Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap

Student Craft Teachers’ Choices During the Garment Design and Making Process

Marja-Leena Rönkkö — 2025-01-20

This study aims to identify the choices made by university student craft teachers during the garment design and making process. The research utilises a theoretical framework centred around the clothing design and making process, employing the functional, expressional and aesthetic (FEA) model and Papanek’s function complex model. Two research questions were set: 1) Related to their garment design and making process, what kinds of choices did students outline in their posters? 2) How did student teachers utilise garment analysis models (FEA and Papanek’s functional analysis)? The methodology involved a qualitative content analysis of 23 posters that combined visual elements and textual descriptions created by the participants. The posters highlighted the emphasis on participants’ pragmatic considerations, such as usage intention, making methods and expressional and sustainable choices. Additionally, the studied posters showcased the participants’ satisfaction with their garments, as these garments provided them with a means to express their personal clothing styles and experiences. The findings suggest the need for an increased focus on sustainable practices in teaching clothing courses, as well as design-focused tools that specifically aid in craft product analysis in craft teacher education programmes.

Keywords: clothing, garment design and making, garment construction, higher education, poster analysis

Three approaches to multi-materiality through co-taught learning projects

Tellervo Härkki — 2025-01-20

Three approaches to multi-materiality through co-taught learning projects

This study examines the implementation of multi-material crafts in Finnish basic education from the viewpoint of utilizing co-teaching to enhance craft education. With the removal of gender-segregated craft subjects and the merger of textile and technical subjects into a common craft subject, room for new pedagogical strategies has emerged. The study involved 17 teachers who had participated in a national development program aimed at integrating multi-material and co-teaching methods into the learning process in crafts. Data were collected through interviews, focusing on how these teachers planned and executed multi-material craft projects in a co-teaching setup. The results showed that teachers adopted diverse approaches to multi-material crafts, depending on their pedagogical aims and the resources available. Three major categories of multi-material, co-taught learning projects were identified – fixed, teacher-directed, and open choice – each offering varying degrees of material and technological integration and pedagogical freedom. The study also found that newly acquired technological skills significantly influenced the roles and collaboration dynamics between co-teachers, positively affecting the division of labor and the overall teaching and learning experience.

Keywords: co-teaching, craft teaching, multi-material crafts, material technologies, co-regulation

Digitala inslag i slöjdämnet

Åsa Jeansson — 2025-04-02

Under 2017 reviderades samtliga kursplaner i den svenska grundskolan utifrån regeringens beslut att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevers digitala kompetens. Då kursplanerna ligger till grund för lärarutbildningarnas utformning fick förändringarna betydelse för slöjdlärarutbildningen. Syftet med studien är att undersöka hur digital teknik kan förstås som en del av ämnesinnehållet i det svenska slöjdämnet, vilket får betydelse även för slöjdlärarutbildningen. Frågeställningar: Hur beskriver slöjdlärarutbildare sin förståelse av digital teknik i relation till ämnesinnehållet i slöjdämnet? Vilka fördelar och nackdelar med digital teknik beskriver slöjdlärarutbildarna, i relation till sin ämnesuppfattning om slöjd? I samband med ett utvecklingsprojekt rörande digital teknik har en intervjustudie genomförts med deltagande slöjdlärarutbildare. I studien definierades digital teknik som digitalt styrda maskiner mot bakgrund av att teknik inom slöjdämnet innefattar metoder, redskap och maskiner. Resultatet visar att en digital produktionsprocess kan förstås som en möjlig arbetsprocess inom slöjdämnet och därmed ingå som en del av ämnesinnehållet. Studien visar också att förståelsen av digital teknik som del av slöjdämnet är föränderlig och att uppfattningar om implementering av digitala inslag kan påverkas av fortbildning.

Keywords: digital produktionsprocess, digital kompetens, kursplan, slöjdprocess, utvecklingsprojekt, slöjdlärarutbildning

Å utvikle eit fagleg repertoar i kunst og handverk

Elin Austbø Simonsen — 2024-11-14

Denne artikkelen bygger på ei kasusstudie frå 5. trinn innan det norske grunnskulefaget kunst og handverk (KH). Undersøkinga søker større kunnskap om det faglege repertoaret av delte ressursar elevane i eit spesifikt praksisfellesskap øver inn og etablerer etter målsettinga om djupnelæring gjennom tre observerte oppgåveperiodar. Engelskspråkleg litteratur omtaler mellom anna djupnelæring som deep learning og in-dept learning. Data er henta frå deltakande observasjon, 12 individuelle elevintervju og dokument i form av oppgåvetekstar. Tematisk innhaldsanalyse av visuell og skriftleg data viser at praksisfellesskapet først og fremst øver inn og etablerer eit ferdigheitsorientert handlingsrepertoar frå praktisk skapande arbeid med verktøy og materiale. Dette er i tråd med gjeldande læreplanverk og forbunde med premissa for praksisen. I lys av det faglege repertoaret som kjem til uttrykk i kasusstudien samt konseptet Knowledge Building kan ein seie at fellesskapet utviklar kunnskapsbasen sin. Det viser seg at elevane i liten grad omgrepsfestar sitt eige læringsutbytte, men at dei koplar læringa til ulike aspekt av det praktisk skapande arbeidet.

Nøkkelord: Kunst og handverk, Praksisfellesskap, Ferdigheitsorientert handlingsrepertoar, Djupnelæring, Knowledge Building

Using Makerspaces to enrich Design and Technology education

Manuela Barbara — 2025-01-20

The studies of Vourikari et al. (2019) and Walan & Gericke (2022), show that a significant amount of research on makerspaces focuses on how these community spaces provide an informal approach to learning that promotes cross-curricular Science, Technology, Engineering, Art, Mathematics (STEAM) education without considering how this could enrich design and technology education. Limited exploratory research has been conducted in the Maltese context on how makerspaces can enhance the professional development of design and technology teachers, supporting students' transition into the workforce, particularly in design, engineering, and technology-related occupations. By conducting an exploratory case study at a makerspace located in the Valletta Design Cluster (VDC) in Valletta, Malta, using observations and interviews as key methods, this study aims to understand the culture of makerspaces, the knowledge and skills exchanged by users, and how these align with engineering and technology literacy requirements (ITEEA, 2020). It also examines the teaching strategies employed, with particular focus on student-centred approaches. Four key themes emerged from the observations and interviews conducted at the makerspace: "teaching and learning methods," "opportunities within makerspaces," "knowledge and skills," and "makerspace users." These themes not only provided a deeper understanding of Malta's makerspace culture, but also highlight the educational potential of makerspaces. This study concludes with a suggestive interpretive account by the researcher, based on the results and literature findings, detailing how makerspaces could enhance formal design and technology education in Malta.

Keywords: design and technology, makerspaces, education, opportunities, teaching and learning.

Föreställningsförmåga som kommunikativ resurs

Elisabet Jagell — 2025-01-20

Multimodal kommunikation kring estetiska aspekter i ett slöjduppdrags idéutvecklingsfas är fokus i den här artikeln. Kommunikativa aspekter vid undervisning i slöjd har tidigare undersökts ur olika perspektiv: hur läraren förmedlar hantverkskunskaper och att elever lär av varandra. Även materialets roll i skapande processer har varit av intresse: hur materialet inspirerar, samarbetar eller ger motstånd i hantverksprocesser. Empirin som ligger till grund för artikeln kommer från en videodokumenterad forskningslektion i slöjd med 8 ̶ 9 år gamla elever. Intresset riktas mot hur lärarens inledande undervisning, materialet, rummet och elevernas estetiska erfarenheter bidrar i idéutvecklingen. I analysen används begreppet collaborative imagining, att föreställningsförmåga är en gemensam resurs för kommunikation vid utveckling av idéer. Vi kunde se att föreställningsförmåga gav eleverna både imaginära och konkreta kommunikativa resurser i idéutvecklingen. Resultatet visar att eleverna använde föreställningsförmåga kollaborativt när de i samarbete utvecklade idéer i handling genom samspel med materialet och med inspiration från egna och gemensamma estetiska erfarenheter.

Keywords: slöjd, idéutveckling, embodied learning, kollaborativ föreställningsförmåga, estetiska erfarenheter, multimodal transkription

Pedagogical Outdoor Project in Nature Sloyd

Jostein Sandven — 2024-08-07

This study investigated the pedagogical value of a nature sloyd project. The assignment was to create the interior of and add decoration to one of the domed caves in a snow hotel dedicated to newlyweds. The theoretical understanding that led to solve the design assignment was derived from experience-based teaching. The students were interviewed during the process, and three months later, the interviews emphasised the students’ experiences, cooperation, and learning and understanding of significant subjects in the process. The Nordic context added value to the project. To support the interview data, the researcher’s memos and photos of the process were included in the analysis. The collected data were analysed in accordance with the constructing grounded theory method. The results show that feedback from supervisors and outsiders is important for maintaining motivation for a demanding outdoor project. They also show that the students were absorbed in the joy that various parts of the work process brought them, and it was new to them that ice can be processed with almost all types of tools found in a workshop for woodworking. Collaboration in lifting and constructing large structures using snow and ice made it possible for students to think in terms of a holistic design methodology. In such a way that the students reflected on didactic issues that may face them in their future profession as teachers. The results contribute to the understanding of the educational possibilities of pedagogical nature sloyd.

Keywords: pedagogical value, sloyd, design art and crafts, nature sloyd

Förord

Marie Koch — 2023-09-22

I foråret 2022 afholdt NordFo og University College Copenhagen (KP) konferencen Make It Together. Konferencen henvendte sig til nordiske forskere og undervisere indenfor craft, design/sloyd og beslægtede fag og var inddelt i tre overordnede kategorier: Forskning, udvikling og workshop med følgende perspektiver, som deltagerne opfordredes til at følge materialet, læring, didaktik eller bæredygtighed. Den overordnede tematisering rettede fokus på samarbejde. Gennem udveksling af viden og erfaringer, undersøgte deltagerne sammen til at undersøge, hvorledes samarbejde kan udvikle nye veje frem mod læring og oplevelser indenfor pædagogik/didaktik og uddannelse.

Ingrid Holmboe Høibo´s artikel Læringssyn i skaparrørslelitteraturen (Learning perspective in the maker movement literature) beskriver makerbevægelsens hurtige vækst og påpeger, hvordan de kreative processer sammen med det skabende menneske er nøglespillere i den digitale udvikling. Målet med studiet er at undersøge hvorledes forskere internationalt og nationalt har beskrevet og analyseret læring i makerbevægelsens litteratur med særligt blik på kunst og håndværksfagene. Makerbevægelsen insisterer på at skabe en grundlæggende menneskelig legende aktivitet og at Maker Space danner rammer for den vigtigste værditilskrivning indenfor læring i 1. mødet imellem mennesker og 2. mødet med materiale og værktøj. Maker Spaces er desuden integreret i det formelle og uformelle læringsmiljø i Norge.

Lena Kramer Pedersen´s artikel Fra faglig undren til problemstilling i et BA projekt (From professional wondering to problem statement in a BA project) fremskriver et eksempel på, hvordan en undervisers tekstilfaglig undren skabte inspiration til et udviklingsprojekt med strikket møbelstof som produktramme. Gennem en redegørelse af og refleksion over egen forskning argumenteres der for, hvorledes det processuelt er muligt at implementere forskningsbaseret undervisning. Artiklen er tiltænkt undervisere og studerende, som et eksempel på, hvordan et forskningsprojekt kan danne grundlag for udvikling af ny viden indenfor et fagområde. Teorier om lærerprocesser, med særligt fokus på kropslig betinget læring, understøtter artiklens vidensdeling. Der argumenteres, i artiklens sidste del med afsæt i teori og case, for hvordan praktiske færdigheder udført med kroppen kan tilegnes og derigennem føre til læring.

Anne-Mette Liene og Monica Klunglands artikel Visuelle bilder i bevegelse-å skape rom og tid i barnehagbarns lek og bevegelse med nøster (Visual images in movement-to create space and time in kindergarten children's play and movement with nests) tager udgangspunkt i forskningsprojektet Å nøste, dels for at udvikle tværfaglige undervisningsmetoder i kunstfag dels for at fremme udviklingskvaliteten i børnehavelæreruddannelsen. Hvordan kan en performativ tilgang til formningsfaget i uddannelsen til børnehavelærer åbne for et tværfagligt potentiale? Den performative tilgang sætter fokus på elevens aktivitet og materialets rolle når der leges med materialet. Forfatterne undersøger muligheder for om tværfaglighed kan opstå, hvis opmærksomheden flyttes fra objekt til handling. Forskningsmetoden er praksis-drevet (Haseman, 2006) og går ud på, at forskerne i samarbejde med børnehavebørn og børnehavens personale udforsker leg og bevægelser med garnnøgler. Projektet forankres teoretisk med begrebet rum-tid-materialisering (Barad, 2007) og Rudolf Labans lære om rummet “choreutics” (Laban & Ullman, 2011). Undersøgelsens fund åbner for et tværfagligt potentiale i mødet mellem fagene formning og drama i børnehavelæreruddannelsen, igennem forståelsen af, at en form skabes med både materialet og kroppens bevægelser.

Sissel Isachsen og Janne B. Reitans artikel Studenters bakgrunn for valg av motedesign som utdanning og deres fremtidige karriereplaner, (Students' background for choosing fashion design as an education and their future career) er begrundet i en bekymring for kommende studerendes manglende forkundskaber når de påbegynder uddannelsen indenfor mode. Vil de studerende efter endt uddannelse ikke kunne tilfredsstille branchens krav? Der spørges: Hvilken betydning har forkundskaber for valg af modedesign uddannelsen som fremtidig karrievej? Forskningsmetoden er fokusgruppeinterviews med fem studerende om deres baggrund for at vælge modedesignuddannelse, hvor design og produktion er centralt. Empirien diskuteres i forhold til teori om praksisfælleskaber (Wenger) og teori om designudvikling i en karriere sammenhæng (Papanek). Diskussionen berører hvilken måde mode- og designstuderende kan være bedre forberedt på efter endt uddannelse at møde modebranchens virkelighed.

Peter Haakonsen og Laila Belinda Fauskes artikel Tekstilaktivitet anno 1960 i lys av ansvarlig kreativitet - Mellom skapende krefter og virkelighetsnære oppdrag, (Textile activity in 1960 in the light of responsible creativity - Between creative forces and realistic assignments) undersøger først baggrunden for tilblivelsen af faget formning i Norge. Formning blev til i 1960 som en sammenlægning af fagene håndarbejde, sløjd og tegning og kaldtes en forsøgsplan. Hovedformålet var at kultivere skabende kræfter og æstetisk følsomhed. Artiklen bygger på ideen om ansvarlig kreativitet, hvor elevens arbejde knyttes an til etiske og samfundsrelevante tematikker. Forskningsspørgsmålet: I hvilken grad svarer tekstilaktivitet i formning fra 1960 til konceptet ansvarlig kreativitet, og hvordan kommer dette eventuelt til udtryk? Metodisk anvendes assamblage til at analysere forsøgsplanen fra 1960 med fokus på tekstilaktivitet. Forsøgsplanen anvender ikke begrebet kreativitet, derimod bruges skabende kræfter og virkelighedsnære opgaver. Det vil sige at hvor faget formning dengang var rettet mod eget liv og egne fremtidsscenarier, er det i dag globale perspektiver og scenarier, der aktualiseres gennem ansvarlig kreativitet. Artiklen løfter det historiske materiale frem som en løftestang for kunst og håndværk i mødet med bæredygtigheds problematikken.

Teachers’ Perceptions of the Maker Mindset and its Facilitation

Mariam Aljabaly — 2024-02-07

The maker mindset has been identified as one of the focal elements in maker education, and in formal education, teachers have a key role in nurturing it in their students. The maker mindset has been examined mainly theoretically and in relation to students. The present, empirical study explores teachers’ maker mindsets and investigates how teachers perceive this concept and describe its facilitation when implementing maker activities. The concept is approached with four constructs identified in previous maker mindset literature: resilience/growth mindset, creativity, collaboration orientation, and willingness to tinker. Data were collected using an adapted maker mindset instrument administered to 58 pre- and in-service teachers and via semi-structured pair interviews with experienced teachers (N=10). Both data sets were analyzed with qualitative content analysis combining theory-driven and data-driven approaches. The results revealed that the teachers emphasized all four constructs of the maker mindset. They perceived the maker mindset as a complex and multidimensional concept and highlighted the constructs willingness to tinker and resilience/growth mindset. In terms of facilitation, the teachers underlined the constructs collaboration orientation and creativity. In addition to student collaboration, the teachers emphasized collaboration among teachers as a means for the successful implementation of maker-centered activities. The findings highlight the critical role of teachers’ own awareness of maker mindset constructs when promoting students’ maker mindsets.
Keywords: Maker mindset, maker education, K-12 formal education, in-service teachers, pre-service teachers

Sammenhengen mellom øving og dybdelæring i kunst og håndverkundervisning

Lise-Kari Berg — 2024-06-28

I dette prosjektet undersøker vi fra lærerens perspektiv hva som er sammenhengen mellom øving og dybdelæring i kunst og håndverkundervisning. Tradisjonelt er øving knyttet til repetisjon av tekniske ferdigheter. Men vi plasserer oss teoretisk innenfor øving som en grunnleggende form for læring som involverer hele eleven og kan settes i sammenheng med dybdelæring. Det vil si at øving og dybdelæring involverer ikke bare tenkning, men også kropp, sanser og følelser. Vi ser på øving og dybdelæring som forandringsprosesser som skjer i eleven selv (Aggerholm & Standal, 2021; Bollnow, 1969, 1976; Dahl et al., 2019; Friesen & Koerrenz, 2017; Merleau-Ponty, 1994; Ruud, 1983; Østern et al., 2021). Prosjektet har en fenomenologisk tilnærming da vi gjennom kvalitative intervjuer søker innsikt i grunnskolelæreres personlige undervisningserfaringer (Gill, 2020; Kvale & Brinkmann, 2021). Høsten 2021 ble det gjennomført intervjuer med 9 lærere som underviser i kunst og håndverk ved ulike barne- og ungdomsskoler i Norge. Gjennom det teoretiske perspektivet analyserer vi funnene og diskuterer først øving og dybdelæring som forandringsprosesser. Videre diskuterer vi mer spesifikt forandringsprosesser for å utvikle håndlag og utvikling av prosessferdigheter. Vi har også avdekket utfordringer med sammenhengen mellom øving og dybdelæring. Hovedsakelig er utfordringene knyttet til uklarheter rundt progresjon, tidspress og elevenes manglende utholdenhet.. Undersøkelsen bidrar til å se øving og dybdelæring fra andre perspektiver enn det rent kognitive.

Nøkkelord: øving, dybdelæring, kroppslig læring, kunst og håndverk, undervisning

Self-employment in craft making – a career change towards personal sustainability.

Soffía Valdimarsdóttir — 2024-02-14

Contemporary crafts are experiencing a vigorous revival not only as bearers of cultural heritage and meaningful leisure activity, but increasingly as a career choice. According to UNESCO, the creative economy is now one of the world’s most rapidly growing sectors. Recent statistics show that this is apparent in the Icelandic economy. With the rise in precarity of work and challenges in career development, people are seeking meaningful and sustainable careers, as is evidenced by an increase in self-employment and micro-entrepreneurship. The main research question of this study was: How do contemporary craft makers in Iceland make sense of taking up and maintaining financially risky self-employment? Data collection and analysis was therefore focused on motives and shared meaning. The primary empirical data consists of fifteen semi-standardized interviews. Reflexive thematic analysis was conducted. The constant comparison method was also applied. Needs for authenticity, autonomy, and self-determination, along with passion for creating, were important motives. Negative career shocks were an unexpectedly common motive. Three main themes were developed to describe how participants reasoned their career choice: a second chance, a natural choice, and an act of agency. The analysis revealed craft knowledge as a valuable resource for participants seeking personal sustainability through self-employment. The study adds to an understanding of the value of crafts and craft knowledge in contemporary society.
Keywords: craft knowledge, self-employment, personal sustainability, career sustainability, career shocks

A Friend to Milli Mörriäinen

Marja-Leena Rönkkö — 2024-02-07

Arts-based and creative learning processes should be utilised more in craft education. With the NaCra approach, craft processes are connected to other creative content, mainly narratives. This NaCra study explored pupils' holistic craft processes that incorporated stori-fied elements and the aim was to clarify the key elements of individual craft processes supported by storification. The study involved 12 pupils from the second grade (7–8 years old) in Finnish primary education. Despite the novelty of the holistic approach, all pupils successfully planned, created and evaluated their soft toys. The storification method permeated every stage of the holistic craft process, aiding not only the ideation and design phases but also motivation and increased concentration in the making and evaluation phases. The findings suggest that pupils' holistic craft processes incorporating storified elements work well together as a means for pupils to express their thoughts and imagination into assignments. Furthermore, storified elements make pupils' experiences come to life in the creative crafting process. Pupils should have more opportunities with holistic craft processes where the outcome is uncertain at the beginning of the process.
Keywords: pupil, holistic craft process, crafting, storification, storified elements, soft toy

Creating inspiration by developing digital mood boards in student teams

Anniliina Omwami — 2024-02-15

Mood boards have notable potential to serve as inspirational tools in design. However, we still do not fully understand how mood boards are created utilizing material found online in collaborative educational settings. The purpose of our study is to deepen our understanding of both team design and the creation of shared digital mood boards through a qualitative analysis on how three student teams created shared mood boards using computers, and how they gathered inspirational material from the Web. We discuss how the creation of a shared mood board is a complex process, including deepening and broadening cycles, where a key idea is either explained more thoroughly, or then expanded with additional, related ideas. In relation to mood board ideas, the teams decided the specific keywords to be used to gather images online, balancing the design constraints, with an intuitive yet systematic way of working. We encourage to acknowledge a digitally created mood board as a collaborative method for creating meaningful starting points for designing, and for finding inspiration outside the direct design problem. Our study provides information which is beneficial for developing pedagogies that include collaboration and the use of online inspirational material.
Keywords: team ideation; mood board; sources of inspiration; online material; metaphor; design education

Student teachers' attitudes to materials in the contexts of crafting and consuming

Tarja Kröger — 2024-02-07

The purpose of this study was to explore the kinds of attitudes student teachers have towards materials in the contexts of crafting and consumption. The practical aim of the study was to encourage students to explore the materials of the crafts they make and the products they buy. The data were collected via semi-structured inquiries conducted as part of the course Experimental Textile Crafts. In addition to the questions, the elicitation method was used, that is, the students were asked to choose one of their own craft objects and one purchased object and take photographs of them. The final sample consisted of 39 students. Data were analysed using thematic analysis focusing on affective, conative and cognitive components. The findings of the study highlighted three different ideal types of students: (1) Superficially Oriented, (2) Safely Mediocre and (3) Conscious. Superficially Oriented Students have little interest in materials. Safely Mediocre students did express interest in materials but ended up using familiar materials in both crafting and consumption. Conscious students expressed sustainability concerns, which crossed a wide range of topics from valorising waste to naturalness in materials. The results can be valuable for developing craft teacher education and for future research.
Keywords: attitudes, crafting, consuming, ideal types, materiality, materials

Sy ihop

Camilla Gåfvels — 2024-02-07

This article explores assessment actions – as an aspect of classroom communication – and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guide for pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided – gentle but ample – authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.
Key words: assessment actions, formative assessment, sloyd teaching, authoritative guiding, sociomateriality, communicative resources

The role of aesthetics in design education

Astrid Heimer — 2023-03-21

Design education has undergone transformations over time, although less emphasis has been placed on developing core areas such as form and aesthetics. Learning processes in design education are creative and comprehensive, but to an extent, learning has become a mission with a large focus on relevance and societal benefits. The designer’s role has become somewhat more instrumental, and designers’ function more often as facilitators than creators. Nevertheless, form and aesthetics are important competences that enable students to work creatively with both processes and results. As creators, design students need to develop their personal comprehension of forms and aesthetic expressions. This article demonstrates how aesthetics are activated through assignments and exercises that leverage awareness and experiences of concrete forms and abstractions. The assignments and exercises were given to bachelor’s degree and master’s degree students in Product Design at Oslo Metropolitan University, Norway, and to students from all levels (bachelor’s, master’s and PhD) at UNESP, Bauru in Brazil. Aesthetic awareness relates to perception and abstract form principles demonstrated through assignments and exercises, including various dramaturgies, results, and reflections. Examples demonstrate how haptic experiences change the way students perceive forms and spaces, particularly when the visual senses are muted or removed. Based on the students’ reflections and the results of the exercises, knowledge achieved through their explorations is equally valuable beyond the actual properties of forms and the engagement of personal affect from the creative processes.
Keywords: aesthetic awareness, abstraction, comprehension of form, creativity, design education

Visuelle bilder i bevegelse

Anne-Mette Liene — 2023-09-22

Denne artikkelen tar utgangspunkt i forskningsprosjektet Å nøste hvor målet er å bidra til å utvikle tverrfaglige undervisningsmetoder innenfor kunstfag, for å fremme utdanningskvalitet i barnehage- lærerutdanningen. Spørsmålet som stilles i artikkelen er hvordan en performativ tilnærming til formingsfaget i barnehagen kan åpne for tverrfaglige potensialer. Den performative tilnærmingen innebærer å rette oppmerksomheten mot selve aktiviteten og det materielles rolle i lek med materialer. Forskningsmetoden er praksis-drevet (Haseman, 2006) og går ut på at forskerne i samarbeid med en gruppe barnehage-barn og barnehagens personale utforsker lek og bevegelser med nøster. Filmer og fotografier fra denne leken analyseres med blikk for møter mellom mennesker og materialer. Prosjektet forankres teoretisk med begrepet romtidmaterialisering (Barad, 2007) og Rudolf Labans romlære “choreutics” (Laban & Ullman, 2011). Undersøkelsen viser hvordan sted kan forstås som en lokasjon for endring og at det finnes skapende potensialer i opplevd stillhet. Rommet beskrives som et bilde i bevegelse der tid skapes i en kjede av evige hendelser. Disse opp-dagelsene, av hvordan det i en performativ tilnærming skapes med både materiale og bevegelser, åpner nye tverrfaglige undervisningsmulig-heter i møtet mellom fagene forming og drama i barnehagelærerut-danningen. Slike tverrfaglige, skapende potensialer kan ha relevans for bærekraft fordi det handler om hvordan vi blir til som mennesker i møte med materialer og omgivelser.
Keywords: performativitet, tverrfaglighet, forming i barnehagen, romtidmaterialisering

Studenters bakgrunn for valg av motedesign som utdanning og deres fremtidige karriereplaner

Sissel Isachsen — 2023-09-22

Utgangspunktet for artikkelen er vår bekymring for at studenter som starter moteutdanning uten nødvendige forkunnskaper, etter endt utdanning vil ha problemer med å tilfredsstille kravene bransjen stiller. Problemstillingen er: Hvilken betydning har forkunnskaper for valg av motedesignutdanning som fremtidig karrierevei? Forskningsmetoden er et fokusgruppeintervju med fem studenter i et motedesignprogram om deres bakgrunn for å velge en motedesignutdanning hvor design og produksjon står sentral. Studentene har ulike erfaringer som bakgrunn for sine valg. Noen har erfaring fra håndverk eller tegning i hjemmet eller fra videoer på YouTube, andre gjennom skoleoppgaver som innebærer utforming i ulike teknikker. Noen har alltid vært interessert i design og mote så lenge de kan huske, mens noen forteller om en bestemt anledning som påvirker deres valg. Studentene har også ulike planer for design- og håndverksferdigheter i sine fremtidige karrierer. Mange ønsker å bli motedesignere. De er glade for å få en breddekompetanse som dekker design av klær, å lage mønstre og realisere design i egnede teknikker og materialer, som de tror er avgjørende ferdigheter i en fremtidig karrierevei innenfor motefeltet. Dette samsvarer med informasjonen fra bedriftene vi samarbeider med. Det er stor etterspørsel etter designere, produktutviklere og mønsterkonstruktører innenfor mote- og sportsbransjen, som er jobber studentene ofte får når de er ferdige med sin bachelorgrad. Empirien diskuteres i forhold til Wengers teori om læring i praksisfellesskap og Papanes teori om designutvikling i en karrieresammenheng. Avslutningsvis diskuteres det på hvilken måte motestudenter kan være mer forberedt til å starte en moteutdanning, for senere å bli klare til å møte motebransjens virkelighet.

Keywords: designstudenter, fokusgruppeintervju, motedesign, forkunnskaper, karrierevalg

Förord

Kari Carlsen — 2022-09-09

Techneseriens första nummer publicerades 1995 (se under fliken ”Arkiv” på Techneseriens ingångssida). Rapporterna publicerades i tryckt pappersformat fram till år 2011 då temanumret Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet blev det första numret som publicerades digitalt (Volym 18, Nr 1, 2011). I temanumret användes begreppet ”slöjdfältet” – i linje med Techneseriens ämnesfokus – som ett paraplybegrepp för att innefatta olika nordiska benämningar för området. Vid det första temanumret om vetenskapliga perspektiv och metoder var Marléne Johansson, Sverige, och Mia Porko Hudd, Finland, temaredaktörer. Temanumrets syfte var då – som ett komplement till allmänna forskningsmetodböcker – att publicera artiklar med ett mer uttalat fokus på hur perspektiv och metoder har använts inom det nordiska slöjdfältet.

I detta nya temanummer, Vetenskapliga perspektiv och metoder inom slöjdfältet, II, är avsikten densamma, det vill säga att med artiklarnas exempel lyfta fram hur olika perspektiv och metoder har använts och dokumenterats inom slöjdrelaterad forskning. Redaktörer för temanumret denna gång är Kari Carlsen, Norge, Marléne Johansson, Sverige, och Marie Koch, Danmark. Likt vid det första temanumret finns det även idag ett stort antal ”allmänna” metodböcker att tillgå. Vetenskapliga artiklar brukar, mer eller mindre, innehålla något om de vetenskapliga grunder och använda metoder som har använts i artikelns forskning, men det som temanumret vill fokusera är att lyfta fram hur perspektiv och metoder har nyttjats och utvecklats i relation till slöjdområdet.

Inför planeringen av temanumret var det tänkt att det nya temanumret skulle publiceras tio år efter det första, men på grund av Coronapandemin, med dess olika konsekvenser och tunga merarbeten, blir nu temanumret istället publicerat under 2022. Temanumret består av sju artiklar som med intressanta exempel speglar hur perspektiv och metoder har medverkat för att generera intressant slöjdrelaterad forskning:

I den första artikeln, Hjemmeverkstedet og endrede vilkår for kunnskapsutvikling i kunst- og håndverksfaget, beskriver Karen Brænne och Ketil Sømoe, Norge, hur undervisnings- och lärandesituationer i lärarutbildningen förändrades under Coronaepidemien med studenters arbete i hemmaverkstäder. Undersökningen genomfördes digitalt med fokusgruppsintervjuer med respektive lärare och studenter via Zoom. Datamaterialet är bland annat analyserat med utgångspunkt i Basil Bernsteins begrepp rekontextualisering, kompetensmodeller (competence models) och prestationsmodeller (performance models), och visar hur fysiska villkor ändrade ämnets innehåll. Artikeln åskådliggör intressanta resultat om hur fysiska möjligheter och begränsningar får stor betydelse för kunskapsutveckling, handledning och värdering i kunst- og håndverksfaget.

I temanumrets andra artikel, Approaching the concept of research in the 5-year teacher education programme in design, art, and crafts. An analysis of the Norwegian national curriculum regulations, skriver Laila Belinda Fauske, Norge, om vad som karaktäriserar begreppet forskning i den nya läroplanen. Utgångspunkten för analysen är en teoretisk genomgång av olika forskningsperspektiv i det transdisciplinära mastersprogrammet i Forming/Design, kunst og håndverk som etablerades i Norge under 1976. Med hjälp av summativ innehållsanalys diskuteras forskningsbegreppet i de norska nationella läroplansbestämmelserna för det nya programmet, och hur forskningsbegreppet stämmer överens med det tidigare mastersprogrammet från 1976. Fauske visar hur det tidigare mastersprogrammet var före sin tid med att inkludera kreativt arbete i kunskapsproduktionen genom skapande processer, och därmed implementera ett mer praktiskt synsätt till forskningen.

Temanumrets tredje artikel, Fra sløjd og håndarbejde til håndværk og design i den danske folkeskole og læreruddannelse, av Lisa Fälling Andersen, Danmark, redogör för hur olika tvärvetenskapliga metoder och ämnesdidaktiska analyser har använts för att kunna visa hur olika förändringsprocesser medverkade när de två skolämnena sløjd och håndarbejde blev till det danska skolämnet håndværk og design. Med utgångspunkter i författarens doktorsavhandling presenterar artikeln hur användningen av kulturteori, didaktisk teori och materiell kulturteori kan användas för att undersöka förändringsprocesser i ämnesområdet. I artikeln beskrivs hur författarens fältarbete över tid gjorde det möjligt att följa och analysera processerna i övergången när två skolämnen skulle bli till ett skolämne. Resultaten från fältarbetet synliggjorde hur det nya skolämnet formades av lärare och elever i skolans och lärarutbildningens verksamheter, men också hur ämnesområdet blev format av tidigare ämnesuppdelningar, samhällets behov, politiska beslut och internationella tendenser.

Artikel fyra, Fagdidaktisk modell; – bidrag til «den gode oppgaven»? av Anne Guro Schmidt Antun, Norge, lyfter hur arbetsuppgifter i kunst og håndverk är av praktisk och estetisk karaktär och relaterade till arbetet i verkstaden. Oftast används inga läroböcker i undervisningen vilket innebär att läraren använder mycket tid för didaktiska förberedelser och genomförande. Författaren diskuterar olika ämnesdidaktiska modeller och vad som kan innefattas i en ”god oppgave”. I artikeln skrivs en ämnesdidaktisk modell fram med idéer för läraren inför planering och genomförande av undervisning med arbetsuppgiften som grund för lärande. ”Tegneblyanten” presenteras som en ämnesdidaktisk modell för den praktiska och estetiska arbetsuppgiften. I modellens kategorier har kategorien ”verdigrunn” en central plats då den alltid ska ingå som en del i undervisnings- och bildningsprocessen och öppna upp för reflektion.

Randi Veiteberg Kvellestad och Gunhild Vatn, Norge, skriver i den femte artikeln, The three-headed teacher in Design, Art and Craft education, om lärarstudenters övningar inom lera och broderi och hur användning av samarbetsmetoder bidrog till deras lärande. Ändrade ramar för utbildning av ämneslärare i Design, kunst og håndverk kräver mer effektiva lärandemiljöer, och författarna beskriver hur studenternas lärprocesser styrs av undervisarens tre olika roller, konstnären, läraren och forskaren med a/r/tografi som metodologisk ingång. Utifrån studenternas enkätsvar diskuteras fyra olika aspekter om undervisningsupplägget: strama ramar för uppgifter, bestämda samarbetsmetoder, lärarens handledning och fördelar och nackdelar med samarbete i estetiskt skapande processer. Författarnas konklusion är att om studenterna involveras direkt i praktiknära utbildningsforskning blir det till hjälp för att mer effektivt reflektera över läranderesultatens värde inför kommande läraryrke.

I den sjätte artikeln, Praktiknära slöjdforskning, beskriver Marléne Johanson, Sverige, likheter och skillnader i utgångspunkter, metoder, insamling, analysförfarande, dokumentationsformer och användning av resultat vid praktiknära slöjdforskning. Utifrån exempel diskuteras om forskningen handlar om slöjdrelaterad verksamhet, slöjdlärarutbildning eller skolslöjd, och om forskningen handlar om eller är genomförd i en verksamhet. Den praktiknära forskningen om slöjdämnet och den praktiknära forskning i skolans slöjdundervisning har ett större utrymme i artikeln, likaså behandlas videometod, analysförfarande och dokumentation av mikroanalyserad praktiknära slöjdforskning mer ingående. Johansson konstaterar att slöjdforskningen som presenterats och diskuterats i artikeln är ”praktiknära” på olika vis, samtidigt som exemplen speglar forskningens förutsättningar, begränsningar och möjligheter, vad som har varit tänkt att undersökas och hur det har blivit möjligt att utforskas.

Temanumrets sjunde och sista artikel, Slöjdpedagogiska grunder. Några av Linnéa Lindfors slöjdpedagogiska modeller, är skriven av Marléne Johansson, Sverige. Lindfors slöjdpedagogiska modeller är främst publicerade i pappersformat medan de saknas mer samlat digitalt. I artikeln publiceras därför, med professor emerita Lindfors tillåtelse, några av de slöjdpedagogiska modellerna med syfte att de därmed ska bli än mer tillgängliga. Val av modeller är gjorda utifrån artikelförfattarens erfarenheter och intresseområde, men de slöjdpedagogiska grunderna och modellerna är värdefulla både för nationella och nordiska utbildningar och slöjdsammanhang. Trots sin ålder menar Johansson att grundforskningens modeller är mycket användbara för nutida slöjdforskning, slöjdlärarutbildning och lärares utvecklingsarbete. Modellerna öppnar upp för att upptäcka och beskriva grunder som inte behöver utforskas på nytt, i stället kan de användas som underlag för vidare utveckling.

Non-linear maker pedagogy in Finnish craft education

Tellervo Härkki — 2023-03-08

This research explores the use of a non-linear maker pedagogy for implementing a major change in the Finnish national core curriculum. The latest curriculum change (2014) introduced so-called transversal competences, but also a major change for the subject of crafts: ‘multi-material’ crafts that involve former separately taught textile and technical crafts both now introduced to all pupils. These changes set the stage for in-service teacher training, as well as for pedagogical solutions, such as a non-linear maker pedagogy and closer collaboration between technical and textile craft teachers. A non-linear maker pedagogy refers to an approach combining several features: a shift from individual learning and solo teaching to collaborative knowledge-creating learning, opportunities for collective invention and improvisation, pupil-centred situated inquiry and the creation of artefacts that combine material and digital realms. In this collective case study, we interviewed six teachers who co-taught non-linear maker projects in six different schools. Through a qualitative content analysis, we identified successes and challenges regarding the use of a non-linear maker pedagogy, pupil collaboration and teaching digital skills through robotics and e-textiles. In the interviews, teachers reflected on their work mainly by describing their pupils’ accomplishments, reactions and learning. These reflections indicated similar challenges and successes, suggesting that the variation between pupils and pupil groups was larger than that between schools. Furthermore, we discuss whether the selected pedagogical approach was unduly ambitious. Despite all the challenges, most of the teachers expressed their commitment to developing their teaching practices along the lines of a non-linear maker pedagogy.
Keywords: Co-teaching, Curriculum change, Digital skills, Non-linear maker pedagogy, Pupil-directed situated inquiry