https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/issue/feed Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 2021-03-19T15:06:20+01:00 Mia Porko-Hudd Mia.Porko-Hudd@abo.fi Open Journal Systems <p>Techne serien ägs av <a href="http://nordfo.blogspot.com/p/om-nordfo.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">NordFo</a>, Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd. Serien startades 1995 som en tryckt publikation, från och med 2011 görs all publicering som ”open access”. Journalens namn har sitt ursprung i det grekiska ordet Techne som används i betydelsen att göra och kunna någonting hantverksmässigt och konstnärligt, samt att förstå och veta i ordets vidaste betydelse; att klara av och verkställa eller att vara förtrogen med någonting. Techne serien publicerar peer review granskad forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap på nordiska språk och engelska. Journalen öppnar upp för olika teoretiska, metodologiska och empiriska perspektiv på utbildning och lärande inom slöjdfältet. Techne serien publicerar artiklar som diskuterar processer, materialitet och kroppsbaserade aspekter relaterade till slöjdområdet. Artiklarna kan fokusera på bland annat pedagogiska, psykologiska, sociala, kulturella och teknologiska sammanhang i formella och informella fysiska och virtuella lärmiljöer.</p> https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4290 Förord 2021-03-18T12:27:05+01:00 Mia Porko-Hudd mporko@abo.fi <p>Detta nya vårnummer i Techne Serien utges under en tid då hela världen fortsätter sin kamp mot Covid-19. Många av oss har arbetat på distans i ett år och lärt oss undervisa, handleda, forska och delta i möten och konferenser via våra skärmar från våra egna hem. Vi har fått det att fungera och vi har lärt oss nya sätt att vara tillsammans på distans. Samtidigt ser åtminstone jag fram emot en tid då vi utan oro för smittspridning åter igen kan umgås IRL med varandra. En utmärkt möjlighet för detta erbjuds under den kommande NordFo-konferensen <em>Make it Together</em>, 22–24.9.2021 i Köpenhamn, Danmark (https://www.kp.dk/en/events/make-it-together/). Hoppas att så många som möjligt kan mötas upp i fina Köpenhamn!</p> <p>I detta Techne nummer finns det fyra artiklar som tar fasta på slöjd i relation till välmående, hållbarhet, multimodala resurser, nyanlända elever samt lärarstuderandes verksamhetsförlagda utbildning. Artiklarna avspeglar på ett gott sätt aktuella teman, utmaningar och möjligheter med och för slöjd i utbildning och på fritiden.</p> <p>Den första artikeln <em>Garment Sewing as a Leisure Craft</em> är skriven av Minna Kaipainen och Sinikka Pöllänen. Syftet med studien är att skildra orsaker till plaggsömnad som fritidssysselsättning. Studien baseras på skriftliga berättelser från 781 personer i åldern 19 till 91 år. Berättelserna samlades in via en förfrågan som publicerades i regionala tidningar i Finland. Studien omfattade en dataanalys i två faser. Det första urvalet resulterade i 100 berättelser som innehöll referenser till sömnad. I den andra fasen analyserades det totala datat (N = 781) med hjälp av Atlas.ti. Under analysen identifierades tre typer av orsaker till sömnad av plagg: nyttosömnad, processcentrerad sömnad och produktcentrerad sömnad. Resultaten visar att sömnad som fritidsaktivitet hade flera egenskaper som förbättrar slöjdarens välbefinnande. De självtillverkade kläderna uppfattades som en symbol för och ett sätt att uppnå självuppfyllelse. Vidare belyser resultaten ett hållbarhetsperspektiv i att bära och tillverka själv sina kläder samt betonar effekterna av detta slöjdkunnande.</p> <p>I den andra artikeln Hållbarhet i slöjdämnet: innehåll och undervisningstraditioner beskriver Hanna Hofverberg och Stina Westerlund vad slöjdlärare gör när de undervisar om hållbar utveckling. Studien presenterar resultat från en kvalitativ enkätundersökning där 70 yrkesverksamma slöjdlärare i Sverige har deltagit. Resultaten sammanfattas i tre övergripande teman: att återbruka, att få kunskap om material samt hållbar konsumtion. Resultatet visar också skillnader mellan vad ett tema konkret innebär och lärarnas sätt att undervisa. Detta har studerats utifrån olika traditioner i miljöundervisning och visar att en faktabaserad och en normativ undervisningstradition är tydligast framträdande i lärarnas utsagor. Resultatet diskuteras vidare i relation till hur olika hållbarhetsnormer är rotade i olika slöjdpraktiker och på vilket sätt lärares skilda förhållningssätt påverkar vad som blir möjligt för elever att lära sig.</p> <p>Den tredje artikeln <em>Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever </em>är skriven av Emma Gyllerfelt och Marléne Johansson. Artikeln belyser hur multimodala resurser används och medierar mening mellan slöjdlärare och nyanlända elever i slöjdundervisning. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av videodokumentation i årskurs 8–9 i grundskolans slöjdundervisning. Materialet har dels analyserats i sin helhet, dels på mikronivå. Sociokulturella utgångspunkter om kunskap och lärande och ett multimodalt perspektiv har använts för att synliggöra hur olika resurser samverkar. Resultaten åskådliggör betydelsen av hur olika multimodala resurser samverkar och hur de medierar mening för eleverna. Videoutdragen beskriver hur resurserna blir centrala i lärsituationerna, dels utifrån hur de används mellan slöjdlärare och nyanlända elever, dels hur de används och ger mening av eleverna. Vidare visar resultaten betydelsen av att slöjdlärarna och eleverna kan läsa av varandras multimodala handlingar i de interaktioner som uppstår. Artikeln synliggör både möjligheter och begränsningar med de multimodala resurserna i slöjdundervisning.</p> <p>Den fjärde och sista artikeln i detta nummer är skriven av Bo Hinnerson. Artikeln Studenters ämnesuppfattning och upplevelse av den verksamhetsförlagda delen av en slöjdlärarutbildning – En studie av studenters skriftliga inlämningsuppgifter beskriver den verksamhetsförlagda praktiken (VFU) i en slöjdlärarutbildning i Sverige. Avsikten med VFU är att ge studenterna en handlingsberedskap för att bli professionella lärare. VFU bedrivs på fältet som praktik i grundskolan. Parallellt med VFU skriver studenterna kursuppgifter som lämnas in och examineras i lärarutbildningen. Dessa texter utgör det empiriska materialet i studien, vars syfte är att ge insyn i och väcka frågor om studenters uppfattningar om sin verksamhetsförlagda praktik. Texterna analyserades kvalitativt med tematisk analys och i materialet söktes mönster som beskriver praktikfältet utifrån studenterna utsagor. I analysen identifierades tre olika huvudsakliga sätt att beskriva slöjdämnet i det studenterna uttrycker. Dessa tematiserades och beskrivs genom tre olika ”idealtyper” av studenter: de produktorienterade, de processorienterade och de upplevelseorienterade studenterna.</p> <p>Med dessa artiklar önskar jag er goda lässtunder och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Fortsätt också att sända in manuskript antingen till seriens öppna nummer eller till det utannonserade temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder.</p> <p>I Vasa en solig dag i mars 2021,</p> <p>Mia Porko-Hudd</p> <p>Huvudredaktör</p> 2021-03-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2021 Mia https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4031 Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever 2020-11-04T18:34:44+01:00 Emma Gyllerfelt emma.gyllerfelt@hdk.gu.se Marléne Johansson marlene.johansson@hdk.gu.se <p>Denna artikel belyser hur multimodala resurser används och medierar mening mellan slöjdlärare och nyanlända elever i slöjdundervisning. Syftet är att identifiera och beskriva hur multimodala resurser används av slöjdlärare och nyanlända elever i interaktion dem emellan utifrån de resurser som finns tillgängliga i slöjdklassrum. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av videodokumentation i årskurs 8–9 i grundskolans slöjdundervisning. Materialet har dels analyserats i sin helhet, dels på mikronivå. Sociokulturella utgångspunkter om kunskap och lärande och ett multimodalt perspektiv har använts för att synliggöra hur olika resurser samverkar. Utifrån artikelns fokus om hur slöjdundervisningens multimodala resurser används mellan slöjdlärare och nyanlända elever åskådliggör resultaten betydelsen av hur de olika resurserna samverkar till en helhet i interaktioner dem mellan, och hur de multimodala resurserna medierar mening för eleverna. Videoutdragen beskriver hur de multimodala resurserna blir centrala i lärsituationerna, dels utifrån hur de används mellan slöjdlärare och nyanlända elever, dels hur de används och ger mening av eleverna. Vidare visar resultaten betydelsen av att slöjdlärarna och de nyanlända eleverna kan läsa av varandras multimodala handlingar i de interaktioner som uppstår. Artikeln synliggör både möjligheter och begränsningar med de multimodala resurser som slöjdlärare och nyanlända elever använder sig av i slöjdundervisning för att skapa mening.</p> <p>Sökord: slöjd, slöjdundervisning, nyanlända elever, multimodalitet, interaktion, videosekvenser</p> 2021-03-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2021 Emma Gyllerfelt, Marléne Johansson https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4023 Hållbarhet i slöjdämnet 2020-11-04T10:41:15+01:00 Hanna Hofverberg hanna.hofverberg@mau.se Stina Westerlund stina.westerlund@umu.se <p><em>Trots att hållbar utveckling har funnits med som ett konkret innehåll i slöjdämnet i Sverige sedan 2011 vet vi väldigt lite om vad slöjdlärare gör när de undervisar om hållbar utveckling. Syftet med studien är därför att undersöka vad och på vilket sätt slöjdlärare undervisar om hållbarhetsfrågor. Studien presenterar resultat från en kvalitativ enkätundersökning där 70 yrkesverksamma slöjdlärare i Sverige har deltagit. Våra forskningsfrågor är: (1) Vilket undervisningsinnehåll om hållbar utveckling lyfts fram i slöjdlärarnas beskrivningar av sin undervisning? (2) Vilken/vilka undervisningstraditioner framträder genom lärarnas utsagor</em><em>? Tre övergripande undervisningsinnehåll har identifierats: att återbruka, att få kunskap om material och hållbar konsumtion. Resultatet visar också att även om samma ord används, så som återbruk, finns det en variation kring vad det konkret innebär. Det sätt lärarna undervisar på, vilket har studerats utifrån olika miljöundervisningsstraditioner, visar att en faktabaserad och en normativ undervisningstradition är tydligast framträdande i lärarnas utsagor. Artikeln avslutas med en diskussion om vilket hållbarhetsinnehåll som är framträdande i resultatet, hur undervisningsinnehållet om hållbar utveckling är rotat i olika förståelser av vad som anses vara hållbart och vilka pedagogiska utmaningar, men även möjligheter, det för med sig.</em></p> <p>Keyword: slöjd, hållbar utveckling, undervisningsinnehåll, undervisningstraditioner</p> 2021-03-22T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2021 Hanna Hofverberg, Stina Westerlund https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4021 Garment Sewing as a Leisure Craft 2020-11-16T10:06:22+01:00 Minna Kaipainen minna.kaipainen@uef.fi Sinikka Pöllänen sinikka.pollanen@uef.fi <p>The aim of this study is to depict the reasons for garment sewing as a leisure craft in the narratives of female textile craft makers and describe the meanings behind the activity. The study was based on the written narratives of 781 crafters aged 19 to 91 years. First-person narratives were collected via a request published in regional newspapers in all 19 provinces in Finland. The assignment was loosely formulated to encourage crafters to write about the meanings of crafting as a leisure activity. The study comprised a two-phase data analysis. The first sample of 100 narratives, which included references to sewing, was selected and analysed using abductive qualitative content analysis. In the second phase, the whole data (N=781) were analysed using Atlas.ti, initially through automatic search and coding features for sewing, clothing and design. Each code was then analysed in more detail to form new categories. The new data from the second phase were also compared with the results of the first phase to provide more in-depth interpretations. During the analysis, three types of reasons for sewing garments were identified: Utility sewing, Process-centred sewing and Product-centred sewing. The results show that meaning-making in sewing as a leisure activity had several properties that enhance the well-being of the active sewers. For the sewers, the garments served as a symbol and a means of achieving self-fulfilment. The results highlight the sustainable way of wearing and making garments and, moreover, the everyday effects of crafting.</p> <p>Keywords: clothing, craft, leisure, meaning-making, sewing, well-being</p> 2021-03-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2021 Minna Kaipainen, Sinikka Pöllänen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3924 Förord 2020-06-17T10:14:40+02:00 Marléne Johansson marlene.johansson@hdk.gu.se <p>Klicka på "pdf" till höger för att läsa förordet.</p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Marléne Johansson https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3771 Nordiska slöjdpedagogers syn på hållbar utveckling som innehåll i slöjdundervisningen 2020-06-17T08:53:18+02:00 Eva Ahlskog-Björkman eahlskog@abo.fi Mia Porko-Hudd mia.porko-hudd@abo.fi Marie Koch m.koch@ciid.dk Stina Westerlund stina.westerlund@umu.se Kari Carlsen Kari.Carlsen@usn.no <p>Inom läroämnet slöjd har sparsamhet och återanvändning alltid varit i fokus, men i och med de globala utmaningarna om klimatfrågor har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Detta faktum ledde till att det nordiska nätverket SELAS (Sloyd Education, Learning And Sustainability) grundades år 2017. Syftet med nätverket är att bedriva grundforskning och utvecklingsarbete inom slöjdutbildning med hållbarhet som värde, kunskaper och färdigheter genom social, teknologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Pedagoger inom olika ämnen och utbildningsnivåer anses vara i nyckelposition att utbilda människor om hållbar utveckling och ge dem verktyg för att bidra till detta. I föreliggande artikel undersöks och diskuteras hållbar utveckling i relation till slöjdundervisning genom intervjuer med åtta nordiska slöjdpedagoger. Det övergripande syftet för studien är att utforska nordiska slöjdpedagogers, i huvudsak lärarutbildares, syn på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Avsikten är att erhålla kunskap om hur hållbar utveckling kan utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen. Resultaten visar att hållbar utveckling kan på ett flertal olika sätt naturligt utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen utgående från läroämnet slöjd, pedagogen i slöjd och slöjdaren.</p> <p>Sökord: didaktik, hållbar utveckling, slöjd, undervisning, Norden</p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Eva Ahlskog-Björkman, Mia Porko-Hudd, Marie Koch, Stina Westerlund, Kari Carlsen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3763 Editorial 2020-02-19T10:11:23+01:00 Mia Porko-Hudd mporko@abo.fi <p>Bästa slöjdforskare och intresserade läsare!</p> <p>Detta nyårsnummer av Techne Serien innehåller igen intressanta och aktuella forskningsartiklar om slöjd i nordisk kontext. En del av artiklarna är bearbetade efter paperpresentationer vid NordFo-konferensen Make&amp;Learn 18–20.9.2019 i Göteborg, medan andra är så kallade fria artiklar. Fler artiklar som presenterades som papers under NordFo-konferensen kommer att publiceras i följande Techne nummer.</p> <p>Under NordFo-konferensen valdes det ett nytt redaktionsråd för Techne Serien. Det nya redaktionsrådet består av Marléne Johansson, Juha Hartvik, Bent Mynster Illum, Lisa Monica Fälling Andersen, Marie Debora Koch, Kaiju Kangas, Gisli Thorsteinsson, Kari Carlsen, Ann-Hege Lorvik Waterhouse, och Marcus Samuelsson. Undertecknad har fått äran att överta uppdraget som huvudredaktör efter Pirita Seitamaa-Hakkarainen<em>. Tack till Pirita för ett mycket välgjort arbete under flera år! </em></p> <p>Det nya redaktionsrådets uppgift är att fortsätta utveckla Techne Serien genom att uppmana forskare att sända in artiklar för publicering, värna om rigorösa granskningsprocesser för att uppnå hög vetenskaplig nivå samt tillhandahålla forskare, studerande och andra intresserade läsare med aktuell, intressant och högklassig forskning om nordisk slöjd på alla utbildningsnivåer och i olika kontexter. Vi eftersträvar att utge två till tre nummer varje år.</p> <p>I detta första nummer på det nya årtiondet 2020 finns fem artiklar:</p> <p>Den första artikeln av Sirpa Kokko, Anna Kouhia och Kaiju Kangas <em>Finnish craft education in turbulence. Conflicting debates on the current National Core Curriculum</em> fäster blicken vid den aktuella diskussionen i Finland gällande skolslöjdens karaktär i enlighet med de gällande läroplansgrunderna och den debatt bland slöjdlärare, lärarstuderande, forskare och avnämare som blossat upp om ämnets nutid och framtid. Forskarnas dokumentanalys av artiklar i dagspress och facktidningar, samt kommentarer och debattinlägg under åren 2014 till 2019, redovisas i tre huvudkategorier som synliggör orsakerna till turbulensen. Kategorierna utgörs av kritik i relation till den gällande timförordningen, beskrivningen av slöjd som ett ämne med många material – även så kallad mångmaterialitet, samt förhållandet mellan teknisk slöjd, textilslöjd och teknologifostran. Artikeln kan ses som ett viktigt bidrag till förståelsen av orsakerna bakom debatten och som ett steg på vägen till att hitta konstruktiva lösningar för såväl lärare, elever som läroämnet.&nbsp;</p> <p>Den andra artikeln <em>Tegning i kunst og håndverksfagets didaktiske praksiser</em> av Bente Helen Skjelbred och Jorunn Spord Borgen belyser hur lärare undervisar teckning/ritning i ämnet konst och hantverk i ungdomsskolan. Studien är en jämförande fallstudie vid fyra norska skolor där den didaktiska relationsmodellen används som ett analytiskt verktyg för att belysa hur teckning i konst och hantverk undervisas. Genom analytisk triangulering mellan observationsdata, intervjuer och dokument undersökte forskarna hur lärare genomför och motiverar sin praxis. Resultaten visar att lärarna gav en mer varierad teckningsinstruktion än vad de uppfattade att läroplanen tillät och att stora studentgrupper påverkar möjligheterna för handledning och val av aktivitet. Likaså fanns det variationer mellan lärare i att fokusera på produkt, i form av ett resultat, snarare än på ritning som en process. Resultaten visar även att lärarna tecknar på olika sätt i utbildningssammanhang och att kunskaper i ämnet i allmänhet är svåra att bedöma, särskilt teckningar relaterade till odefinierade och oväntade teckningsprocesser.</p> <p>Den tredje artikeln <em>Workplace problem solving within the design process</em> av Laia Saló i Nevado och Leila Pehkonen berättar historien om att skapa ett designbord genom att följa en skåpmästares arbetsprocess och dokumentera hela projektet med hjälp av fältanteckningar, intervjuer, informella diskussioner, videobandning, fotografering samt insamling av ritningar och skisser. Målsättningen var att begreppsmässigt förstå vad som händer under en lång arbets- och designprocess. Enligt forskarna var den preliminära avsikten att undersöka problemlösning i processen av att tillverka en prototyp. Det blev dock uppenbart att problemlösningssituationer inte bara inträffade i specifika ögonblick i processen, utan att hela processen var de facto en omfattande ”problemlösningssituation”. Syftet med studien var att belysa och öppna de svåra funderingarna mellan problemlösning och kreativa designprocesser genom att svara på följande frågor: 1. Vilken är skåpmästarens process att utforma och skapa ett bord? 2. Hur påverkar problemlösningssituationerna och vilken roll har jiggarna i processen?, samt 3. Hur samman­flätas processerna för problemlösning, design och kreativ process? Forskarna summerar studien genom att konstatera att problemlösning har en medierande roll mellan kreativa processer och designprocesser.</p> <p>I den fjärde artikeln <em>Rematerialization of the virtual and its challenges to design and technology education</em> av Henriikka Vartiainen, Matti Tedre, Anssi Salonen och Teemu Valtonen, diskuteras virtualisering av det materiella och rematerialisering av det virtuella. Rematerialisering handlar om att med hjälp av förstärkta, inbäddade och allestädes närvarande teknologier förstärka materiella objekt med virtuella dimensioner. Forskarna argumenterar för att samtidigt som rematerialisering av det virtuella skapar nya möjligheter för lärande med de verktyg och föremål som förbättrar mänskliga handlingar, utmanar det också många befintliga praktiker i slöjdlärande. I artikeln diskuteras behovet av att undervisa gränsöverskridande designkompetenser som kombinerar sk. computational thinking med förståelse för den sociala och materiella naturen i mänsklig aktivitet. Forskarna presenterar en översikt över ett sociokulturellt tillvägagångssätt för att utforma anpassningsbara ekosystem som stöder utvecklingen av lärande och skapande. De ger också exempel på inbäddade tekniker för att illustrera rematerialisering av det virtuella. Artikeln avslutas med ett förslag på ett pedagogiskt ramverk som kombinerar slöjdutbildning och informationsteknologisk utbildning, i syftet att utveckla färdigheter och tankesätt som behövs för att forma framtiden i det digitala samhället.</p> <p>Den sista artikeln i detta nummer utgörs av Stefan Myrskogs och Joachim Högvägs studie <em>Manuellt eller digitalt. Slöjdstuderandes tankegångar om formgivning i slöjd.</em> I denna artikel dryftas digitaliseringens inverkan på produktplanering i slöjd. Studien fokuserar på att undersöka slöjdstuderandes upplevelser av manuell och digital formgivning av fysiska produkter genom att ställa följande forskningsfrågor: Vilka fördelar och nackdelar upplever slöjdstuderande med manuell respektive digital formgivning? Hur uppfattar slöjdstuderande att formgivning inom slöjd ser ut i framtiden? Resultaten från den empiriska fallstudien visar att studerande ser både positiva och negativa sidor av såväl manuell som digital formgivning. Fördelarna med manuell formgivning är bland annat att den är enkel och flexibel, medan den digitala formgivningens fördelar består av snabbhet i visualisering och möjligheten att göra förändringar på skärm eller i VR (Virtual Reality). Nackdelarna med manuell formgivning är att den är långsam samt tids- och materialkrävande, medan de studerande ansåg att de vid digital formgivning förlorade den taktila känslan av materialet samt att metoden kräver digital teknisk kunskap. Artikeln avslutas med en diskussion om hur digitala metoder kan påverka formgivning i slöjd och hur digitala lösningar överlag kan inverka på den traditionella slöjden.</p> <p>Med önskan om givande lässtunder som inspirerar till fortsatt utveckling av och forskning i slöjd.</p> <p>Mia Porko-Hudd</p> <p>Huvudredaktör</p> <p>Editor-in-Chief</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Juha Hartvik https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3695 Crafting Nature, Crafting Self 2020-06-16T14:55:13+02:00 Per Ingvar Haukeland per.i.haukeland@usn.no Sæterhaug Sidsel Sidsel.Saterhaug@usn.no <p>This article is based on a project in the Regional Research Fund (“Oslofjorden”) that explores the relationship between friluftsliv (outdoor life), craftmaking and sustainability in the context of the friluftsliv program at the University of South-Eastern Norway (USN). The overall question in the project, and this article, is: What do students say about the relationship between nature and self, the process of learning and craftmaking in friluftsliv and how to integrate different forms of sustainability? As educators and researchers in the field of friluftsliv studies, we are also interested in implications and possibilities for teaching friluftsliv and craftmaking in sustainable ways. The project was initiated in collaboration with our students and colleagues, inviting them to critically and constructively investigate and reflect on what it is that prevents and promotes sustainability in the education of friluftsliv and craftmaking. In recent years, researchers have pointed to a paradox between friluftsliv and sustainability, and how this paradox plays out in combination with craftmaking will also be addressed. The article draws on a critical participatory action research approach, which entails that as researchers we participate in the development of knowledge in the project. In addition, we set out to conduct a meta-analysis of the findings, so to get an overall picture of the problem area. We take an ecophilosophical perspective on the topic, with a special emphasis on the relationship between self and nature. We find that students, participating in the project, were concerned about promoting a mutual reinforcing relationship of sustainability between friluftsliv and craftmaking, and that crafting nature is also a way of crafting self. However, it is not possible to generalize from our findings and we ended up with more questions than answers. As such, we hope to have inspired or provoked others to also conduct research on the topic.<br>Keywords: Ecophilosophy, friluftsliv, craftmaking, sustainability, learning through making, self, nature-use, nature protection.</p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Per Ingvar Haukeland, Sæterhaug Sidsel https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3666 ”I would say that the user is the king” 2020-06-16T14:55:12+02:00 Anna Kohtamäki kohtamaki.anna@gmail.com Eila Lindfors eila.lindfors@utu.fi <p>Design education and the design process have been focuses for research in recent studies in developing innovative solutions to problems and challenges worldwide as well as in educational contexts where there is a need to develop pedagogical design and innovation processes in educational settings. The current Finnish Core curriculum for basic education 2014 (FNAE 2016) emphasises design education and design process in craft, design and technology learning. To understand in-depth design methods and the meaning of design in a different cultural context, this study was executed at a distinguished design community, the Indian Institute of Technology in Kanpur. The study is part of the FINDIgATE project, which aimed for Finnish and Indian Well-being through Education. Design and craft have a common goal to aspire towards well-being and coping with life. The project created a new research community between Finland and India. Several studies were conducted within the project: Indians studied the Finnish education to develop their own activity and comparative study was also conducted. This study focuses on exploring the conceptions of Indian design students.</p> <p>The theoretical background of this phenomenological research consists of defining design and design processes, also design education and design as part of a holistic craft process. The data collection method is a thematic interview. The data collection was carried out in three group interviews and as an additional individual interview. The interview material was analysed by data-driven content analysis.</p> <p>According to the results, Indian student designers (N=14) see design as a multidisciplinary collaborative user service in different areas of life. The design process is structured through the definition of the design task and the problem to be solved, through user research, ideas, prototyping and testing. Documentation is an important part of the whole design process. The different phases of the design process of Indian student designers seem to be applicable to pedagogical design and innovation processes as well as holistic craft processes in the context of education. The user-oriented design process seems a potential approach to Craft, Design and Technology education and cross-curricular design processes across pedagogical contexts.&nbsp;</p> <p>Keywords: design process, design education, craft design and technology (CDT), user research, documentation, India</p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Anna Kohtamäki, Eila Lindfors https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3655 Slöjdmetodikens svarta hål 2020-06-17T12:12:21+02:00 Joakim Andersson joakim.andersson@hdk.gu.se Lone Bröns Pedersen lb@tekstil2-0.dk Peter Hasselskog peter.hasselskog@hdk.gu.se Bent Illum bent.illum@gmail.com <p>En medveten lärare inom det hantverksmässiga lärandefältet använder språket som en fördjupande och stöttande kommunikation till det som visas konkret tredimensionellt. Resultatet har framkommit genom att vi studerat i vilken utsträckning läraren, som en del av sin metodik, använder sig av intellektuell eller kroppslig reflektion när denne ger en instruktion. Samtidigt belyses hur valet av kommunikationsform och kommunikativ resurs i hård slöjd är avhängt undervisningens ämnes- och hantverksmässiga innehåll. Teoretiskt grundas studien inom neurovetenskap och kommunikations­teori med speciellt fokus på kunskaper om hur hågkomst och återskapande av vetande och erfarenheter lagras i människans minne. Där det semantiska- och det episodiska minnet pekar på en intellektuell reflektion, medan det procedurala minnet anger en kroppslig reflektion. Studien är genomförd i den svenska grundskolans slöjdundervisning i årskurs 5 med ett urval om fyra slöjdlärare med lång erfarenhet. Var och en av lärarna gavs i uppgift att hålla fyra olika genomgångar, med innehållsligt fokus på ett material eller en hantverksteknik. Vi hade angett lärandemål för genomgången, vilket undervisningsmaterial läraren skulle använda sig av, samt en ungefärlig tid för hela genomgången. För att validera studiens resultat användes tre olika metoder för att undersöka samma fenomen. Undervisningen blev videofilmad med fokus på lärarens instruktion, varje lärare intervjuades enskilt efter den sista av genomgångarna, och samtliga lärare deltog tillsammans i en fokusgruppintervju ett par månader efter genomgångarna.</p> <p>Nyckelord: Instruktion i hantverk, kommunikationsformer, kommunikativa resurser, metodik, slöjd.</p> 2020-06-11T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Joakim Andersson, Lone Bröns Pedersen, Peter Hasselskog, Bent Illum https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/pdf Editorial 2019-10-23T15:48:24+02:00 Pirita Seitamaa-Hakkarainen pirita.seitamaa-hakkarainen@helsinki.fi <p>Editorial</p> <p>The present issue is also an ordinary issue and we get one more issue out before next year. It will be the “fast track issue” of the MAKE &amp; LEARN conference in Gothenburg. During the conference, new editorial board and Editor of Chief were selected and it will be my time to step down soon, but I will not say goodbyes yet! In this number we have four interesting articles.</p> <p>Marcus Samuelsson and Cecilia Sveider’s article Beyond Individual Matters: Sloyd Teachers posts in a Facebook group focused on thematic analysis of 334 posts written by participants in a Facebook group (National Resource Centre for Sloyd) during one month. The results show that the teachers mainly exchange of teaching experiences, concerns about internal and external conditions of a school subject, and shared information related to the teachers’ own professional development. The result also shows that this platform provided important opportunity for sloyd teachers to demonstrate what they do and what they know as well as to react to the ideas and opinions of others. In terms of community of practice, the results of the study indicated that Facebook group strengthens the craft teacher community and allows them to initiate the ownership of the discussions linked to their profession.</p> <p>The second article written by Auli Saarinen, Pirita Seitamaa-Hakkarainen, and Kai Hakkarainen “Building Student-centric ePortfolios in Practice: Areas of Documentation in a Craft Learning Activity” focused on elementary school students’ use of electronic portfolios in craft education over a three-year period. The data consisted of the textual and the visual content of the students’ (n= 38) ePortfolios. The students’ productions were analysed through the qualitative content analysis. The results indicated that the most emphasized areas in the textual content of students’ ePortfolios were a combination of the process and the free learning reflection. Also, the visual images mainly described the phases of the working. It is very understandable that the students payed the most attention to the concrete product and the ongoing activity in a functional school subject like craft education. However, the ePortfolio method enables an individual, rich, and versatile learning reflection, which could be used as evidence of learning.</p> <p>The third article written by Stein Erik Grønningsæter and Anna-Lena Østern “Undersøkende prosesser i oppgaven nonfigurativ sammenføyd treskulptur: Grunnskolelærerstudenters stopp-punkter og kreative problemløsning i arbeid med å skape rom gjennom rytme, linje og bevegelse i materialet tre” focused on how a group of first year teacher students worked on design task of the joined nonfigurative wood sculpture in arts and crafts. The empirical data was based on the 32 process logs and photo documentation from the teacher students’ work process that were qualitatively analysed. An initial screening of the process logs revealed all teacher students relied on the teachers’ guidance during the work process and almost everyone had trouble transforming a sketchy model with soft strips of paper into the more rigid material of wood. Three problem solving groups were identified: 1) solution oriented problem solving, 2) uncertain problem solving and 3) exploratory problem solving. Through an in-depth narrative analysis three new condensed narratives of the different processes were created based on fragments from the three problem solving groups' process logs in order to understand more deeply how the different problem solutions look. Further third level of analysis was conducted that focused on stopping points and creative problem solving documented in six of the logs. To conclude, the analysis revealed a continuum of shorter or longer problem solving process, more or less risk taking and more or less complexity in exploratory problem solving.</p> <p>Barbro Sjöberg’s and Mia Porko-Hudd’s article “A Life Tangled in Yarns – Leisure Knitting for Well-Being” focuses on how craft such as knitting and crocheting, can provide a meaningful leisure activity and enhance mental well-being. The questionnaire data was collected during a local event of a World Wide Knit in Public Day. According to the results some of the main reasons for having knitting and crocheting as a leisure activity were the sense of relaxation that the repetitive motion brings, the feeling of success in creating a tangible and unique artefact, and the possibility to express one’s creativity. The results also revealed that reasons for engaging in a crafting activity varied from social affinity to meditative solitude. Craft was seen as a counterbalance to a stressful job and hectic lifestyle. Even though knitting as a craft is a solitary act, many knitters still enjoy each other’s company. The social events that are arranged around the activity, e.g. courses, knitting cafés, knitting camps and events like World Wide Knit in Public Day, fill an important social role in today’s society and for the individual well-being for the participants of the events.</p> <p>I again encourage you to submit your articles in TECHNE journal!</p> <p>Pirita Seitamaa-Hakkarainen</p> 2019-10-23T00:00:00+02:00 Copyright (c) https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3567 Aesthetic Learning Processes in Early Childhood and Early Years Education 2020-08-26T07:25:23+02:00 Tarja Karlsson Häikiö tarja.haikio@hdk.gu.se <p><span class="tlid-translation translation" lang="sv">Artikeln är baserad på konstbaserat kreativt arbete i förskolan och skolans yngre åldrar och som presenterades vid Make &amp; Learn-konferensen vid Göteborgs universitet i september 2019. Syftet med artikeln är att exemplifiera arbete med ekologi och hållbarhet genom användning av estetiska lärprocesser i förskola och skolans tidiga åldrar, och för att lyfta fram användningen av olika material med estetiska verktyg. Artikeln syftar till att presentera arbete med hållbarhet baserat på SDG-målen som en viktig del av förskolans och skolans tidiga åldrar i linje med direktiv i läroplaner i två av de nordiska länderna. Empirin gällande de presenterade projekten insamlades mellan åren 2011–2019 på en kombinerad förskola och grundskola för tidiga åldrar i Finland och på två förskolor i Sverige, som arbetar med hållbarhet och estetiskt lärande. Resultaten presenteras baserat på en analys av observationer på förskolorna, presentationer om utbildningsverksamheten gjord av rektorer och lärare, samt av fotografier med fokus på användning av olika slags visuella, multimodala och optiska material. Estetiska och multimodala utbildningspraktiker exemplifieras gällande hur man arbetar med inkluderande och hållbar utbildning.</span></p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Tarja Karlsson Häikiö https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3566 Studenters ämnesuppfattning och upplevelse av den verksamhetsförlagda delen av en slöjdlärarutbildning 2020-05-13T14:34:08+02:00 Bo Wilhelm Hinnerson bo.hinnerson@liu.se <p>Denna artikel beskriver den verksamhetsförlagda praktiken (VFU) i en slöjdlärarutbildning i Sverige. VFU är idag en del av en lärarutbildning som ska ge studenterna en handlingsberedskap för att bli professionella lärare, som idag ligger i en gränszon mellan akademisk kunskap och erfarenhetsbaserad professionskunskap. VFU bedrivs på fältet, en praktikplats i grundskolan, där studenterna under 25 dagar möter den undervisningssituation de utbildar sig för inom slöjdämnet. Parallellt med VFU, skriver studenter texter i kursuppgifter som lämnas in och examineras i lärarutbildningen, det är dessa texter som utgör det empiriska materialet i artikeln. Syftet med artikeln är att ge insyn i och väcka frågor om studenters uppfattningar om sin verksamhetsförlagda praktik. Texterna analyseras kvalitativt med tematisk analys och i materialet, söks mönster som beskriver praktikfältet utifrån studenterna utsagor genom att ställa följande forskningsfrågor till materialet: Vad och hur skriver studenterna om sin VFU och hur uttrycks synen på slöjdämnet under VFU praktiken och utbildningen? I texterna uttrycker sig studenter explicit om VFU och hur de reflekterar över sin praktik. Det går också i texterna analysera hur de implicit uppfattar ämnet slöjd. Vad som framkommer i texterna visar att studenterna har olika erfarenhet av att undervisa i slöjd och de beskriver sin VFU på skilda sätt. Många studenter är positiva över sin utbildning, men det finns också kritik och uppfattningar från VFU som kan påverka utbildningen och studenternas ämnessyn negativt. I analysen av resultatet från texterna, identifieras tre olika huvudsakliga sätt att beskriva slöjdämnet i det studenterna uttrycker. Dessa har tematiserats och beskrivs genom tre olika ”idealtyper” av studenter. De Produktorienterade, De Processorienterade och de Upplevelseorienterade studenterna.</p> <p>Sökord: Verksamhetsförlagd utbildning, lärarutbildning, slöjd, ämnesdidaktik, lärarpraktik</p> 2021-03-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2021 Bo Wilhelm Hinnerson https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3562 Finnish craft education in turbulence 2020-02-19T10:11:23+01:00 Sirpa Kokko sirpa.kokko@helsinki.fi Anna Kouhia anna.kouhia@gmail.com Kaiju Kangas kaiju.kangas@helsinki.fi <p>In this article, we investigated how craft curriculum enacted in 2016 was reflected in the current discussions of the stakeholders, that is, the craft teachers, the craft student teachers, the craft teacher educators, and the government employees. In the curriculum, textile craft and technical craft, previously perceived mainly as separate entities, were conjoined as an approach in which “multiple materials are used, and activities are based on craft expression, design, and technology” (FNBE, 2014). This caused confusion in the field about the goals and arrangements of craft education. The data consisted of craft teachers’ professional magazines, curriculum blog, and written statements. The discussions concerning the undertaking of the new craft curriculum were analysed by document analysis. Three emerging themes were found to be central in the debates: lesson hour distribution, multi-materiality, and technology education. The analysis revealed that there was a shared understanding about the lesson hour distribution not being enough to enable the proper fulfilment of the craft curriculum. Conflicting views were expressed about the implementation of multi-materiality and technology education. In general, many textile craft stakeholders were open to adapt a more multi-material approach, seeing it as bringing new opportunities to craft education. Many technical craft stakeholders believed that multi-materiality is an artificially-constructed concept, and they saw technology education as already being an essential part of technical craft teaching. Consequently, the curriculum reform has caused turbulence that is dividing the craft stakeholders and especially the craft teachers.<br>Keywords: craft education, sloyd, technology education, multi-materiality, curriculum reform, education in Finland</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Sirpa Hannele Kokko, Anna Kouhia, Kaiju Kangas https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3558 Rematerialization of the virtual and its challenges for design and technology education 2020-02-19T10:11:23+01:00 Henriikka Vartiainen henriikka.vartiainen@uef.fi Matti Tedre matti.tedre@uef.fi Anssi Salonen anssi.salonen@uef.fi Teemu Valtonen teemu.valtonen@uef.fi <p>In addition to the virtualization of material and social processes, the 21st century is also characterized by rematerialization of the virtual—using augmented, embedded, and ubiquitous technologies to augment all kinds of material objects with virtual dimensions. Embedded technologies are in a never-ending loop of creating unforeseen exchanges between people, tools and artefacts and constantly co-modifying the environments of action. They can create extrasensory information layers on our perception, and they learn and accommodate to actions of people and other sensing items, who react and change their behaviours accordingly. While the rematerialization of the virtual creates new opportunities for learning from and with the tools and artefacts that augment human actions, it also challenges many existing practices of craft education. To this end, we introduce the reader to key technological trajectories that drive a need for teaching cross-boundary design competences that combine computational thinking with understanding of the social and material nature of human activity. We present an overview of a sociocultural approach for framing adaptive ecosystems that supports the evolving process of learning and making. We give examples of embedded technologies to illustrate the rematerialization of the virtual and suggest a pedagogical framework that bridges craft education and computing education for the development of the skills and mindsets needed for making the futures of digital society.<br>Keywords: computational thinking, maker pedagogy, learning by design, design &amp; technology education</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Henriikka Vartiainen, Matti Tedre, Anssi Salonen, Teemu Valtonen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3557 Materialitetens poetikk 2020-06-17T09:58:05+02:00 Liv Mildrid Gjernes Liv.Mildrid.Gjernes@hvl.no <p>Sammendrag:All formgiving har sine betingede uttrykksformer, som gjøres virkelige gjennom tilvirkerens innsikt i materialitetens muligheter. I nær fortrolighet utvikles denne kunnskapen, som materialfølelse. Et gjenbruksmøbel i 1960-tallets modernistiske formspråk satte i gang dette essayet.Det har bakgrunn både i selvbiografiske erfaringer og i originale arbeider fra egen og andres samtidige estetiske praksiser og tilknyttede tanker fra tida som har avsluttet modernismen. Innen feltet møbel arbeidet vi med utviklingsarbeid «in the Arts», mot noen helt nye formuttrykk som&nbsp; &nbsp;problematiserte&nbsp; disse strenge, bruksdefinerte stilidealenes uttrykk. Vi ville at form skulle vise fram så mange andre verdier og ytringer enn funksjon.</p> <p>Intensjonen med denne teksten er å sette ord på noen av de kognitive prosessene der skapende arbeids kritiske refleksjon i sitt samspill med sansenes erfaringsbaserte innsikter driver fram noe nytt. I skapende arbeid er ikke målet alltid å komme fram til et entydig resultat. For ved undersøkelser i det konkrete, vil hver lille oppdagelse kunne åpne opp til nye tider og verdener.</p> <p>&nbsp;</p> 2020-06-16T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2020 Liv Mildrid Gjernes https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3461 Tegning og didaktiske praksiser i kunst og håndverk 2020-02-19T10:11:23+01:00 Bente Helen Skjelbred bhsk@hvl.no Jorunn Spord Borgen jorunn.spord.borgen@nih.no <p>Artikkelen setter søkelys på hvordan lærere operasjonaliserer tegning i faget kunst og håndverk i ungdomsskolen, og hvilke tegnetilnærminger og metoder de knytter til kompetansemålene i læreplanen Kunnskapsløftet 2006. Utgangspunktet har vært Goodlad, Klein og Tye (1979) sin konseptuelle teori om læreplanens ulike fremtredelsesformer. Studien er en sammenlignende case-studie ved fire norske skoler. Den didaktiske relasjonsmodellen brukes som analytisk redskap for å belyse hvordan tegning gis plass i kunst og håndverk blant fire lærere i ungdomsskolen. Gjennom analytisk triangulering mellom observasjonsdataene, intervjuer og dokumenter, undersøkes det hvordan lærerne operasjonaliserer og begrunner sin praksis. Datainnsamlingen ble gjennomført ved besøk i åtte klasser, to på hver skole, og fulgte samme struktur; først observasjon av opplæringsøkter i faget, deretter intervju med kunst- og håndverkslærer, og til slutt innsamling av dokumenter.<br>Resultatene viser at lærerne praktiserte en mer variert tegneopplæring enn det de oppfatter at læreplanen gir rom for. Store elevgrupper setter rammebetingelsene for tiden som kan brukes til veiledning og valg av tegneaktivitet. Det varierer blant lærerne om fokus er på produkt, i form av et resultat, fremfor på tegning som prosess. Resultatene viser også at lærerne tegner på ulike måter i opplæringssammenheng. Videre viste tegning seg generelt å være vanskelig å vurdere, spesielt tegning knyttet til det udefinerte og ikke-forventede i en tegneprosess.<br>Stikkord: Tegning, tegneopplæring, kunst og håndverk, læreplan, didaktiske praksiser.</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Bente Helen Skjelbred, Jorunn Spord Borgen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3456 Workplace problem solving within the design process 2020-04-14T14:20:28+02:00 Laia Saló i Nevado laia.salo@helsinki.fi Leila Pehkonen leila.pehkonen@helsinki.fi Matti Salminen masa@pekki.org <p>This paper tells the story of creating the design table, Pekki - from the very first idea to the manufactured product. The story provides a background for the further conceptual analysis. A Finnish cabinetmaker Matti&nbsp; revealed us his dream to make a table with distinctive lines. He agreed to be our partner in this study, and we documented the entire project. We shadowed Matti in his workshop where he explained what he was doing and verbalized his thoughts and actions. We wrote fields notes, interviewed Matti and discussed informally, we videotaped, took photos and collected Matti’s drawings and sketches. Along with the documentation, we tried to conceptually understand what happened during the process. Our preliminary intention was to examine how problem solving appeared in the process of manufacturing the prototype. It became evident that problem solving situations did not occur only in specific moments of the process, but the process itself was a “problem solving” situation. Moreover, the settings unveiled that creative and design processes were intertwined with problem solving. The aim of this paper is to shed light on and open the difficult ponderations between problem solving, creative and design processes by answering the following questions: 1. What is the cabinetmaker’s process of designing and creating a table? 2. How do the problem solving situations influence and what is the role of the jigs within the process? 3. How are the processes of problem solving, design and creative process intertwined? Based on our findings, we suggest that problem solving has a meditating role between creative and design processes.<br>Keywords: workplace problem solving, design process, creative process, cabinetmaker</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Laia Saló i Nevado, Leila Pehkonen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3440 Förord 2019-06-18T08:39:18+02:00 Pirita Seitamaa-hakkarainen pirita.seitamaa-hakkarainen@helsinki.fi <p>Editorial</p> <p>Last summer, I proposed that it seem to me that we have developed a new midsummer issue - tradition – and once again it is true! However, during last year, we have published four issues: one “ordinary number” and three special issues. This midsummer issue is a so called ordinary issue but two more issues will appear: one beginning of the fall and second one before Christmas time. This is a slight sign that we are starting to get more articles for the review process and we hope to increase the numbers of each volume. I would like to thank all the reviewers and authors for making this possible! In this number we have six interesting articles.</p> <p>Pauliina Maapalo’s and Juha Hartvik’s article “<em>Mulighetsrom for trearbeid med utgangspunkt i øyeblikksbilder av elevarbeider</em>” focused on analysing various wooden artefacts produced by elementary school students in woodworking. The micro-ethnographic approach was used and eight school in Norway provided the context of the research. The study is rooted in a post humanist and new materialistic philosophical tradition. The wooden artefacts were analysed by using photographs and the snapshot images of the events from the woodworking rooms, materials, and tools. The data analysis was based on didactic four-field models (Huovila &amp; Rautio, 2007; Lindström, 2009) and design theoretical concept such as use and method (Papanek, 1995). The results revealed the students’ artefacts as well as learning spaces created by the teachers can be described as convergent spaces where learning of material-technical knowledge and skills was emphasized. The authors concluded that in craft education there should be possibility for exploration and creative processes in which artefacts with craftsmanship qualities appear.</p> <p>The second article <em>“Craft education in sustaining and developing craft traditions – Reflections from Finnish craft teacher education”</em> written by Sirpa Kokko and Riikka Räisänen focused on the role of craft education in sustaining and developing textile craft traditions from craft teacher education point of view. The purpose of the study was analyse how students and teacher applied traditional crafts and craft techniques in individual work and in teaching practices. The data consist of student teachers' portfolios from two courses: Material and Surface (1st year students) and Advanced Teaching Practice (5th year students) and 12 portfolios from each of the courses were chosen for data-based content analysis. The results revealed that the way the students applied crafts traditions was often related to their own motivation, experiences, and ideation. In their Advanced Teaching Practice portfolios, the student teachers put more emphasis on designing, sketching and making prototypes on their teaching and many of them wanted to experiment with new teaching approaches such as student- centred learning and team work. The analysis shed light on the ideas of tradition in the contexts of sustainability and globalisation as important themes related to student teachers' textile craft making and teaching practice.</p> <p>The third article “<em>Faglige forventninger i grunnskolefaget Kunst og håndver</em>k<em>”</em> by Eva Lutnæs focused on how teachers formulate expectations for the students' learning through assessment criteria in Arts and Crafts at secondary schools in 17 counties in Norway. She collected and analysed 111 assignment texts (Oppgavetekster) that are the documents describing a task and academic expectations for students’ creative work. The topoi - pattern analysis was utilized in order to examine how teachers formulate their assignments and assessment criteria. The author identified four topoi categories that provided a view of how teachers interpret the current curriculum for task assignments and assessment. The analysis revealed a clear prioritization of the visual assessment used by the teachers, and author argues the identified topoi categories lay the conventions of the Art and Craft subject open to critical inquiry and can lead to a discussion of how the assessment of Art and Craft practices can be renewed.</p> <p>In Jostein Sandven’s article ”<em>Å kjenne seg i slekt med jorden: Natursløyd og økosofi i fremtidens tverrfaglige skole” </em>the concept of ecology relays on the philosopher Arne Næss's interpretations. The study analyses Norwegian and Finnish new curriculum for basic education that both emphasize the respect for nature as well as social and cultural sustainability. According to curriculum analysis both countries give the future school a mandate to facilitate pupils to become active actors in the climate debate. In the article, learning strategies, subject-didactic models and interdisciplinary activities are viewed in light of practical examples from nature craft education. The result ends up in a subject-didactic relationship model for use in the nature craft education and for interdisciplinary teaching.</p> <p>Ingvill Gjerdrum Maus’s article is titled “<em>Enhancing design literacy for sustainability among youth in crafts-based design education</em>” and she describes an educational case study named “Case Sveip” that focused on the students learning in craft-based design for sustainability (DfS) in lower secondary school. Design for Sustainability (DfS) principles and practices were embedded in a woodwork project to study the following research question: What possibilities and challenges are involved in enhancing design literacy for sustainability among youth through engagement with DfS principles and practices? Two teachers who had expertise in teaching woodwork and 26 students of the 8th grade (aged 12–13) participated the bentwood box –project. The study relied on action research methodology. The students were organised into two (AG1:15 students) and (AG2: 11 students) groups. Data consisted of video recording transcripts and observation notes from 18 lessons (total 27 hr). Further, 24 students’ project book responses (consisting seven structured themes) as well as four self-evaluation question were thematically analysed. The study reveal how the project progressed, and how students described various aspects of the sustainability. The students’ self-evaluations indicated that they found DfS to be understandable and useful for their design and craft practice, education and future work.</p> <p>The last article "<em>Myten om Ronja Vikingadotter</em><strong>” </strong>written by Annika Elisabet Larsson, Kerstin and Marie Lind problematized the concepts of story and myth in their overarching textile-historical research project entitled <em>“The Myths of All Times</em>”. In the study, two adaptations of the Astrid Lindgren’s internationally renowned story “Ronja, the Robber’s daughter” for the screen produced over 30 years apart, were compared. By analysing on the costumes of the robbers, the study focused on manifest and latent signals in the expressions and contents of both movies.</p> <p>I wish you a nice summer holidays and I encourage you to submit your articles in TECHNE journal!</p> <p>Pirita Seitamaa-Hakkarainen</p> <p>Editor-in- Chief</p> 2019-06-18T00:00:00+02:00 Copyright (c) 2019 Pirita Seitamaa-hakkarainen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3427 Manuellt eller digitalt 2020-02-20T13:42:09+01:00 Stefan Myrskog smyrskog@abo.fi Joachim Högväg joachim.hogvag@abo.fi <p>Den digitala utvecklingen fortsätter i accelererande takt och skolorna utmanas allt mer att anpassa sig till denna verklighet. Inom skolämnet slöjd har man även influerats av digitaliseringen i samhället som påverkar slöjdens traditionella innehåll och arbetssätt. Den här studien fokuserar på att undersöka slöjdstuderandes upplevelser av manuell och digital formgivning av fysiska produkter. Mera specifikt utformades följande frågeställningar: Vilka fördelar och nackdelar upplever slöjdstuderande med manuell respektive digital formgivning och Hur uppfattar slöjdstuderande att formgivning inom slöjd ser ut i framtiden? Den empiriska undersökningen genomfördes som en fallstudie under våren 2018 vid Åbo Akademi i Vasa inom en produktplaneringskurs för elva lärarstuderande i slöjd. Resultaten visade på att studerande upplever både positiva och negativa sidor av manuell och digital formgivning. Fördelar med den manuella metoden är bland annat att den är enkel och flexibel, medan man med hjälp av den digitala metoden kan snabbt visualisera och göra förändringar på skärm eller i VR (Virtual Reality). Nackdelar med manuell formgivning är till exempel att den är långsam och tids- och materialkrävande, medan man i digital formgivning förlorar den taktila känslan samt att den kräver digital teknisk kunskap. Ur ett framtidsperspektiv anser respondenterna att det är viktigt att digital teknik införs i formgivningen i slöjd samtidigt som de är oroliga över att digitaliseringen tränger ut den traditionella slöjden.<br>Sökord: digitalisering, digital teknik, formgivning, slöjdundervisning</p> 2020-02-19T00:00:00+01:00 Copyright (c) 2020 Stefan Ole Johannes Myrskog, Joakim Högväg