Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap https://journals.oslomet.no/index.php/techneA <p>Techne serien ägs av <a href="http://nordfo.blogspot.com/p/om-nordfo.html" target="_blank" rel="noopener noreferrer">NordFo</a>, Nordiskt forum för forskning och utvecklingsarbete inom utbildning i slöjd. Serien startades 1995 som en tryckt publikation, från och med 2011 görs all publicering som ”open access”. Journalens namn har sitt ursprung i det grekiska ordet Techne som används i betydelsen att göra och kunna någonting hantverksmässigt och konstnärligt, samt att förstå och veta i ordets vidaste betydelse; att klara av och verkställa eller att vara förtrogen med någonting. Techne serien publicerar peer review granskad forskning inom slöjdpedagogik och slöjdvetenskap på nordiska språk och engelska. Journalen öppnar upp för olika teoretiska, metodologiska och empiriska perspektiv på utbildning och lärande inom slöjdfältet. Techne serien publicerar artiklar som diskuterar processer, materialitet och kroppsbaserade aspekter relaterade till slöjdområdet. Artiklarna kan fokusera på bland annat pedagogiska, psykologiska, sociala, kulturella och teknologiska sammanhang i formella och informella fysiska och virtuella lärmiljöer.</p> NordFo sv-SE Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap 1893-1774 <p>Authors who publish with this journal agree to the following terms:</p><p>Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a <a href="http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/" target="_new">Creative Commons Attribution License</a> that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.</p><p>Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.</p>Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See <a href="http://opcit.eprints.org/oacitation-biblio.html" target="_new">The Effect of Open Access</a>). Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4061 <p><em>Artikelns avsikt är att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Översikten är menad att väcka tankar och reflektion om slöjdens kunskapsform i relation till elevers möjligheter att lära och utvecklas i, med och genom kunskapsformen. Som ett övergripande perspektiv används sociokulturella utgångspunkter för att beskriva och diskutera meningsskapande i relation till slöjd. Inledningsvis görs en kortare beskrivning av redskaps, föremåls och handlingsburna laddningar. Därefter belyses hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar. Vidare förs resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. I artikeln lyfts behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform fram, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Avslutningsvis diskuteras skolslöjdens möjligheter och utmaningar i relation till att lära och utvecklas i kunskapsformen.</em></p> Marléne Johansson Copyright (c) 27 2 Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4053 <p>The purpose of the article is to introduce a method for analysing collaborative design and making processes from video data. The focus is on our experiment that focused on creating a way to analyse students’ emotional expressions in the video data. Maker-centred learning involves students and externalising their ideas through conceptual, visual and material artefacts. For analysing longitudinal collaborative processes, we developed the visual Making-Process-Rug video analysis method, which enables tracing materially mediated verbal and embodied making processes. We provide examples of the method using data, where a team of seventh-grade students performing regular schoolwork were engaged in using traditional and digital fabrication technologies for inventing, designing, and making artefacts. Taking a case study perspective, we focus on a team of four students who worked on a smart product project. We analysed video recordings from the team’s 11 hours of design and making sessions on three levels: macro, intermediate and micro. The purpose was to research emotional expressions related to long-term designing and making.</p> Tiina Paavola Kaiju Kangas Sirpa Kokko Sini Riikonen Varpu Mehto Kai Hakkarainen Pirita Seitamaa-Hakkarainen Copyright (c) 27 2 Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4031 <p><em>Denna artikel belyser hur multimodala resurser medierar mening</em> <em>i slöjdundervisning och mer specifikt </em><em>hur de skapar möjligheter mellan slöjdlärare och nyanlända elever. Syftet är att</em> <em>identifiera och beskriva hur multimodala resurser används av slöjdlärare och nyanlända elever i </em><em>interaktion dem emellan utifrån de resurser som finns tillgängliga i slöjdklassrum. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av videodokumentation i grundskolans slöjdundervisning i årskurs 8–9 och har dels analyserats i sin helhet, dels på mikronivå. Sociokulturella utgångspunkter om kunskap och lärande och ett multimodalt perspektiv har möjliggjort att synliggöra hur olika resurser samverkar, bortom enbart verbalt språk. Utifrån artikelns fokus om hur slöjdundervisningens multimodala resurser används mellan slöjdlärare och nyanlända elever visar de mikroanalyserade videosekvenserna dels betydelsen av ur resurserna samverkar till en helhet i interaktionen mellan slöjdlärare och nyanlända elever, dels hur de multimodala resurserna medierar mening för eleverna. Resultaten visar också betydelsen av att slöjdlärare och nyanlända elever kan läsa av varandras multimodala handlingar i de interaktioner som uppstår. Videoutdragen speglar hur de multimodala resurserna blir centrala i lärsituationerna och hur de nyttjas mellan slöjdläraren och de nyanlända eleverna. Resultaten synliggör möjligheter och begränsningar med de multimodala resurser som slöjdlärare och elever använder sig av i slöjdundervisning för att skapa mening. </em></p> Emma Gyllerfelt Marléne Johansson Copyright (c) 27 2 Hållbarhet i slöjdämnet? https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4023 <p>Trots att hållbar utveckling har funnits med som ett konkret innehåll i slöjdämnet i Sverige sedan 2011 vet vi väldigt lite om vad slöjdlärare gör när de undervisar om hållbar utveckling. Syftet med studien är därför att undersöka vad och på vilket sätt slöjdlärare undervisar om hållbarhetsfrågor. Studien presenterar resultat från en enkätundersökning där 70 yrkesverksamma slöjdlärare i Sverige har deltagit. Våra forskningsfrågor är: (1) Vilket undervisningsinnehåll om hållbar utveckling framträder i slöjdlärarnas utsagor? (2) Vilken/vilka undervisningstraditioner blir framträdande i lärarnas utsagor? Från slöjdlärarnas utsagor har vi identifierat tre övergripande teman: att återbruka, att få kunskap om material och hållbar konsumtion. Resultatet visar också att vad ett tema konkret innebär skiljer sig åt. Gällande på vilket sätt lärare undervisar, vilket har analyserats utifrån miljöundervisningsstraditioner, är en faktabaserad och en normativ undervisningstradition främst framträdande i lärarnas utsagor. Resultaet diskuteras vidare i relation till hur olika hållbarhetsnormer är rotade i olika slöjdpraktiker och på vilket sätt lärares olika förhållningssätt påverkar vad som är möjligt för elever att lära sig.</p> Hanna Hofverberg Stina Westerlund Copyright (c) 27 2 Garment Sewing as a Leisure Craft https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4021 <p><span lang="EN-GB">The purpose of this study was to understand the reasons for garment sewing as a leisure craft and to describe the meanings behind the activity. The study was based on the written narratives of 781 crafters aged 19 to 91 years. First-person narratives were collected via a request published in regional newspapers in all 19 provinces in Finland. The request related to a loosely formulated assignment to encourage crafters to write about the meanings of crafting as a leisure activity. The study comprised a two-phase data analysis. The first sample of 100 narratives, which included references to sewing, was selected and analysed using abductive qualitative content analysis. In the second phase, the whole data (N=781) were analysed using Atlas.ti, initially through automatic search and coding features for sewing, clothing and design. Each code was then analysed in more detail in order to form new categories. The new data from the second phase were also compared with the results of the first phase to provide more in-depth interpretations. The analysis showed how craft making has changed from a necessary activity to an enjoyable activity for increasing well-being. It also revealed how the reasons for sewing garments at home have changed over the years. <a name="_Hlk51777800"></a>During the analysis, four types of reasons for sewing garments were identified: Former sewer, Utility sewing, Process-centred sewing and Product-centred sewing. The results of this study show how a garment can serve as a symbol and sewing as self-fulfilment for active garment sewers.&nbsp;</span></p> Minna Kaipainen Sinikka Pöllänen Copyright (c) 27 2 Förord https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3924 <p>Klicka på "pdf" till höger för att läsa förordet.</p> Marléne Johansson Copyright (c) 2020 Marléne Johansson 2020-06-16 2020-06-16 27 2 i ii ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3861 <p>I den nye forskriften overordnet del – verdier og prinsipper for grunnopplæringen blir tverrfaglighet knyttet til tre ulike temaer fremhevet som et pedagogisk prinsipp for undervisningen i Norge. Denne artikkelen belyser hvordan denne delen av læreplanverket beskriver begrepet tverrfaglig som prinsipp for tilnærming til undervisningen, hvordan lærere på ungdomstrinnet oppfatter begrepet tverrfaglighet som tilnærmingsform for undervisningen sett i lys av nevnte læreplanverk, hva lærere oppfatter at tverrfaglig tilnærming kan være, når de ser på sin egen operasjonaliserte undervisning, og i hvilken grad lærerne har erfaring med undervisning på tvers av naturfag og faget kunst og håndverk. Undersøkelsen bygger på en dokumentanalyse og intervju av tolv lærere i ungdomskolen som underviser i naturfag og faget kunst og håndverk. Teoretisk rammevark for undersøkelsen har vært Goodlad (1977, 1979) sin konseptuelle teori om læreplanens ulike fremtredelsesformer.<br>Resultatene viser at den formelle læreplan, åpner opp for at læreren og den enkelte skole kan konstruere sin egen forståelse av hva tverrfaglig tilnærming kan være, og dermed praktisere ulike former for tverrfaglig opplæring. I begynnelsen av intervjuene svarte flertallet av lærerne at tverrfaglighet sett i lys av overordnet del innebærer en undervisning hvor fagene integreres og glir over i hverandre. Undersøkelsen gir samtidig uttrykk for at de fleste informantene har en annen oppfattelse av hva tverrfaglig tilnærming er, når de ser på sin egen operasjonaliserte undervisning: Lærernes eksempler fra egen undervisning viser at tverrfaglig tilnærming til undervisning kan forstås og praktiseres på ulike måter med ulike grader av tverrfaglighet. Lærerne i denne undersøkelsen hevder også at de stort sett ikke har erfaring med tverrfaglig samarbeid mellom naturfag og faget kunst og håndverk.</p> Torunn Paulsen Dagsland Copyright (c) 27 2 Nordiska slöjdpedagogers syn på hållbar utveckling som innehåll i slöjdundervisningen https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3771 <p>Inom läroämnet slöjd har sparsamhet och återanvändning alltid varit i fokus, men i och med de globala utmaningarna om klimatfrågor har hållbar utveckling blivit aktuellt inom alla livsområden, utbildningsnivåer och läroämnen. Detta faktum ledde till att det nordiska nätverket SELAS (Sloyd Education, Learning And Sustainability) grundades år 2017. Syftet med nätverket är att bedriva grundforskning och utvecklingsarbete inom slöjdutbildning med hållbarhet som värde, kunskaper och färdigheter genom social, teknologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Pedagoger inom olika ämnen och utbildningsnivåer anses vara i nyckelposition att utbilda människor om hållbar utveckling och ge dem verktyg för att bidra till detta. I föreliggande artikel undersöks och diskuteras hållbar utveckling i relation till slöjdundervisning genom intervjuer med åtta nordiska slöjdpedagoger. Det övergripande syftet för studien är att utforska nordiska slöjdpedagogers, i huvudsak lärarutbildares, syn på hållbar utveckling i slöjdundervisningen. Avsikten är att erhålla kunskap om hur hållbar utveckling kan utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen. Resultaten visar att hållbar utveckling kan på ett flertal olika sätt naturligt utgöra didaktiskt innehåll i slöjdundervisningen utgående från läroämnet slöjd, pedagogen i slöjd och slöjdaren.</p> <p>Sökord: didaktik, hållbar utveckling, slöjd, undervisning, Norden</p> Eva Ahlskog-Björkman Mia Porko-Hudd Marie Koch Stina Westerlund Kari Carlsen Copyright (c) 2020 Eva Ahlskog-Björkman, Mia Porko-Hudd, Marie Koch, Stina Westerlund, Kari Carlsen 2020-06-16 2020-06-16 27 2 64 80 Editorial https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3763 <p>Bästa slöjdforskare och intresserade läsare!</p> <p>Detta nyårsnummer av Techne Serien innehåller igen intressanta och aktuella forskningsartiklar om slöjd i nordisk kontext. En del av artiklarna är bearbetade efter paperpresentationer vid NordFo-konferensen Make&amp;Learn 18–20.9.2019 i Göteborg, medan andra är så kallade fria artiklar. Fler artiklar som presenterades som papers under NordFo-konferensen kommer att publiceras i följande Techne nummer.</p> <p>Under NordFo-konferensen valdes det ett nytt redaktionsråd för Techne Serien. Det nya redaktionsrådet består av Marléne Johansson, Juha Hartvik, Bent Mynster Illum, Lisa Monica Fälling Andersen, Marie Debora Koch, Kaiju Kangas, Gisli Thorsteinsson, Kari Carlsen, Ann-Hege Lorvik Waterhouse, och Marcus Samuelsson. Undertecknad har fått äran att överta uppdraget som huvudredaktör efter Pirita Seitamaa-Hakkarainen<em>. Tack till Pirita för ett mycket välgjort arbete under flera år! </em></p> <p>Det nya redaktionsrådets uppgift är att fortsätta utveckla Techne Serien genom att uppmana forskare att sända in artiklar för publicering, värna om rigorösa granskningsprocesser för att uppnå hög vetenskaplig nivå samt tillhandahålla forskare, studerande och andra intresserade läsare med aktuell, intressant och högklassig forskning om nordisk slöjd på alla utbildningsnivåer och i olika kontexter. Vi eftersträvar att utge två till tre nummer varje år.</p> <p>I detta första nummer på det nya årtiondet 2020 finns fem artiklar:</p> <p>Den första artikeln av Sirpa Kokko, Anna Kouhia och Kaiju Kangas <em>Finnish craft education in turbulence. Conflicting debates on the current National Core Curriculum</em> fäster blicken vid den aktuella diskussionen i Finland gällande skolslöjdens karaktär i enlighet med de gällande läroplansgrunderna och den debatt bland slöjdlärare, lärarstuderande, forskare och avnämare som blossat upp om ämnets nutid och framtid. Forskarnas dokumentanalys av artiklar i dagspress och facktidningar, samt kommentarer och debattinlägg under åren 2014 till 2019, redovisas i tre huvudkategorier som synliggör orsakerna till turbulensen. Kategorierna utgörs av kritik i relation till den gällande timförordningen, beskrivningen av slöjd som ett ämne med många material – även så kallad mångmaterialitet, samt förhållandet mellan teknisk slöjd, textilslöjd och teknologifostran. Artikeln kan ses som ett viktigt bidrag till förståelsen av orsakerna bakom debatten och som ett steg på vägen till att hitta konstruktiva lösningar för såväl lärare, elever som läroämnet.&nbsp;</p> <p>Den andra artikeln <em>Tegning i kunst og håndverksfagets didaktiske praksiser</em> av Bente Helen Skjelbred och Jorunn Spord Borgen belyser hur lärare undervisar teckning/ritning i ämnet konst och hantverk i ungdomsskolan. Studien är en jämförande fallstudie vid fyra norska skolor där den didaktiska relationsmodellen används som ett analytiskt verktyg för att belysa hur teckning i konst och hantverk undervisas. Genom analytisk triangulering mellan observationsdata, intervjuer och dokument undersökte forskarna hur lärare genomför och motiverar sin praxis. Resultaten visar att lärarna gav en mer varierad teckningsinstruktion än vad de uppfattade att läroplanen tillät och att stora studentgrupper påverkar möjligheterna för handledning och val av aktivitet. Likaså fanns det variationer mellan lärare i att fokusera på produkt, i form av ett resultat, snarare än på ritning som en process. Resultaten visar även att lärarna tecknar på olika sätt i utbildningssammanhang och att kunskaper i ämnet i allmänhet är svåra att bedöma, särskilt teckningar relaterade till odefinierade och oväntade teckningsprocesser.</p> <p>Den tredje artikeln <em>Workplace problem solving within the design process</em> av Laia Saló i Nevado och Leila Pehkonen berättar historien om att skapa ett designbord genom att följa en skåpmästares arbetsprocess och dokumentera hela projektet med hjälp av fältanteckningar, intervjuer, informella diskussioner, videobandning, fotografering samt insamling av ritningar och skisser. Målsättningen var att begreppsmässigt förstå vad som händer under en lång arbets- och designprocess. Enligt forskarna var den preliminära avsikten att undersöka problemlösning i processen av att tillverka en prototyp. Det blev dock uppenbart att problemlösningssituationer inte bara inträffade i specifika ögonblick i processen, utan att hela processen var de facto en omfattande ”problemlösningssituation”. Syftet med studien var att belysa och öppna de svåra funderingarna mellan problemlösning och kreativa designprocesser genom att svara på följande frågor: 1. Vilken är skåpmästarens process att utforma och skapa ett bord? 2. Hur påverkar problemlösningssituationerna och vilken roll har jiggarna i processen?, samt 3. Hur samman­flätas processerna för problemlösning, design och kreativ process? Forskarna summerar studien genom att konstatera att problemlösning har en medierande roll mellan kreativa processer och designprocesser.</p> <p>I den fjärde artikeln <em>Rematerialization of the virtual and its challenges to design and technology education</em> av Henriikka Vartiainen, Matti Tedre, Anssi Salonen och Teemu Valtonen, diskuteras virtualisering av det materiella och rematerialisering av det virtuella. Rematerialisering handlar om att med hjälp av förstärkta, inbäddade och allestädes närvarande teknologier förstärka materiella objekt med virtuella dimensioner. Forskarna argumenterar för att samtidigt som rematerialisering av det virtuella skapar nya möjligheter för lärande med de verktyg och föremål som förbättrar mänskliga handlingar, utmanar det också många befintliga praktiker i slöjdlärande. I artikeln diskuteras behovet av att undervisa gränsöverskridande designkompetenser som kombinerar sk. computational thinking med förståelse för den sociala och materiella naturen i mänsklig aktivitet. Forskarna presenterar en översikt över ett sociokulturellt tillvägagångssätt för att utforma anpassningsbara ekosystem som stöder utvecklingen av lärande och skapande. De ger också exempel på inbäddade tekniker för att illustrera rematerialisering av det virtuella. Artikeln avslutas med ett förslag på ett pedagogiskt ramverk som kombinerar slöjdutbildning och informationsteknologisk utbildning, i syftet att utveckla färdigheter och tankesätt som behövs för att forma framtiden i det digitala samhället.</p> <p>Den sista artikeln i detta nummer utgörs av Stefan Myrskogs och Joachim Högvägs studie <em>Manuellt eller digitalt. Slöjdstuderandes tankegångar om formgivning i slöjd.</em> I denna artikel dryftas digitaliseringens inverkan på produktplanering i slöjd. Studien fokuserar på att undersöka slöjdstuderandes upplevelser av manuell och digital formgivning av fysiska produkter genom att ställa följande forskningsfrågor: Vilka fördelar och nackdelar upplever slöjdstuderande med manuell respektive digital formgivning? Hur uppfattar slöjdstuderande att formgivning inom slöjd ser ut i framtiden? Resultaten från den empiriska fallstudien visar att studerande ser både positiva och negativa sidor av såväl manuell som digital formgivning. Fördelarna med manuell formgivning är bland annat att den är enkel och flexibel, medan den digitala formgivningens fördelar består av snabbhet i visualisering och möjligheten att göra förändringar på skärm eller i VR (Virtual Reality). Nackdelarna med manuell formgivning är att den är långsam samt tids- och materialkrävande, medan de studerande ansåg att de vid digital formgivning förlorade den taktila känslan av materialet samt att metoden kräver digital teknisk kunskap. Artikeln avslutas med en diskussion om hur digitala metoder kan påverka formgivning i slöjd och hur digitala lösningar överlag kan inverka på den traditionella slöjden.</p> <p>Med önskan om givande lässtunder som inspirerar till fortsatt utveckling av och forskning i slöjd.</p> <p>Mia Porko-Hudd</p> <p>Huvudredaktör</p> <p>Editor-in-Chief</p> Mia Porko-Hudd Copyright (c) 2020 Juha Hartvik 2020-02-19 2020-02-19 27 2 i ii Crafting Nature, Crafting Self https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3695 <p>This article is based on a project in the Regional Research Fund (“Oslofjorden”) that explores the relationship between friluftsliv (outdoor life), craftmaking and sustainability in the context of the friluftsliv program at the University of South-Eastern Norway (USN). The overall question in the project, and this article, is: What do students say about the relationship between nature and self, the process of learning and craftmaking in friluftsliv and how to integrate different forms of sustainability? As educators and researchers in the field of friluftsliv studies, we are also interested in implications and possibilities for teaching friluftsliv and craftmaking in sustainable ways. The project was initiated in collaboration with our students and colleagues, inviting them to critically and constructively investigate and reflect on what it is that prevents and promotes sustainability in the education of friluftsliv and craftmaking. In recent years, researchers have pointed to a paradox between friluftsliv and sustainability, and how this paradox plays out in combination with craftmaking will also be addressed. The article draws on a critical participatory action research approach, which entails that as researchers we participate in the development of knowledge in the project. In addition, we set out to conduct a meta-analysis of the findings, so to get an overall picture of the problem area. We take an ecophilosophical perspective on the topic, with a special emphasis on the relationship between self and nature. We find that students, participating in the project, were concerned about promoting a mutual reinforcing relationship of sustainability between friluftsliv and craftmaking, and that crafting nature is also a way of crafting self. However, it is not possible to generalize from our findings and we ended up with more questions than answers. As such, we hope to have inspired or provoked others to also conduct research on the topic.<br>Keywords: Ecophilosophy, friluftsliv, craftmaking, sustainability, learning through making, self, nature-use, nature protection.</p> Per Ingvar Haukeland Sæterhaug Sidsel Copyright (c) 2020 Per Ingvar Haukeland, Sæterhaug Sidsel 2020-06-16 2020-06-16 27 2 49 63 ”I would say that the user is the king” https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3666 <p>Design education and the design process have been focuses for research in recent studies in developing innovative solutions to problems and challenges worldwide as well as in educational contexts where there is a need to develop pedagogical design and innovation processes in educational settings. The current Finnish Core curriculum for basic education 2014 (FNAE 2016) emphasises design education and design process in craft, design and technology learning. To understand in-depth design methods and the meaning of design in a different cultural context, this study was executed at a distinguished design community, the Indian Institute of Technology in Kanpur. The study is part of the FINDIgATE project, which aimed for Finnish and Indian Well-being through Education. Design and craft have a common goal to aspire towards well-being and coping with life. The project created a new research community between Finland and India. Several studies were conducted within the project: Indians studied the Finnish education to develop their own activity and comparative study was also conducted. This study focuses on exploring the conceptions of Indian design students.</p> <p>The theoretical background of this phenomenological research consists of defining design and design processes, also design education and design as part of a holistic craft process. The data collection method is a thematic interview. The data collection was carried out in three group interviews and as an additional individual interview. The interview material was analysed by data-driven content analysis.</p> <p>According to the results, Indian student designers (N=14) see design as a multidisciplinary collaborative user service in different areas of life. The design process is structured through the definition of the design task and the problem to be solved, through user research, ideas, prototyping and testing. Documentation is an important part of the whole design process. The different phases of the design process of Indian student designers seem to be applicable to pedagogical design and innovation processes as well as holistic craft processes in the context of education. The user-oriented design process seems a potential approach to Craft, Design and Technology education and cross-curricular design processes across pedagogical contexts.&nbsp;</p> <p>Keywords: design process, design education, craft design and technology (CDT), user research, documentation, India</p> Anna Kohtamäki Eila Lindfors Copyright (c) 2020 Anna Kohtamäki, Eila Lindfors 2020-06-16 2020-06-16 27 2 31 48 Slöjdmetodikens svarta hål https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3655 <p>En medveten lärare inom det hantverksmässiga lärandefältet använder språket som en fördjupande och stöttande kommunikation till det som visas konkret tredimensionellt. Resultatet har framkommit genom att vi studerat i vilken utsträckning läraren, som en del av sin metodik, använder sig av intellektuell eller kroppslig reflektion när denne ger en instruktion. Samtidigt belyses hur valet av kommunikationsform och kommunikativ resurs i hård slöjd är avhängt undervisningens ämnes- och hantverksmässiga innehåll. Teoretiskt grundas studien inom neurovetenskap och kommunikations­teori med speciellt fokus på kunskaper om hur hågkomst och återskapande av vetande och erfarenheter lagras i människans minne. Där det semantiska- och det episodiska minnet pekar på en intellektuell reflektion, medan det procedurala minnet anger en kroppslig reflektion. Studien är genomförd i den svenska grundskolans slöjdundervisning i årskurs 5 med ett urval om fyra slöjdlärare med lång erfarenhet. Var och en av lärarna gavs i uppgift att hålla fyra olika genomgångar, med innehållsligt fokus på ett material eller en hantverksteknik. Vi hade angett lärandemål för genomgången, vilket undervisningsmaterial läraren skulle använda sig av, samt en ungefärlig tid för hela genomgången. För att validera studiens resultat användes tre olika metoder för att undersöka samma fenomen. Undervisningen blev videofilmad med fokus på lärarens instruktion, varje lärare intervjuades enskilt efter den sista av genomgångarna, och samtliga lärare deltog tillsammans i en fokusgruppintervju ett par månader efter genomgångarna.</p> <p>Nyckelord: Instruktion i hantverk, kommunikationsformer, kommunikativa resurser, metodik, slöjd.</p> Joakim Andersson Lone Bröns Pedersen Peter Hasselskog Bent Illum Copyright (c) 2020 Joakim Andersson, Lone Bröns Pedersen, Peter Hasselskog, Bent Illum 2020-06-11 2020-06-11 27 2 1 14 Editorial https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/pdf <p>Editorial</p> <p>The present issue is also an ordinary issue and we get one more issue out before next year. It will be the “fast track issue” of the MAKE &amp; LEARN conference in Gothenburg. During the conference, new editorial board and Editor of Chief were selected and it will be my time to step down soon, but I will not say goodbyes yet! In this number we have four interesting articles.</p> <p>Marcus Samuelsson and Cecilia Sveider’s article Beyond Individual Matters: Sloyd Teachers posts in a Facebook group focused on thematic analysis of 334 posts written by participants in a Facebook group (National Resource Centre for Sloyd) during one month. The results show that the teachers mainly exchange of teaching experiences, concerns about internal and external conditions of a school subject, and shared information related to the teachers’ own professional development. The result also shows that this platform provided important opportunity for sloyd teachers to demonstrate what they do and what they know as well as to react to the ideas and opinions of others. In terms of community of practice, the results of the study indicated that Facebook group strengthens the craft teacher community and allows them to initiate the ownership of the discussions linked to their profession.</p> <p>The second article written by Auli Saarinen, Pirita Seitamaa-Hakkarainen, and Kai Hakkarainen “Building Student-centric ePortfolios in Practice: Areas of Documentation in a Craft Learning Activity” focused on elementary school students’ use of electronic portfolios in craft education over a three-year period. The data consisted of the textual and the visual content of the students’ (n= 38) ePortfolios. The students’ productions were analysed through the qualitative content analysis. The results indicated that the most emphasized areas in the textual content of students’ ePortfolios were a combination of the process and the free learning reflection. Also, the visual images mainly described the phases of the working. It is very understandable that the students payed the most attention to the concrete product and the ongoing activity in a functional school subject like craft education. However, the ePortfolio method enables an individual, rich, and versatile learning reflection, which could be used as evidence of learning.</p> <p>The third article written by Stein Erik Grønningsæter and Anna-Lena Østern “Undersøkende prosesser i oppgaven nonfigurativ sammenføyd treskulptur: Grunnskolelærerstudenters stopp-punkter og kreative problemløsning i arbeid med å skape rom gjennom rytme, linje og bevegelse i materialet tre” focused on how a group of first year teacher students worked on design task of the joined nonfigurative wood sculpture in arts and crafts. The empirical data was based on the 32 process logs and photo documentation from the teacher students’ work process that were qualitatively analysed. An initial screening of the process logs revealed all teacher students relied on the teachers’ guidance during the work process and almost everyone had trouble transforming a sketchy model with soft strips of paper into the more rigid material of wood. Three problem solving groups were identified: 1) solution oriented problem solving, 2) uncertain problem solving and 3) exploratory problem solving. Through an in-depth narrative analysis three new condensed narratives of the different processes were created based on fragments from the three problem solving groups' process logs in order to understand more deeply how the different problem solutions look. Further third level of analysis was conducted that focused on stopping points and creative problem solving documented in six of the logs. To conclude, the analysis revealed a continuum of shorter or longer problem solving process, more or less risk taking and more or less complexity in exploratory problem solving.</p> <p>Barbro Sjöberg’s and Mia Porko-Hudd’s article “A Life Tangled in Yarns – Leisure Knitting for Well-Being” focuses on how craft such as knitting and crocheting, can provide a meaningful leisure activity and enhance mental well-being. The questionnaire data was collected during a local event of a World Wide Knit in Public Day. According to the results some of the main reasons for having knitting and crocheting as a leisure activity were the sense of relaxation that the repetitive motion brings, the feeling of success in creating a tangible and unique artefact, and the possibility to express one’s creativity. The results also revealed that reasons for engaging in a crafting activity varied from social affinity to meditative solitude. Craft was seen as a counterbalance to a stressful job and hectic lifestyle. Even though knitting as a craft is a solitary act, many knitters still enjoy each other’s company. The social events that are arranged around the activity, e.g. courses, knitting cafés, knitting camps and events like World Wide Knit in Public Day, fill an important social role in today’s society and for the individual well-being for the participants of the events.</p> <p>I again encourage you to submit your articles in TECHNE journal!</p> <p>Pirita Seitamaa-Hakkarainen</p> Pirita Seitamaa-Hakkarainen Copyright (c) 2019-10-23 2019-10-23 27 2 i ii Aesthetic Learning Processes in Early Childhood and Early Years Education https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3567 <p><span class="tlid-translation translation" lang="sv">Artikeln är baserad på konstbaserat kreativt arbete i förskolan och skolans yngre åldrar och som presenterades vid Make &amp; Learn-konferensen vid Göteborgs universitet i september 2019. Syftet med artikeln är att exemplifiera arbete med ekologi och hållbarhet genom användning av estetiska lärprocesser i förskola och skolans tidiga åldrar, och för att lyfta fram användningen av olika material med estetiska verktyg. Artikeln syftar till att presentera arbete med hållbarhet baserat på SDG-målen som en viktig del av förskolans och skolans tidiga åldrar i linje med direktiv i läroplaner i två av de nordiska länderna. Empirin gällande de presenterade projekten insamlades mellan åren 2011–2019 på en kombinerad förskola och grundskola för tidiga åldrar i Finland och på två förskolor i Sverige, som arbetar med hållbarhet och estetiskt lärande. Resultaten presenteras baserat på en analys av observationer på förskolorna, presentationer om utbildningsverksamheten gjord av rektorer och lärare, samt av fotografier med fokus på användning av olika slags visuella, multimodala och optiska material. Estetiska och multimodala utbildningspraktiker exemplifieras gällande hur man arbetar med inkluderande och hållbar utbildning.</span></p> Tarja Karlsson Häikiö Copyright (c) 2020 Tarja Karlsson Häikiö 2020-06-16 2020-06-16 27 2 15 30 Den verksamhetsförlagda delen av en slöjdlärarutbildning https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3566 <p class="TECHNEBrdtext2"><em>Denna artikel beskriver den verksamhetsförlagda praktiken (VFU) i en slöjdlärarutbildning. </em><em>VFU är en del i en lärarutbildning, på en praktikplats inom grundskolans slöjdundervisning. </em><em>Förutom att bedriva VFU tid på en praktikskola, skriver studenter texter, rapporter och kursuppgifter som lämnas in och examineras i lärarutbildningen, det är dessa texter som utgör det empiriska materialet i artikeln. </em></p> <p class="TECHNEBrdtext2"><em>Syftet är att utifrån dessa texter ge insyn i och väcka frågor om studenters uppfattningar om sin verksamhetsförlagda praktik. I artikeln analyseras kvalitativt studenternas texter och i</em><em>analysen av materialet, söks mönster som beskriver praktikfältet från studenterna utsagor.&nbsp;&nbsp;</em></p> <p class="TECHNEBrdtext2"><em>Vad som framkommer i texterna besvaras på genom att ställa följande forskningsfrågor till materialet: Hur och vad skriver studenterna om sin VFU, och hur påverkar VFU studenternas syn på slöjdämnet? </em></p> <p class="TECHNEBrdtext2"><em>Grunden för denna artikel bygger på en analys av ett urval ur ett större empiriskt material med texter från studenter i en slöjdlärarutbildning. Studenterna har olika erfarenhet av att undervisa i slöjd och de beskriver sin VFU på skilda sätt. I texterna uttrycker sig studenter explicitom VFUoch hurde reflekterar men det går också i texterna analysera hurdeimplicit uppfattar ämnet slöjd.</em><em>VFU är idag en utbildning som ska ge studenterna en handlingsberedskap för att bli professionella lärare, som idag ligger i en gränszon mellan akademisk kunskap och erfarenhetsbaserad professionskunskap. Denna studie visar att studenter i en lärarutbildning har olika sätt att skriva om och uttrycka sig om sin verksamhetsförlagda praktik (VFU).</em><em>Många studenter är positiva över sin utbildning men det finns också kritik och uppfattningar från VFU som kan påverka utbildningen och studenternas ämnessyn negativt. </em></p> <p class="TECHNEBrdtext2"><em>I analysen av resultatet från texterna identifieras tre olika sätt att beskriva slöjdämnet i det studenterna uttrycker. Dessa har tematiserats genom tre olika ”idealtyper”. &nbsp;Produktarna, Processara och de Upplevelseinriktade studenterna.</em></p> Bo Wilhelm Hinnerson Copyright (c) 27 2 Finnish craft education in turbulence https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3562 <p>In this article, we investigated how craft curriculum enacted in 2016 was reflected in the current discussions of the stakeholders, that is, the craft teachers, the craft student teachers, the craft teacher educators, and the government employees. In the curriculum, textile craft and technical craft, previously perceived mainly as separate entities, were conjoined as an approach in which “multiple materials are used, and activities are based on craft expression, design, and technology” (FNBE, 2014). This caused confusion in the field about the goals and arrangements of craft education. The data consisted of craft teachers’ professional magazines, curriculum blog, and written statements. The discussions concerning the undertaking of the new craft curriculum were analysed by document analysis. Three emerging themes were found to be central in the debates: lesson hour distribution, multi-materiality, and technology education. The analysis revealed that there was a shared understanding about the lesson hour distribution not being enough to enable the proper fulfilment of the craft curriculum. Conflicting views were expressed about the implementation of multi-materiality and technology education. In general, many textile craft stakeholders were open to adapt a more multi-material approach, seeing it as bringing new opportunities to craft education. Many technical craft stakeholders believed that multi-materiality is an artificially-constructed concept, and they saw technology education as already being an essential part of technical craft teaching. Consequently, the curriculum reform has caused turbulence that is dividing the craft stakeholders and especially the craft teachers.<br>Keywords: craft education, sloyd, technology education, multi-materiality, curriculum reform, education in Finland</p> Sirpa Kokko Anna Kouhia Kaiju Kangas Copyright (c) 2020 Sirpa Hannele Kokko, Anna Kouhia, Kaiju Kangas 2020-02-19 2020-02-19 27 2 1 19 Rematerialization of the virtual and its challenges for design and technology education https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3558 <p>In addition to the virtualization of material and social processes, the 21st century is also characterized by rematerialization of the virtual—using augmented, embedded, and ubiquitous technologies to augment all kinds of material objects with virtual dimensions. Embedded technologies are in a never-ending loop of creating unforeseen exchanges between people, tools and artefacts and constantly co-modifying the environments of action. They can create extrasensory information layers on our perception, and they learn and accommodate to actions of people and other sensing items, who react and change their behaviours accordingly. While the rematerialization of the virtual creates new opportunities for learning from and with the tools and artefacts that augment human actions, it also challenges many existing practices of craft education. To this end, we introduce the reader to key technological trajectories that drive a need for teaching cross-boundary design competences that combine computational thinking with understanding of the social and material nature of human activity. We present an overview of a sociocultural approach for framing adaptive ecosystems that supports the evolving process of learning and making. We give examples of embedded technologies to illustrate the rematerialization of the virtual and suggest a pedagogical framework that bridges craft education and computing education for the development of the skills and mindsets needed for making the futures of digital society.<br>Keywords: computational thinking, maker pedagogy, learning by design, design &amp; technology education</p> Henriikka Vartiainen Matti Tedre Anssi Salonen Teemu Valtonen Copyright (c) 2020 Henriikka Vartiainen, Matti Tedre, Anssi Salonen, Teemu Valtonen 2020-02-19 2020-02-19 27 2 52 69 Materialitetens poetikk https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3557 <p>Sammendrag:All formgiving har sine betingede uttrykksformer, som gjøres virkelige gjennom tilvirkerens innsikt i materialitetens muligheter. I nær fortrolighet utvikles denne kunnskapen, som materialfølelse. Et gjenbruksmøbel i 1960-tallets modernistiske formspråk satte i gang dette essayet.Det har bakgrunn både i selvbiografiske erfaringer og i originale arbeider fra egen og andres samtidige estetiske praksiser og tilknyttede tanker fra tida som har avsluttet modernismen. Innen feltet møbel arbeidet vi med utviklingsarbeid «in the Arts», mot noen helt nye formuttrykk som&nbsp; &nbsp;problematiserte&nbsp; disse strenge, bruksdefinerte stilidealenes uttrykk. Vi ville at form skulle vise fram så mange andre verdier og ytringer enn funksjon.</p> <p>Intensjonen med denne teksten er å sette ord på noen av de kognitive prosessene der skapende arbeids kritiske refleksjon i sitt samspill med sansenes erfaringsbaserte innsikter driver fram noe nytt. I skapende arbeid er ikke målet alltid å komme fram til et entydig resultat. For ved undersøkelser i det konkrete, vil hver lille oppdagelse kunne åpne opp til nye tider og verdener.</p> <p>&nbsp;</p> Liv Mildrid Gjernes Copyright (c) 2020 Liv Mildrid Gjernes 2020-06-16 2020-06-16 27 2 81 95 Tegning og didaktiske praksiser i kunst og håndverk https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3461 <p>Artikkelen setter søkelys på hvordan lærere operasjonaliserer tegning i faget kunst og håndverk i ungdomsskolen, og hvilke tegnetilnærminger og metoder de knytter til kompetansemålene i læreplanen Kunnskapsløftet 2006. Utgangspunktet har vært Goodlad, Klein og Tye (1979) sin konseptuelle teori om læreplanens ulike fremtredelsesformer. Studien er en sammenlignende case-studie ved fire norske skoler. Den didaktiske relasjonsmodellen brukes som analytisk redskap for å belyse hvordan tegning gis plass i kunst og håndverk blant fire lærere i ungdomsskolen. Gjennom analytisk triangulering mellom observasjonsdataene, intervjuer og dokumenter, undersøkes det hvordan lærerne operasjonaliserer og begrunner sin praksis. Datainnsamlingen ble gjennomført ved besøk i åtte klasser, to på hver skole, og fulgte samme struktur; først observasjon av opplæringsøkter i faget, deretter intervju med kunst- og håndverkslærer, og til slutt innsamling av dokumenter.<br>Resultatene viser at lærerne praktiserte en mer variert tegneopplæring enn det de oppfatter at læreplanen gir rom for. Store elevgrupper setter rammebetingelsene for tiden som kan brukes til veiledning og valg av tegneaktivitet. Det varierer blant lærerne om fokus er på produkt, i form av et resultat, fremfor på tegning som prosess. Resultatene viser også at lærerne tegner på ulike måter i opplæringssammenheng. Videre viste tegning seg generelt å være vanskelig å vurdere, spesielt tegning knyttet til det udefinerte og ikke-forventede i en tegneprosess.<br>Stikkord: Tegning, tegneopplæring, kunst og håndverk, læreplan, didaktiske praksiser.</p> Bente Helen Skjelbred Jorunn Spord Borgen Copyright (c) 2020 Bente Helen Skjelbred, Jorunn Spord Borgen 2020-02-19 2020-02-19 27 2 20 35 Workplace problem solving within the design process https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3456 <p>This paper tells the story of creating the design table, Pekki - from the very first idea to the manufactured product. The story provides a background for the further conceptual analysis. A Finnish cabinetmaker Matti&nbsp; revealed us his dream to make a table with distinctive lines. He agreed to be our partner in this study, and we documented the entire project. We shadowed Matti in his workshop where he explained what he was doing and verbalized his thoughts and actions. We wrote fields notes, interviewed Matti and discussed informally, we videotaped, took photos and collected Matti’s drawings and sketches. Along with the documentation, we tried to conceptually understand what happened during the process. Our preliminary intention was to examine how problem solving appeared in the process of manufacturing the prototype. It became evident that problem solving situations did not occur only in specific moments of the process, but the process itself was a “problem solving” situation. Moreover, the settings unveiled that creative and design processes were intertwined with problem solving. The aim of this paper is to shed light on and open the difficult ponderations between problem solving, creative and design processes by answering the following questions: 1. What is the cabinetmaker’s process of designing and creating a table? 2. How do the problem solving situations influence and what is the role of the jigs within the process? 3. How are the processes of problem solving, design and creative process intertwined? Based on our findings, we suggest that problem solving has a meditating role between creative and design processes.<br>Keywords: workplace problem solving, design process, creative process, cabinetmaker</p> Laia Saló i Nevado Leila Pehkonen Matti Salminen Copyright (c) 2020 Laia Saló i Nevado, Leila Pehkonen 2020-02-19 2020-02-19 27 2 36 51