne-Pension”) undersøger artiklen, hvad der sker når ambitionerne om digitaliseringsklar lovgivning møder virkeligheden. Tidlig Pension er særlig interessant fordi der allerede som led i den politiske promovering af ideen blev lagt vægt på betydningen af objektive kriterier. Artiklen er baseret på analyse af bl.a. politiske aftale-tekster, lovgivning, forarbejder og dokumenter fra de involverede myndigheder. Konklusionen ér, at ambitionen om digitaliseringsklar lovgivning udfordres af, at den virkelighed, som lovgivningen skal anvendes på, ikke er enkel og ligetil, og det derfor i praksis er vanskeligt at udforme enkle og objektive regler. Desuden nødvendiggør implementeringen af digitaliseringsklar lovgivning en grundighed og detailviden om data og teknologi, som udfores af en stigende hastighed i lovgivningsprocesser. Artiklen understreger betydningen af samspillet mellem lovgivningsprocessen og ambitionen om digitaliseringsklar lovgivning, herunder at dette samspil underkastes offentlig såvel som forskningsmæssig debat.

Rättsliga och pedagogiska förutsättningar för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeutbildningen i Sverige med nordisk utblick

2025-02-14T15:45:41+01:00

En sjuksköterskeutbildning av god kvalitet och med god genomströmning är en viktig välfärdsfråga för att tillgodose hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjningsbehov. För att utöka antalet utbildningsplatser krävs platser för klinisk verksamhetsförlagd undervisning för den omfattande praktiska delen av utbildningen. Sådan verksamhetsförlagd utbildning sker på lärosätenas ansvar enligt den högskolerättsliga regleringen, men genomförs i hälso- och sjukvården. I denna artikel undersöks de komplexa rättsliga och pedagogiska förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning på sjuksköterskeutbildningen i Sverige. En översiktlig utblick mot Danmark, Finland och Norge görs också. Undersökningen genomförs tvärvetenskapligt med rättsanalytisk metod samt genom analys av forskning om pedagogiskt utvecklingsarbete och lärosätenas lokala reglering. Här konstateras att förutsättningarna för verksamhetsförlagd utbildning i de nordiska länderna styrs av avtal mellan lärosätena och hälso- och sjukvården. Detta kräver omfattande samverkan mellan parterna, inte minst ur studenternas rättssäkerhetsperspektiv. Verksamhetsförlagd utbildning måste också vara anpassad till EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, som detaljreglerar sjuksköterskeutbildningen och innebär att minst hälften av utbildningens reglerade minimitid ska utgöra klinisk undervisning i direkt kontakt med patienter i hälso- och sjukvården. Slutsatsen är att direktivet begränsar metoder för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning såsom simulering, trots att sådana övningsmöjligheter förekommer i många av EU:s medlemsstater och kan vara motiverade både ur pedagogisk och patientsäkerhetsmässig synvinkel.