https://journals.oslomet.no/index.php/nat <p>Nordisk Administrativt Tidsskrift (NAT) er et tverrvitenskapelig, åpen tilgangs-tidsskrift (open access) som utgis av Det Nordiske Administrative Forbund (NAF). Tidsskriftet har sterke røtter. Det har blitt utgitt siden 1920 og er det eldste tverrvitenskapelige tidsskriftet i Norden.</p> <p>Som vitenskapelig tidsskrift er formålet å forene eksperter i den offentlige forvaltningen og vitenskapsfolk som forsker på offentlig forvaltning. Tverrvitenskap er tidsskriftets tradisjonelle strategi. Dette innebærer at synsvinkelen på forvaltningen kan være rettslig, økonomisk, forvaltningsvitenskaplig/organisasjonsfaglig eller statsvitenskapelig. Særlig ønskelig er sammenligninger av nordisk administrativ praksis og tilrettelegging for diskusjon, dels på grunnlag av vitenskapelige artikler, og at forvaltningseksperter deltar i ordskiftet. </p> <p>Tidsskrifter forener de nordiske avdelingene og formidler også om deres virksomhet og om aktuelle administrative hendelser i de nordiske landene. </p> <p>Tidsskriftet kommer vanligvis ut med tre numre årlig. Tidsskriftet publiserer artikler på de skandinaviske språkene dansk, norsk og svensk. Forfattere som ikke taler skandinaviske språk, kan publisere sine artikler på engelsk.</p> <p>NAT tar gjerne imot oversikter, kommentarer, bokomtaler og vitenskapelige artikler som tar opp disse temaene. Det er også ønskelig med innlegg om vitenskapelige artikler i kommentarartikler. Alle vitenskaplige artikler går gjennom en anonym fagfellevurdering.</p> Det Nordiske Administrative Forbund nb-NO Nordisk Administrativt Tidsskrift 2246-1310 https://journals.oslomet.no/index.php/nat/article/view/5923 <div><span lang="SV-FI">Denna artikel undersöker styrningen av marin biodiversitet i Finland, med särskilt fokus på ekosystemansatsen. Trots att Finland har fastställt flera nationella biodiversitetsstrategier och varit en föregångare i europeisk miljöpolitik, kvarstår utmaningar för att stoppa biodiversitetsförlusten i havet. Hållbar styrning av marina naturresurser är av väsentlig betydelse pga. naturresursernas stora ekonomiska värde, de viktiga ekosystemtjänster som marin biodiversitet möjliggör och för att inte glömma havets egenvärde. Genom en dokumentstudie kartlägger artikeln lagar, direktiv och policyverktyg som styr förvaltningen av marin biodiversitet i Finland och diskuterar styrningens effekter och utmaningar. Därtill identifieras de aktörer som är delaktiga i förvaltningen av marin biodiversitet. Resultaten visar att styrningen av marin biodiversitet är centrerad till statsförvaltningens nationella och regionala förvaltningsenheter medan ett ökat samarbete med den lokala nivån skulle kunna vara en positiv utveckling i enlighet med ekosystemansatsens andra princip. Vidare illustrerar resultaten förvaltningens komplexitet i form av ett flertal rättsakter på både internationell och nationell nivå samt tiotals offentliga, främst statliga, aktörer som deltar i marin biodiversitetsstyrning. Slutsatserna antyder att det finns brist på lagstadgat ansvar för marin biodiversitet på den lokala förvaltningsnivån, brist på mekanismer för att inkludera intressenter och slutligen att styrkan och svagheten i förvaltningen av marin biodiversitet grundar sig i styrningens höga diversitet.</span></div> Carolina Grönberg Linnéa Henriksson Nina Tynkkynen Opphavsrett 2024 Carolina Grönberg, Linnéa Henriksson, Nina Tynkkynen https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2024-12-20 2024-12-20 101 3 10.7577/nat.5923 https://journals.oslomet.no/index.php/nat/article/view/6032 <div><span lang="SV">I Finland trädde den nya lagen om domstolsavgifter (1455/2015) i kraft i början av 2016. Domstolsavgifterna minst fördubblades och vissa förfaranden som tidigare varit avgiftsfria blev avgiftsbelagda. Syftet med reformen var att främja tillgången till rättslig prövning, förbättra avgifternas kostnadseffektivitet, minska uppenbart omotiverad användning av domstolstjänster, säkerställa ett rimligt förhållande mellan domstolsavgifterna och kostnaderna för olika domstolsförfaranden samt uppnå ett enkelt och tydligt avgiftssystem. En konsekvensbedömning av reformen genomfördes mellan 2022 och 2023 och visade att målen i stort sett hade uppnåtts. Reformen har emellertid en oförutsedd negativ inverkan: domstolarnas samhällsfunktioner uppfylls inte längre på ett tillfredsställande sätt. Nedan analyseras mer i detalj hur detta återspeglas i förvaltningsprocessen vid de regionala förvaltningsdomstolarna och Högsta förvaltningsdomstolen. Artikeln är en rättsvetenskapligt riktad analys som kompletteras med empiriska data. Som samhällspåverkan syftar artikeln att få de tjänstemän som ansvarar för lagberedningen att uppmärksamma och erkänna det problem som lyfts fram i artikeln och att vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera det. Som en åtgärd föreslogs att avgifterna i vissa kategorier av mål ska reduceras avsevärt för att domstolarna ska få en tillräcklig täckning av alla typer av mål för att kunna fullgöra sina samhällsfunktioner på ett ändamålsenligt sätt.</span></div> Mika Launiala Laura Tammenlehto Opphavsrett 2024 Mika Launiala, Laura Tammenlehto https://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2024-12-20 2024-12-20 101 3 10.7577/nat.6032