Nordisk Administrativt Tidsskrift

Hvorfor nordiske rigsrevisioner “flopper” i korruptionsbekæmpelse

Rolf Elm-Larsen — 2024-10-30

Artiklen undersøger de nordiske rigsrevisioners rolle i korruptionsbekæmpelse og konkluderer, at de generelt mangler mulighed for at afsløre korruption. På trods af deres opfattede rolle som nøgleaktører i kampen mod korruption, er deres metoder og juridiske rammer ikke designet til at opdage korrupte aktiviteter effektivt. Artiklen fremhæver en diskrepans mellem offentlighedens forventninger og rigsrevisionerne faktiske præstationer. Rigsrevisionerne koncentrerer sig primært på at sikre rigtigheden af regnskaber snarere end aktivt at bekæmpe korruption, hvilket skaber en forventningskløft. Forfatteren argumenterer for, at rigsrevisionernes kollektive identitet, præget af internationale standarder og en neoliberal tilgang, hæmmer deres evne til at opdage og bekæmpe korruption. Artiklen peger også på, at der mangler metodologiske værktøjer og juridiske beføjelser, hvilket gør det svært for rigsrevisionerne at tage hånd om korruption systematisk. For at forbedre deres effektivitet foreslår artiklen flere taktiske og strategiske ændringer, såsom bedre videns grundlag om korruptionsdynamikker, en styrket juridisk ramme og en klarere position i det politiske system, der øger gennemsigtigheden og ansvarligheden i den offentlige sektor.

Svenska Etikprövningslagens geografiska tillämpningsområde

Mats Johansson — 2024-10-30

I Sverige är etikprövning reglerat i lag. Lagen har på senare år blivit föremål för hård kritik. Kritiken har i hög grad kretsat kring hur etikprövningssystemet drabbar forskare och forskningen, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap. Hur väl den skyddar forskningspersonerna har emellertid fått begränsat utrymme. Ur detta perspektiv är lagens geografiska tillämpningsområde av intresse. Den svenska etikprövningslagen gäller nämligen endast den forskning som utförs i Sverige, vilket medför att viss etiskt problematisk forskning helt faller mellan stolarna. I denna artikel analyseras lagens geografiska tillämpningsområde och de konsekvenser den fått i relation till syftet att skydda människor vid forskning.

Miljöorganisationerna försvarar de mänskliga rättigheterna: granskning av klimaträttegångar i Finland, Sverige och Norge

Terhi Talvikki Raikas — 2024-10-30

I klimaträttegångar som miljöorganisationerna inlett har man i Finland, Sverige och Norge behandlat de utmaningar för de mänskliga rättigheterna som klimatförändringen medför. I artikeln granskas ländernas klimaträttegångar i ljuset av rättsdogmatiken och rättsjämförelsen. I den nordiska rättspraxisen har barns och kommande generationers rättigheter, rätt till miljö och sporadiskt även andra mänskliga rättigheter lyfts fram. Klimaträttegångarna är en starkt antropocentrisk fråga och dessutom medför de på grund av sin politisktjuridiska karaktär utmaningar också med tanke på den tredelade maktfördelningsläran, men ändå har de blivit en viktig del av miljöorganisationernas klimatpåverkan i de nordiska länderna. Resultatet av artikeln ger ett mångsidigt perspektiv på den nordiska rättspraxisen om klimaträttegångar och på vad miljöorganisationerna kan göra för de mänskliga rättigheterna.

Kunngjøring om temanummer om tillit, tillitsreformer, og tillitsbasert styring og ledelse i offentlig sektor i Norden – Call for papers on trust, trust reforms, and trust-based management in the public sector in the Nordic countries

Åge Johnsen — 2024-10-30