Nordisk Administrativt Tidsskrift

Hög diversitet i styrningen av marin biodiversitet i Finland

2024-06-19T08:47:33+02:00

Denna artikel undersöker styrningen av marin biodiversitet i Finland, med särskilt fokus på ekosystemansatsen. Trots att Finland har fastställt flera nationella biodiversitetsstrategier och varit en föregångare i europeisk miljöpolitik, kvarstår utmaningar för att stoppa biodiversitetsförlusten i havet. Hållbar styrning av marina naturresurser är av väsentlig betydelse pga. naturresursernas stora ekonomiska värde, de viktiga ekosystemtjänster som marin biodiversitet möjliggör och för att inte glömma havets egenvärde. Genom en dokumentstudie kartlägger artikeln lagar, direktiv och policyverktyg som styr förvaltningen av marin biodiversitet i Finland och diskuterar styrningens effekter och utmaningar. Därtill identifieras de aktörer som är delaktiga i förvaltningen av marin biodiversitet. Resultaten visar att styrningen av marin biodiversitet är centrerad till statsförvaltningens nationella och regionala förvaltningsenheter medan ett ökat samarbete med den lokala nivån skulle kunna vara en positiv utveckling i enlighet med ekosystemansatsens andra princip. Vidare illustrerar resultaten förvaltningens komplexitet i form av ett flertal rättsakter på både internationell och nationell nivå samt tiotals offentliga, främst statliga, aktörer som deltar i marin biodiversitetsstyrning. Slutsatserna antyder att det finns brist på lagstadgat ansvar för marin biodiversitet på den lokala förvaltningsnivån, brist på mekanismer för att inkludera intressenter och slutligen att styrkan och svagheten i förvaltningen av marin biodiversitet grundar sig i styrningens höga diversitet.

Reformen av lagen om domstolsavgifter i Finland – förvaltningsdomstolarnas samhällsfunktioner fullgörs inte längre på avsett sätt

2024-10-02T14:50:15+02:00

I Finland trädde den nya lagen om domstolsavgifter (1455/2015) i kraft i början av 2016. Domstolsavgifterna minst fördubblades och vissa förfaranden som tidigare varit avgiftsfria blev avgiftsbelagda. Syftet med reformen var att främja tillgången till rättslig prövning, förbättra avgifternas kostnadseffektivitet, minska uppenbart omotiverad användning av domstolstjänster, säkerställa ett rimligt förhållande mellan domstolsavgifterna och kostnaderna för olika domstolsförfaranden samt uppnå ett enkelt och tydligt avgiftssystem. En konsekvensbedömning av reformen genomfördes mellan 2022 och 2023 och visade att målen i stort sett hade uppnåtts. Reformen har emellertid en oförutsedd negativ inverkan: domstolarnas samhällsfunktioner uppfylls inte längre på ett tillfredsställande sätt. Nedan analyseras mer i detalj hur detta återspeglas i förvaltningsprocessen vid de regionala förvaltningsdomstolarna och Högsta förvaltningsdomstolen. Artikeln är en rättsvetenskapligt riktad analys som kompletteras med empiriska data. Som samhällspåverkan syftar artikeln att få de tjänstemän som ansvarar för lagberedningen att uppmärksamma och erkänna det problem som lyfts fram i artikeln och att vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera det. Som en åtgärd föreslogs att avgifterna i vissa kategorier av mål ska reduceras avsevärt för att domstolarna ska få en tillräcklig täckning av alla typer av mål för att kunna fullgöra sina samhällsfunktioner på ett ändamålsenligt sätt.