Nordisk Administrativt Tidsskrift

Matsäkerhet i krisberedskapens tidevarv

2025-04-26T09:15:43+02:00

Matsäkerhet har blivit en alltmer brännande fråga för många utvecklade välfärdsstater och sårbarheten i komplext sammanvävda internationella matsystem gör att forskare framhävt betydelsen av lokala matsystem där kommuner spelar en avgörande roll. Mot den bakgrunden undersöks i den här studien hur frågor om matsäkerhet ger avtryck i kommunal policy, planering och administration i Sverige. Därutöver undersöks hur matsäkerhet förstås och ramas i på ett mer övergripande plan i relation till en lokal kontext. Studien, som bland annat bygger på en omfattande dokumentkartläggning, visar tydligt att frågor som rör matsäkerhet inte behandlas på något systematiskt sätt i kommunala planer eller policyer. Genom deltagande observationer visas även att frågor om matsäkerhet aktualiseras i relation till en krisberedskapsdiskussion, men att frågan inte kan diskuteras systematiskt då matsäkerhet och krisberedskap saknar förankring i formell policy, planering och administration. Studien visar på ett trängande behov av, men också institutionella svårigheter i att hantera matsäkerhet på ett mer strukturerat sätt.

Från output till input: Strategier och förväntningar kring en förändrade fördelningsmodell i högre utbildning

2025-04-01T15:14:45+02:00

Denna studie undersöker effekterna av förändrade resursfördelningsmodeller för forskningsfinansiering vid två fakulteter vid ett svenskt lärosäte. Tidigare har resurser fördelats utifrån prestationsbaserade indikatorer såsom externa forskningsmedel och publikationer, vilket har förstärkt konkurrens och skillnader mellan institutioner. Den nya modellen innebär en förskjutning från output- till input-orienterad styrning, där anslag i stället allokeras baserat på antalet tillsvidareanställda forskare och lärare. Genom en kvalitativ analys av 24 intervjuer med fakultets-, institutionsledare och ekonomer, belyser studien hur denna förändring påverkar strategiska beslut, styrning och den akademiska miljön. Resultaten visar att respondenterna tror att de nya modellerna kommer öka förutsägbarheten och möjliggöra långsiktig strategisk planering, men samtidigt väcker förändringen av modellerna frågor om forskningsincitament och akademisk excellens. Studien bidrar genom att presentera empiriska exempel, på resonemang gällande konsekvenser av en styrning på output-sidan, och övervägande vid en förändring av styrning mot input-sidan.

Den finländska justitiekanslern som ändringssökande i advokatdisciplinära ärenden

2025-05-15T07:13:52+02:00

I artikeln analyseras justitiekanslerns rätt och skyldighet att anföra besvär över tillsynsnämndens disciplinära beslut i advokatärenden. Justitiekanslern kan och ska anföra besvär om det allmänna intresset föranleder det. Trots detta anses justitiekanslern i vissa fall anföra besvär utan att det allmänna intresset motiverar det, och i enskilda fall kan besvären till och med framstå som oförenliga med det allmänna intresset. Mot denna bakgrund syftar artikeln till att fastställa när och hur justitiekanslerns besvärsrätt bör utövas. Slutsatsen som dras i artikeln är att justitiekanslern endast bör anföra besvär i fall där det allmänna intresset kräver eller berättigar det. Vidare bör justitiekanslern i besvärsskriften på ett öppet och konkret sätt motivera hur det allmänna intresset gör sig gällande i det enskilda fallet. Dessutom bör justitiekanslern iaktta proportionalitet i användningen av domstolsväsendets resurser och beakta att resurserna för rättsskydd är begränsade.

Statstjänstemannen och New Public Management-samhället – noteringar i fotspåren av Dag Hammarskjöld

2024-12-15T10:14:24+01:00

I en parlamentarisk demokrati ingår att tjänstemännen har begräsningar på hur de kan framföra åsikter och värderingar. Folkvalda politiker bär ansvar för att staka fram den rådande linjen för den verkställande makten. För att individen ska kunna känna tillit till det offentliga krävs dock ett samspel mellan politiker och tjänstemän. Ett fungerande samspel mellan tjänstemän och politiker är en förutsättning för att det offentliga ska ha möjlighet att leverera på ett legitimt och effektivt sätt. Texten tar avstamp i en artikel skriven av Dag Hammarskjöld år 1951 som går in på tjänstemännens utrymme att uttrycka värderingar och säga ifrån. Under de påföljande 70 åren har skyddet för grundrättigheter kodifierats och förvaltningen har genomsyrats av ett marknadsetos. Tjänstemännens utrymme att säga ifrån möter nya utmaningar då förvaltningspolitiken tar nya former och då det människocentrerade synsättet utmanas.