Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap https://journals.oslomet.no/index.php/techneA <p>Techne serien ägs av <a href="http://nordfo.blogspot.com/p/om-nordfo.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">NordFo</a>, Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd. Serien startades 1995 som en tryckt publikation, från och med 2011 görs all publicering som ”open access”. Journalens namn har sitt ursprung i det grekiska ordet Techne som används i betydelsen att göra och kunna någonting hantverksmässigt och konstnärligt, samt att förstå och veta i ordets vidaste betydelse; att klara av och verkställa eller att vara förtrogen med någonting. Techne serien publicerar peer review granskad forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap på nordiska språk och engelska. Journalen öppnar upp för olika teoretiska, metodologiska och empiriska perspektiv på utbildning och lärande inom slöjdfältet. Techne serien publicerar artiklar som diskuterar processer, materialitet och kroppsbaserade aspekter relaterade till slöjdområdet. Artiklarna kan fokusera på bland annat pedagogiska, psykologiska, sociala, kulturella och teknologiska sammanhang i formella och informella fysiska och virtuella lärmiljöer.</p> NordFo sv-SE Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap 1893-1774 <p>Authors who publish with this journal agree to the following terms:</p><p>Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a <a href="http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" target="_new">Creative Commons Attribution License</a> that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.</p><p>Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.</p>Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See <a href="http://opcit.eprints.org/oacitation-biblio.html" target="_new">The Effect of Open Access</a>). Förord https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/5021 <p>Techneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret <em>Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet</em> blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett paraplybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet.</p> <p>I detta nya temanummer, <em>Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II</em>, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet.</p> <p>Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning:</p> <p>I den första artikeln, <strong><em>Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget</em>,</strong> beskriver <strong>Karen Brænne </strong>och <strong>Ketil Sømoe</strong>, Norge, hur undervisnings- och lärande­situationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemma­verkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestations­modeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskaps­utveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget.</p> <p>I temanumrets andra artikel, <strong><em>Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. </em></strong><strong><em>An analysis of the Norwegian national curriculum regulations</em></strong>, skriver <strong>Laila Belinda Fauske</strong>, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare masters­programmet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen.</p> <p>Temanumrets tredje artikel, <strong><em>Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse</em></strong>, av <strong>Lisa Fälling Andersen</strong>, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärar­utbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser.</p> <p>Artikel fyra, <strong><em>Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode oppgaven»? </em></strong>av <strong>Anne Guro Schmidt Antun</strong>, Norge, lyfter hur arbetsuppgifter i <em>kunst og håndverk</em> är av praktisk och estetisk karaktär och relaterade till arbetet i verkstaden. Oftast används inga läroböcker i undervisningen vilket innebär att läraren använder mycket tid för didaktiska förberedelser och genomförande. Författaren diskuterar olika ämnesdidaktiska modeller och vad som kan innefattas i en ”god oppgave”. I artikeln skrivs en ämnes­didaktisk modell fram med idéer för läraren inför planering och genomförande av undervisning med arbetsuppgiften som grund för lärande. ”Tegneblyanten” presenteras som en ämnesdidaktisk modell för den praktiska och estetiska arbetsuppgiften. I modellens kategorier har kategorien ”verdigrunn” en central plats då den alltid ska ingå som en del i undervisnings- och bildningsprocessen och öppna upp för reflektion.</p> <p><strong>Randi Veiteberg Kvellestad</strong> och <strong>Gunhild Vatn</strong>, Norge, skriver i den femte artikeln, <strong><em>The three-headed teacher in Design, Art and Craft education</em></strong>, om lärarstudenters övningar inom lera och broderi och hur användning av samarbetsmetoder bidrog till deras lärande. Ändrade ramar för utbildning av ämneslärare i Design, kunst og håndverk kräver mer effektiva lärandemiljöer, och författarna beskriver hur studenternas lärprocesser styrs av undervisarens tre olika roller, konstnären, läraren och forskaren med a/r/tografi som metodologisk ingång. Utifrån studenternas enkätsvar diskuteras fyra olika aspekter om undervisningsupplägget: strama ramar för uppgifter, bestämda samarbetsmetoder, lärarens handledning och fördelar och nackdelar med samarbete i estetiskt skapande processer. Författarnas konklusion är att om studenterna involveras direkt i praktiknära utbildningsforskning blir det till hjälp för att mer effektivt reflektera över läranderesultatens värde inför kommande läraryrke.</p> <p>I den sjätte artikeln, <strong><em>Praktiknära slöjdforskning</em></strong>, beskriver <strong>Marléne Johanson</strong>, Sverige, likheter och skillnader i utgångspunkter, metoder, insamling, analysförfarande, dokumentationsformer och användning av resultat vid praktiknära slöjdforskning. Utifrån exempel diskuteras om forskningen handlar <em>om</em> slöjdrelaterad verksamhet, slöjdlärarutbildning eller skolslöjd, och om forskningen handlar <em>om</em> eller är genomförd <em>i</em> en verksamhet. Den praktiknära forskningen <em>om</em> slöjdämnet och den praktiknära forskning <em>i</em> skolans slöjdundervisning har ett större utrymme i artikeln, likaså behandlas videometod, analysförfarande och dokumentation av mikroanalyserad praktiknära slöjdforskning mer ingående. Johansson konstaterar att slöjdforskningen som presenterats och diskuterats i artikeln är ”praktiknära” på olika vis, samtidigt som exemplen speglar forskningens förutsättningar, begränsningar och möjligheter, vad som har varit tänkt att undersökas och hur det har blivit möjligt att utforskas.</p> <p>Temanumrets sjunde och sista artikel, <strong>Slöjdpedagogiska grunder. Några av Linnéa Lindfors slöjdpedagogiska modeller</strong>, är skriven av <strong>Marléne Johansson</strong>, Sverige. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med professor emerita Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men de slöjdpedagogiska grunderna och modellerna är värdefulla både för nationella och nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Trots sin ålder menar Johansson att grundforskningens modeller är mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.</p> Kari Carlsen Marléne Johansson Marie Koch Copyright (c) 2022 Kari Carlsen, Marléne Johansson, Marie Koch http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2022-09-09 2022-09-09 29 2 i iii 10.7577/TechneA.5021 Förord https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4950 <p>Bästa läsare!</p> <p>Tänk så tiden går, detta är Techne Seriens 27 verksamhetsår!</p> <p>Den första publikationen i Techne Serien utkom år 1995 och därefter har utgivningen varit konstant för att accelerera betydligt sedan 2011 i och med övergången till digital öppen publikation. Denna omfattande publikationsverksamhet är möjlig tack vare många människors välvilliga inställning till ”extra” arbete i form av läsning, granskning, kommentering och revidering. Det tekniska arbetet med publiceringen har också blivit mer omfattande, men ändå lättare än när de första publikationerna trycktes upp och sidnummer klistrades in för hand. Techne Seriens har stor betydelse för den nordiska forskargemenskapen inom slöjdutbildning och vi har all anledning att vara stolta över att vi har en egen vetenskaplig journal på nivå 1 som helt fokuserar på slöjdutbildning. Tack till alla som på olika sätt medverkar till Techne Seriens existens och blomstring! &nbsp;</p> <p>Välkommen att ta del av ny nordisk slöjdforskning. Detta nummer inkluderar fyra artiklar som fokuserar på förutsättningar och möjligheter för kreativitet, innovation och samverkan i slöjd, samt hur estetiska dimensioner av slöjdprodukter kan kommuniceras. &nbsp;</p> <p>Artikeln <em>Challenging creativity constraints. </em><em>Three design studios in craft teacher education </em>av Henna Lahti, Kaiju Kangas, Tellervo Härkki och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, undersöker slöjdlärarstuderandes samarbete kring designuppgifter. En grupp studerande fick som uppgift att under workshops planera och tillverka leksaker utgående från barns teckningar. En annan grupp skulle formge funktionella tredimensionella textilpussel för synskadade barn, medan den tredje studerandegruppen skulle tillverka bärbara accessoarer med havsdjurstema för grupper som besökte SEA LIFE-akvariet. Forskarna intresserade sig speciellt för hur uppgiftens begräsningar och användningen av olika inspirationskällor påverkar utvecklandet av idéer. Studien visar hur begränsningar och inspirationskällor påverkade studerandes progressiva designprocesser, och hur resultaten av uppgifterna varierade från att enbart återskapa elementen i inspirationskällorna till mer komplexa och vidareutvecklade idéer. Slutsatsen är att balansen mellan öppenhet och begränsningar i designuppgifter behöver noggrant övervägas.</p> <p>Den andra artikeln i numret <em>Discovering the effect metrics for innovation projects</em> av Laura-Maija Hero, Marianne Pitkäjärvi och Kaija Matinheikki för läsaren till en i NordFo-sammanhang mer obeforskad miljö för slöjdrelaterad verksamhet, nämligen yrkeshögskole­utbildning och kontakten till aktörer i samhället. I artikeln fokuseras yrkeshögskolestuderandes arbetslivsrelaterade innovationsprojekt. Forskarna konstaterar att ett samarbete med ett företag eller organisation vanligen resulterar i en konkret, ny och innovativ produkt, tjänst eller verksamhetsmodell för att utveckla och förbättra verksamheten eller samhället. Fokus i tidigare studier inom området har varit på projektens lärandeeffekter för studerande. I denna studie har forskarna istället identifierat ett behov av att tydligare mäta effekterna av dylika projekt för de deltagande företagen och organisationerna samt för närsamhället. Syftet med studien är således att identifiera variabler för att mäta effekter av innovationsprojekt., och resultatet utgörs av en preliminär modell för dylik konsekvensbedömning.</p> <p>I den tredje artikeln analyserar Janne Heggvoll och Eva Lutnæs kompetensmålen i den norska läroplanen LK20 för ämnet Kunst og håndverk. Artikeln <em>Virkelighetsnære oppdrag i Kunst og håndverk – en analyse av kompetansemålene i LK20 </em>fokuserar på läroämnets förväntade samarbete med lokalt kultur- och näringsliv och lyfter fram behovet av entreprenöriell didaktik. I studien analyseras läroämnets 41 kompetensmål. Genom systematisk textkondensering: helhetsintryck, meningsbärande enheter, kondensering, och sammanfattning visar studien att 12 av kompetensmålen berör samhällsaktuella problemställningar och ger således grund för verklighetsnära eller samhällsrelaterade uppgifter. De andra målen kan sägas ge eleverna ämnesspecifika verktyg och kunskaper för uppgifterna, och kan uppfattas som entreprenöriella kompetenser inom ämnet. För att konkretisera det handlingsutrymme som kompetensmålen ger, avslutas artikeln med exempel på verklighetsnära uppgifter och uppdrag för olika årskurser. Forskarna uppfattar att kopplingen mellan ämnesspecifikt innehåll och verkliga uppgifter kan bidra till att eleverna ser värdet i ämnet för både samhället och sitt eget liv.</p> <p>Numrets sista artikel <em>Kommunicera estetiska dimensioner. Didaktiska ledtrådar i digital visning av slöjdutställning</em> av Elisabet Jagell, tar avstamp i utmaningen för lärare och elever att kommunicera kring slöjdföremålens estetiska dimensioner. Jagell är orolig över att bristen på denna kommunikation kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är således att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. I studien analyseras ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning och specifikt hur utställningsguiden verbalt och icke-verbalt presenterar utställningsföremålen. Utifrån detta har fem områden identifierats som kan vara till hjälp vid presentationer. Dessa är 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. Jagell anser att områdena kan betraktas som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikationen kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Jagell anser att ledtrådarna pekar på att det är även andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen kring estetiska dimensioner.</p> <p>Med dessa artiklar önskar jag givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att fortsättningsvis aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till utvecklingen av utbildning i slöjd och att slöjdforskningen stärks och sprids!</p> Mia Porko-Hudd Copyright (c) 2022 Mia Porko-Hudd http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2022-06-16 2022-06-16 29 2 Slöjdpedagogiska grunder https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4803 <p>I en ansenlig mängd böcker, rapporter och artiklar har professor emerita Linnéa Lindfors, Åbo Akademi i Vasa, Finland, beskrivit slöjdpedagogiska grunder och modeller. Lindfors slöjdpedagogiska forskning har spridits med nordiska kontakter och nätverk, men främst har den använts och vidareutvecklats inom finländsk utbildning och forskning. I Finland blev slöjdpedagogik ett eget huvudämne vilket resulterade i att den slöjdpedagogiska forskningen blev mer tillgänglig och använd både på grund- och forskarnivå. I övriga nordiska länder har det dels inte funnits tillräckligt med slöjdforskare som har kunnat använda och sprida forskningen, dels kan de slöjdpedagogiska grunderna ha uppfattats för komplicerade att ta till sig inom slöjdlärarutbildning och skola. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men utöver av svenskt intresse är förhoppningsvis de slöjd­pedagogiska grunderna och modellerna även värdefulla för andra nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Grundforskningens modeller är trots sin ålder mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.</p> Marléne Johansson Copyright (c) 2022 Marléne Johansson http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2022-09-07 2022-09-07 29 2 96 106 10.7577/TechneA.4803 Epilog https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4746 <p>De olika bidragen i antologin grundar sig i den slöjdverksamhet som funnits i nordiska skolor sedan närmare 150 år. Hur har slöjdkunnandet förändrats? Artik­larna berör många aspekter av slöjdaktiviteter, men skall inte uppfattas som en forskningsöversikt, endast som exempel på nutida slöjdforskning. Här återfinner vi några av alla de eldsjälar som betytt oerhört mycket för slöjdämnets utveckling och konsolidering i både referenslistor och texter. De slöjdande barnens röst blir hörd, ämnets organisation och slöjdlärarnas undervisning disku­­teras. Vi påminns även om grundläggande begrepp och bildningsfrågor (no. danning) som utgör en del av basen för all slöjdundervisning oavsett vilken tidsålder vi befinner oss i.</p> <p>Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.</p> Stina Westerlund Kajsa Borg Mia Porko-Hudd Viveca Lindberg Copyright (c) 2021 Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 vii x 10.7577/TechneA.4746 Förord https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4745 <p>Arbetet med den här antologin har pågått i drygt ett och ett halvt år genom digitalt nordiskt samarbete, när coronaviruset i stor utsträckning förhindrat alla andra kontakter. Syftet med den är att ge en lägesbeskrivning av den nordiska slöjd­forskningen och samtidigt ge en gedigen bakgrund för framtidens slöjd­forskare. Texterna i boken handlar både om tillbakablickar, nutids­skild­ringar och framtidsperspektiv. Antologin tillägnas professor Marléne Johansson, vars nordiska engagemang och arbete för slöjdpedagogisk forskning är av stor betydel­se.</p> <p>Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.</p> Stina Westerlund Kajsa Borg Mia Porko-Hudd Viveca Lindberg Copyright (c) 2021 Stina Westerlund, Kajsa Borg, Mia Porko-Hudd, Viveca Lindberg http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 i i Inledning https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4742 <p>Initiativet till en nordisk antologi har sin grund i att professor Marléne Johansson, Högskolan för design och konsthantverk (HDK), Göteborgs universi­tet närmade sig den formella pensionsåldern i Sverige. De artiklar som är resultatet i denna antologi representerar författare från olika nordiska länder. Var och har själv fått välja innehåll för sina artiklar, vilket lett till en brokig samling av ämnesval och på så sätt ett rikt men samtidigt vitt förgrenat innehåll, där artiklarna också har olika karaktär. Medan en del är traditionella forsknings­artiklar, har andra karaktären av essäer, även nationella traditioner har bidragit till hur artiklarna utformats. Redaktörerna har valt att gruppera artiklarna i fem tematiska avdelningar, där artiklarna, trots olikheterna, ändå karakteriseras av ett övergripande samband, några karaktäriseras av författarna som vetenskapliga essäer. Samtliga artiklar har genomgått dubbelblind granskning av externa granska­re. Presentation av respektive författare återfinns i anslutning till artiklarna. Antologin avslutas med en epilog, författad av redaktörerna.</p> <p>Läs vidare i epilogen genom att klicka på "pdf" till höger om denna text.</p> Stina Westerlund Kajsa Borg Mia Porko-Hudd Viveca Lindberg Copyright (c) 2021 Stina Westerlund http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 ii vi Kommunicera estetiska dimensioner https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4741 <p class="TECHNEabstract">Både elever och lärare tycker att det är svårt att kommunicera kring estetiska dimensioner hos slöjdföremål och bristen på kommunikation kring detta kan påverka lärarnas möjligheter att inspirera, handleda och bedöma elever i slöjdprocessen. Studiens syfte är att undersöka hur estetiska dimensioner i slöjdföremål kan kommuniceras och hur det kan komma till nytta i slöjdundervisningen. Ett klipp från en filmad, digital visning av en slöjdutställning har analyserats ur ett intra-aktivt pedagogiskt perspektiv med hjälp av begrepp från bildsemiotik och socialsemiotiken. Genom att identifiera utställningsguidens verbala och icke-verbala resurser och hur dessa intra-agerar med varandra i samspel har fem områden som är till hjälp vid presentation av slöjdföremål identifierats: 1) Rummet, 2) Beröra och hantera, 3) Icke-verbala medspelare, 4) Urvalet och 5) Egna erfarenheter. De sätt som dessa områden påverkar kommunikation kring ett slöjdföremål kan överföras från utställningskontexten till slöjdundervisningen. De fem områdena kan därmed ses som didaktiska ledtrådar för att synliggöra estetiska dimensioner och de kan ha potential att underlätta kommunikation kring estetiska dimensioner i slöjdundervisningen. Ledtrådarna pekar på att det är andra aspekter än enbart det verbala som samspelar för att stärka kommunikationen.</p> <p class="TECHNEkeywords">Keywords: slöjd, kommunikation, estetiska dimensioner, intra-aktiv pedagogik, socialsemiotik, materiella yttranden</p> Elisabet Jagell Copyright (c) 2022 Elisabet Jagell http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2022-06-16 2022-06-16 29 2 45 61 10.7577/TechneA.4741 Tendenser inom slöjdens forskningsområde https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4738 <p>Nordisk slöjd- och hantverkstradition är en uråldrig företeelse. Hantverks­kunnandet har traderats och utvecklats genom generationers slöjdande från stenåldern och fram till modern tid. Däremot är forskning om och i slöjd och hantverk en mycket ung företeelse som ännu inte har lyckats etablera sig som en självständig akademisk disciplin i samtliga de nordiska länderna. Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera skillnader och likheter i hur nationella slöjdforskningsmiljöer utvecklats, från den trevande starten på 1970-talet, till nutid när ett förgrenat forskningsområde växer fram via akademiska institutio­ner. Det handlar om vilka reella möjligheter till utveckling av ett nytt veten­skaps­område som funnits och vilken riktning utvecklingen tagit. På grund av svårigheterna att med säkerhet definiera relevanta doktorsavhandlingar är det omöjligt att kvantifiera någon form av resultat. I stället får det redovisade antalet avhandlingar vara en indikation på tendenser, dels hur olika ämnesval dominerar i de nordiska länderna dels hur ämnesvalen eventuellt förändrats över tid.</p> Kajsa Borg Copyright (c) 2021 Kajsa Borg http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 231 254 10.7577/TechneA.4738 Sløyden i endring https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4737 <p>Denne artikkelen undersøker temaområder som karakteriserer den nordiske sløyden og avdekker ulike påvirkningsfaktorer som styrer fagområdets utvikling. Som empiri anvendes en kartlegging av 145 plenumsforedrag avholdt på NordFo konferanser i tidsrommet 1985–2020. Studien viser at noen tema er bundet til tid, andre kommer igjen etter å ha vært fraværende en stund, mens atter andre er uttrykk for en ny samfunnsutvikling. I løpet av de siste konferansene blir nye tema tydeligere. Disse kan si noe om forskningsinteressen og eventuelle endringer av den pedagogiske sløyden. Resultatene og analysen peker på at temaet, Sløydens økosofi, setter farge på de andre sløydpedagogiske temaene og kan på den måten gi retning til endring av skolefaget. Metoden som er benyttet er ”Tematisk analyse i sløyd”, en metode som er beslektet med ”Grounded Theory”.</p> Jostein Sandven Copyright (c) 2021 Jostein Sandven http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 209 230 10.7577/TechneA.4737 Från materialitet till sociomaterialitet https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4736 <p class="TECHNEabstract">Våra sätt att tala om kunskaper och färdigheter präglas av perspektiv och distinktioner som formulerades redan under Antiken, för mer än 2000 år sedan. Här etablerades motsättningar, dualismer, som den mellan teori och praktik, kropp och själ, och tanke och handling, som skulle få stor betydelse inte bara för vår syn på kunskap, utan också för hur vi uppfattar sociala roller. Genom dessa distinktioner etablerades en skillnad mellan intellektets/tänkandets aktiviteter och kroppens/ handens, som än idag reproduceras och som har konsekvenser. Vi talar exempelvis om teoretiska ämnen och praktisk/estetiska ämnen i skolan, och vissa yrken ses som praktiska och andra som teoretiska. Vetenskapliga discipliner formerades också med dessa dualismer som bakgrund, vissa handlar om kroppen, andra om psyket/själen/intellektet. Vi fick en uppdelning, compartmentalization som man säger på engelska, där en helhet – en människa – delades upp i delar som studerades var för sig (intellekt, minne, hjärna, styrka, hälsa m fl). Tanken är att kunskaper från dessa områden så småningom om ska kunna syntetiseras så att vi ska kunna uttala oss om helheten. Men detta är inte helt enkelt. Utgångspunkten för detta kapitel är att materialitet och interaktion med materiella föremål är grundläggande för lärande och utveckling hos individer, i institutioner och på samhällsnivå. Det är när våra insikter omsätts i materialitet, som de befästs och kan användas. Det är också genom interaktion med en fysisk och sociomateriell omvärld som vi lär och ut­vecklas. I kapitlet ges exempel på hur artefakter utvecklats och hur dessa samtidigt är manifestationer av kunskaper och tillika utgör en bas för utveckling av ”praktis­ka” kunskaper. Vi kan och lär genom att hantera artefakter och detta gäller alla slags kunskaper: språkliga, intellektuella, estetiska och sådana som innebär att vi hanterar och modifierar vår fysiska omvärld. Design är en grundläggande form av mänsklig kunskapsutveckling och här kan inte tanke och kropp skiljas åt.</p> Roger Säljö Copyright (c) 2021 Roger Säljö http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 193 208 10.7577/TechneA.4736 Social magi i håndværksfagene https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4735 <p>Det overordnede mål i studiet er at få forståelse for, hvordan bæredygtighed som grundlæggende element i sloyd education kan ændre i studerendes aktive sociale og demokratiske deltagelse i det samfund de lever i. Målet er endvidere at få en for­ståelse for, hvordan den sociale dimension som en del af bæredygtig udvikling kan relateres til sloyd education. Vores forskningsspørgsmål er: Hvordan itale­sætter informanterne den sociale dimension i sloyd education, når bære­dygtighed er det grundlæggende element? Studiet er sociokulturelt og vi har valgt at udfolde den sociale dimension gennem informanternes fortællinger ud fra ler­figurer som visualiserer bæredygtighed i sloyd education. Fortællingerne analy­seres i det aktuelle studie ved brug af den transskriberede tekst fra video­optagelser. Vi gennem­førte en fem trins analyse, hvor det første trin var meningskondensering. Andet trin var bestemmelse af forskellige meninger, tredje trin udtrykte det dominerende tema, fjerde trin var at sætte de forskellige meninger sammen og se dem i lyset af undersøgelsens formål. Og endelig var det femte trin at sammen­sætte de vigtigste meninger i et selvstændigt udsagn. Vi kommer med bud på hvordan resultaterne, der peger på en overset social dimension i sloyd education, kan bidrage til at udvikle de studerendes færdigheder og kompetencer med det formål at de studerende kan deltage som aktive medborgere i det samfund de lever i.</p> Marie Debora Koch Eva Ahlskog-Björkman Copyright (c) 2021 Marie Debora Koch, Eva Ahlskog-Björkman http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 179 192 10.7577/TechneA.4735 Forskning på bredden av vetenskapsområdet https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4734 <p>De flesta skolämnen har på universitetsnivån en moderdisciplin som värnar om forskningen i ämnets substansfrågor. Slöjd är ett skolämne som saknar en motsvarande moderdisciplin. Till exempel i Finland är slöjd ett eget vetenskaps­område, men placerat inom de pedagogiska vetenskaperna. Slöjd är dock ett mångfasetterat fenomen som behöver studeras i hela sin bredd för att utvecklas, inte enbart som ett skolämne. Syftet med denna artikel är att diskutera behovet av och utmaningar med forskning på bredden, d.v.s. forskning som tar fasta på både slöjdens kärna, den skapande processen och andra slöjdperspektiv. I artikeln diskuteras problematiken på ett teoretiskt allmänt plan. Den teoretiska diskussionen konkretiseras med tre utexaminerade masters reflektioner kring planeringen och genom­förandet av en masteruppsats på bredden av vetenskapsområdet, d.v.s. forsk­ning som inkluderar både en egen skapande process och pedago­gisk/didaktiska perspektiv.</p> Christina Nygren-Landgärds Copyright (c) 2021 Christina Nygren-Landgärds http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 165 178 10.7577/TechneA.4734 Slöjd, bildning och profession https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4733 <p>Syftet med denna essä är att diskutera den pedagogiska slöjden i ett bildnings­perspektiv. Det sker genom att belysa hur skolslöjden under perioden 1880–1920 formades i spänningsfältet mellan samhällets behov av hantverksutbildning och skolans behov av att använda slöjd som ett pedagogiskt verktyg. Under dessa år diskuterades slöjden ofta i ett bildningsperspektiv även om bildningsbegreppet inte alltid skrevs fram. I texten behandlas olika idéer hämtade från några av de viktigare slöjddebattörerna i Norden. Avslutningsvis diskuteras hur argument från den tidiga debatten om skolslöjden ibland återspeglas i senare tiders debatt om slöjdämnet. I kapitlet används bland annat begreppen bildning, utbildning, halvbildning, hant­verks­skicklighet, händighet och profession.</p> Sven Hartman Copyright (c) 2021 Sven Hartman http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 149 164 10.7577/TechneA.4733 Elevers minnen från slöjdundervisning https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4732 <p>Syfte är att i essäform föra ett resonemang om egentillverkade föremåls position i minnen från slöjdundervisning. Varför minns vi föremål och vad kan bidra till minnens tillsynes starka position? Empirin består av skriftliga minnena, i form av ett urval om drygt 200 brev från elever som deltagit i slöjdundervisning. Breven är resultatet av ett publikt upprop inför utställningen Skolslöjd vid Nordiska museet år 2012. Analysen är genomförd genom en kvalitativ textanalys av brevens innehåll. Som stöd i resonemanget kring resultatet av brevens analys används begrepp och tankegångar från litteratur och forskning med fokus på minnen av föremål och ett meningsskapande i samband med tillverkning av föremål. Utöver detta används även forskning om minnen från undervisning. Texten, analys och litteratur i samverkan, visar avslutningsvis att föremål kan hjälpa individen att minnas men att dessas betydelse påverkas av bland annat tid och kontext. Föremålen både formar och framkallar minnen. Elevens upplevelser (såväl positiva som negativa) av föremålet och tillverkningen av dessa tycks påverka de minnen som skapas. Empirin och den valda litteraturen bidrar tillsammans till förståelse om vad elever minns och detta bidrar till reflektion gällande föremålens roll i slöjdundervisning och undervisningens utformning.</p> Annelie Holmberg Copyright (c) 2021 Annelie Holmberg http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 133 148 10.7577/TechneA.4732 Minnen av olika material och olika tillvägagångssätt https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4731 <p>Denna essä är en fallstudie som riktar upp­märksamheten mot en ung vuxen, Erik, och hans erfarenheter, minnen, berättelse och föremål från det som kallades för slöjd i olika material på ett fritidshem. Samtidigt är det en didaktisk studie då den i korthet också berör hur blivande lärare i slöjd tolkar barns artefakter. Eriks berättelser om föremålen som gjorts i olika tekniker och olika material med mer eller mindre stöd av vuxna ger en bild av det som kallades slöjd på fritidshemmet. Essän bidrar för det första, utifrån samtalen med Erik om hans artefakter, med insikter om hur materiella förut­sätt­ningar och didaktisk inramning påverkar både vad som görs och hur det görs. Den bidrar för det andra, utifrån samtal med blivande lärare i slöjd, också med insikter om hur vuxna riskerar att missuppfatta barns artefakter utifrån föreställningar om en sammanhållen gestaltning bortom materiella förutsättningar och didaktisk in­ram­ning.</p> Marcus Samuelsson Copyright (c) 2021 Marcus Samuelsson http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 115 132 10.7577/TechneA.4731 Forming i barnehagen – et tilbakeblikk for framtida https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4730 <p>I nordisk barnehagepedagogikk har aktiviteter med materialer hatt stor plass historisk sett. Faget forming, fagbetegnelsen i norsk barnehagetradisjon og barne­hagelærerutdanning, inngår i definisjonen av sløyd, slik denne er beskrevet av det nordiske fag- og forskermiljøet (NordFo). I norsk utdanning omfatter dette både håndverket og det bildeskapende området i spennet mellom det materiale og digitale. Nyere forskning viser at skapende virksomhet med materialer utgjør en mindre del av innholdet i barnehagen enn tidligere (Carlsen, 2015; Fredriksen, 2011 m.fl). Målsettingen med artikkelen er 1) å gi et historisk tilbakeblikk der fagets egenart tydeliggjøres, 2) å sette dette tilbakeblikket inn i en kunnskapsteoretisk kontekst som peker framover mot 3) en aktualisering av fagfeltet i forhold til FNs bærekraftsmål og barns rett til ytring ifølge FNs barnekonvensjon. Artikkelen bygger på empirisk materiale fra en etnografisk studie i barnehagen (Carlsen, 2015), og omfatter en analyse av styrings­dokumenter og historisk skriftlige kilder knyttet til faget, relevante barnehagepedagogiske tekster og nyere forskning om fagets praksis. Drøftingen i artikkelens tredje del belyser gjennom eksempler hvordan fagets forankring i natur- og kulturmaterialer kan løftes inn i et framoverrettet bærekraftperspektiv, og diskuterer hvordan en forskyvning i kunnskaps­teoretiske perspektiver gir mulighet til nye forståelser av formingsfagets bidrag til barnehagens innhold.</p> Kari Carlsen Copyright (c) 2021 Kari Carlsen http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2022-08-11 2022-08-11 29 2 85 100 10.7577/TechneA.4730 Stridbara röster i textilslöjdens tjänst https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4728 <p>Materialet i den här artikeln är främst hämtat ur facktidskriften Svensk Slöjdtidning, organ för Sveriges Slöjdlärarinneförening åren 1960–1969. Ett deskriptivt förhållningssätt samt en kvalitativ textanalys för bearbetning och tolkning av materialet har använts vid granskningen. Avsikten med den valda metodansatsen var att undersöka vilka skribenter som skrev om textilslöjdens innehåll, vad textilslöjd implicerade under 1960-talet och analysera de problem som man brottades med samt hur texterna avspeglar en strävan mot utveckling av slöjdämnet. Textillärare Ingrid Lenberg, då anställd vid Aktiv hushållning är en av de röster som flitigt förekom i tidskriften. Hon var ordförande i Sveriges slöjdlärarinne­förening och en aktiv artikelförfattare med bland annat argument för att konsument­kunskap skulle införas som ett ansvarsområde i slöjdundervisningen. Fil lic. tillika väv- och textillärare Gunhild Engholm skrev också flitigt artiklar rörande textilslöjdens innehåll och tillämpning i grundskolan. Det fria skapandet med kulturarvet som inspiration för elevers egna idéer debatterade hon ofta om. Både Lenberg och Engholm var stridbara förkämpar för hur textilslöjdens innehåll kunde anpassas till samhällsutvecklingen.</p> Sie von Gegerfelt Kronberg Copyright (c) 2021 Sie von Gegerfelt Kronberg http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 73 84 10.7577/TechneA.4728 Slöjdämnet och karriärreformen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4725 <p>En karriärstegsreform introducerades 2013 i svensk skola med den nya befattningen förstelärare. Reformen avsåg förbättra elevers resultat genom stärkt lärar­professio­na­lism. Syftet med denna artikel är att undersöka hur slöjdlärares professionella identiteter framträder i berättelser om deras arbete som förstelärare och diskutera vilka förutsättningar karriärreformen ger för utveckling av undervisning i slöjd­ämnet. Med utgångspunkt i narrativ teori och Mishlers definition av berättelser som identitets­framträdanden har analys genomförts i tre steg av positionering, vänd­punkts­analys och kontextualisering där lärarnas berättelser relaterats till meta­narrativ om den professionella läraren. Resultatet visar hur lärarna i sina berättelser tar stöd i metanarrativen och hur detta kan relateras till varierande grad av stabilitet i den professionella identiteten, till variationer i det uppfattade handlingsutrymmet och det personliga engagemanget samt i det strukturella stödet för arbetet. I artikeln diskuteras vilken professionalism och vilka utvecklings­satsningar karriärreformen tenderar att stödja samt vilka konsekvenser detta får för slöjdlärares möjligheter till utveckling av slöjdämnet.</p> Stina Westerlund Copyright (c) 2021 Stina Westerlund http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 49 72 10.7577/TechneA.4725 Kommunikation og læring i det håndværksmæssige læringslandskab https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4724 <p>Kommunikation er et væsentligt didaktisk perspektiv, hvad enten den er digital, verbalt, visuel, kropslig eller noget andet. Det væsentlige i kommunikationen er at vælge kommunikationsformer og kommunikative ressourcer, der muliggør, at de ønskede signaler når modtageren i en form, der er mulig for modtageren at sanse (opfatte), og signalerne skal gerne opfattes på samme måde, som har været afsenderens intention. Artiklen forsøger at afdække, hvorledes kommunikationen foregår i praksissituationer mellem mennesker i det håndværksmæssige lærings­rum? Hvorledes er kommunikationsopbygningen, tætheden og varigheden af kommunikatio­nernes enkeltdele i dette praksisfelt? Hvorledes forholder under­viserne sig i det didaktiske valg af kommunikationsform og kommunikativ ressource i forhold til undervisningens faglige indhold i værkstedsfaget. Disse forhold er alle interessante og relevante i undervisernes didaktiske overvejelser i forhold til forskellige såvel praktiske som teoretiske fagelementer i værkstedsfagene, og for elevernes eller de studerendes muligheder for at modtage de afgivne signaler. De empiriske data tager afsæt i dataindsamlinger, der er foregået i 2014-2018 i forbindelse med arbejdet med artiklerne:"Kommunikation och lärande i slöjd­verkstaden”, ”Kommunikative ressourcer i håndværksmæssig undervisning <strong>- </strong>hvordan underviserens handlinger bliver til den lærendes handlinger” samt ”Slöjdmetodiken svarta hul”. Artiklerne er udarbejdet af Joakim Andersson, Lone Brøns-Petersen. Peter Hasselskog og Bent Illum. Empirien relateres og diskuteres i forhold til kommunikationsteori og til lærings/hukommelses/pædagogisk teori.</p> Bent Illum Copyright (c) 2021 Bent Illum http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 35 48 10.7577/TechneA.4724 Med videofilm som reiskap https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4723 <p>Denne artikkelen handlar om erfaringar frå eit felles FOU-prosjekt der ein høgskuletilsett lærer ein kollega å dreie leire. Læringssituasjonen blir støtta med sjølvobservasjon gjennom videofilm. Målet for arbeidet er å utvikle kunnskap om potensialet i videofeedback som ein medierande reiskap i dialog mellom kollegaer, men også mellom enkeltindivid – material og analoge verkty. Korleis erfarer eit kollegapar at videofeedback (VFB) kan utvikle&nbsp;refleksjon over handverks­under­visning, der situasjonen er dreiing i leire? Metoden er skildra som autoetnografisk. Forskarane sine erfaringar er samla i tekstloggar, skrivne etter studie av video­filmane. Analysen er gjort etter inspirasjon frå analysemetoden meinings­fortetting (Kvale &amp; Brinkmann, 2015), og kjem til gjennom tre faser: Gjennomlesing og temaidentifisering, frå tema til koder, og frå koder til meiningsfortetting. Artikkelen fokuserer på tre forhold der VFB ser ut til å utvikle&nbsp;refleksjon over hand­verks­­undervisning i dette prosjektet:Dei teknologiske moglegheitene ved VFB hjelper læraren å sjå eiga “teoretisk” plattform. Den multimodale forma ved VFB fram­kallar kinestetiske og kroppslege minner. VFB fungerer som eit vitne, ei 3. stemme som påverkar det relasjonelle i samarbeidet.</p> Karen Brænne Sissel Midtlid Copyright (c) 2021 Karen Brænne, Sissel Midtlid http://creativecommons.org/licenses/by/4.0 2021-12-23 2021-12-23 29 2 21 34 10.7577/TechneA.4723