Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling

Elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget

Sigrun Saur Stiklestad — 2025-03-07

Tema for artikkelen er elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget. I artikkelen rettes oppmerksomheten først og fremst mot yrkesfaglærernes utøvelse av yrkesdidaktikk knyttet til denne elevgruppens læreforutsetninger, i relasjon til faget yrkesfaglig fordypning. Et viktig anliggende har vært å se nærmere på om det er noe særegent med denne elevgruppens læreforutsetninger, og om yrkesfaglærernes yrkesdidaktiske tilnærming svarer til disse. Det empiriske grunnlaget for undersøkelsen er kvalitative dybdeintervjuer med yrkesfaglærere og elever med minoritetsbakgrunn i voksenopplæringen i helsearbeiderfaget. Undersøkelsen bidrar til å synliggjøre at denne elevgruppen har flere særegne læreforutsetninger, som yrkesfaglærerne må ta hensyn til det i yrkesdidaktiske læringsarbeidet. De voksne elevene har særegne læreforutsetninger i kraft av det å være voksne: De har klare mål for opplæringen, de deltar aktivt og er motiverte i læringsarbeidet. De har en større mengde erfaringer, som er spesielt relevante for helsearbeiderfaget. Dette utgjør en betydelig ressurs. Elevenes norskspråklige ferdigheter er i utgangspunktet hovedsakelig svake, men elevene utvikler språkferdighetene gjennom opplæringen. Dette utgjør en betydelig utfordring. Yrkesfaglærerne gir uttrykk for at de legger ned en betydelig innsats i opplæringen for å utvikle elevenes norskspråklige ferdigheter tett koblet med helsefagopplæringen. Svake språkferdigheter til tross, utmerker denne elevgruppen seg ute i praksis på en positiv måte, med bakgrunn i at de flyter på sine tidligere, rike erfaringer.

Kontextualiserad yrkesdidaktik

Hamid Asghari — 2025-03-07

Syftet med detta temanummer, som inkluderar 16 artiklar med forskning från Sverige, Norge, Danmark och Finland, är att fördjupa och klargöra förståelsen av kontextbaserad yrkesdidaktik, som ständigt utvecklas med samhällsförändringar och teknologiska framsteg. Artiklarna behandlar olika aspekter av yrkesdidaktik, inklusive stöd för elever med särskilda behov, digitaliseringens roll och samarbetet mellan skola och arbetsliv. Temanumret betonar vikten av att anpassa undervisningen till en föränderlig arbetsmarknad och utbildningssystem, samt att förbereda eleverna för både yrkeslivet och som demokratiska medborgare.

Tilbakemeldingspraksiser i yrkesfaglærerutdanningen

Jon Sverre Hårberg — 2024-12-21

Skriving og tekstarbeid kan være nyttig for lærerstudenters profesjonelle utvikling. Likevel kan skriving som inngang til profesjonsutøvelse oppleves som et «ukjent landskap» for yrkesfaglærerstudenter fra praktisk orienterte yrker med liten tradisjon for å bruke tekst som verktøy for læring. Tilbakemeldinger fra yrkesfaglærerutdannere kan derfor ha stor betydning for yrkesfaglærerstudentenes utvikling som skrivere. I denne studien undersøker vi hvordan studenter i yrkesfaglærerutdanningen (BYRK) opplever bruk av responsmatrise som verktøy for tilbakemeldinger på tekst og skriving, basert på deres eget ønske om en mer enhetlig praksis blant sine lærerutdannere. Vi spør: Hvordan opplever yrkesfaglærerstudenter bruk av responsmatrise som verktøy for utvikling av egen tekst- og skrivekompetanse? Datamaterialet består av 53 refleksjonstekster der studentene skriver om hvordan de opplever tilbakemeldinger fra lærerutdannere på studiet BYRK, arbeid med medstudentrespons og muligheter og utfordringer med bruk av responsmatrise. Gjennom en kvalitativ innholdsanalyse avdekker vi at studentene opplever responsarbeid som en nyttig, men følelsesladet aktivitet. Analysen viser også at studentene, og kanskje yrkesfaglærerutdannerne, er mer opptatte av at teksten skal bli et ferdig produkt, enn at skriving og tekstarbeid skal være læringsprosesser. Videre diskuterer vi muligheter og utfordringer med bruk av responsmatrise basert på funnene og teori om veiledning og feedback samt drøfter hvordan vi kan videreutvikle gode tilbakemeldingspraksiser i BYRK. Studien peker på at det er behov for mer kunnskap om både studentenes og lærerutdannernes skrivekompetanse og tekstforståelse.

Grensekryssing i yrkesopplæringen i utdanningsprogrammet medieproduksjon og informasjonsteknologi

Steinar Karstensen — 2025-03-07

Denne studien undersøker hvordan yrkesfaglærere i utdanningsprogrammet for medieproduksjon og informasjonsteknologi (IM) utnytter læringspotensialet som skapes når elevene beveger seg mellom opplæring i skole og bedrift. Ved å anvende konseptet grensekryssing (boundary crossing) analyseres hvordan yrkesfaglærerne kan utnytte ulikheter mellom læringsarenaene som en ressurs i det yrkesdidaktiske arbeidet. Studien er basert på data innhentet gjennom et sekvensielt mixed methods-design hvor en kvantitativ surveystudie blant yrkesfaglærere i utdanningsprogrammet ble etterfulgt av ti semistrukturerte intervjuer.

Resultatene viser at elevenes grensekryssing skaper yrkesdidaktiske muligheter gjennom videreføring av arbeidslivspraksis i skolen. Eksempler på dette er reelle prosjekter fra næringslivet som å produsere reklamesfilmer og utvikle nettsider for navngitte bedrifter og offentlige virksomheter i skoleopplæringen, samt kontakt med bransjen som bidrar til oppdatert undervisning. Samtidig opplever lærerne betydelige utfordringer knyttet til mangel på tid og ressurser, noe som begrenser deres muligheter til å følge opp elevene.

Kvaliteten på samarbeidet med bedrifter varierer, og resultatene indikerer at bedriftene ikke alltid bidrar, slik lærene ønsker, til utdanningsinnholdet.

Studien peker på behov for å sikre ressurser til lærernes oppfølging av arbeidslivspraksis, utvikle mer strukturerte samarbeidssystemer samt å undersøke forskjeller mellom første og andre året i skoleopplæringen. Studien bidrar med kunnskap om betydningen av et tett samarbeid mellom skole og arbeidsliv og hvilke muligheter og utfordringer lærerne møter i det yrkesdidaktiske arbeidet med å skape sammenheng mellom læringsarenaene.

Yrkesdidaktiske tilnærminger til bruk av ePortfolio i barne- og ungdomsarbeiderfaget

Britha Stenholm — 2025-03-07

The article is based on empirical data from an innovation and research project aimed at improving documentation and learning systems in vocational education and training. It focuses on how ePortfolio pedagogy can be utilized in the field of childcare and youth work to promote coherence and continuity throughout the four-year educational program. An electronic portfolio system, hereafter referred to as an ePortfolio, is a digital tool or system used to document, reflect upon, and showcase students’ learning and development in both school- and work-based learning situations.

The field of childcare and youth work was established as a separate vocational education pathway under the Reform '94 initiative. Following the introduction of the curriculum renewal (2020), there is now an increasing expectation that students and apprentices take the lead in their own learning processes. This entails reflecting on their own performance and identifying learning needs. Vocational teachers and workplace mentors face the challenge of preparing students for complex and dynamic work environments, which often involve the use of new technologies. The profession is primarily linked to the public sector, involving work in kindergartens, schools, after-school programs, and youth clubs, and covers the age range of 0–18 years.

The results show that using ePortfolios as a digital learning tool effectively connects school-based and workplace-based training. Implementing ePortfolio pedagogy can enhance students’ professional identity and pride, making the training more meaningful. However, this requires close collaboration between teachers and training offices. Using ePortfolios as a documentation and learning tool bridges the gap between different learning arenas and upholds the curriculum framework’s principle of self-directed learning. Both upper secondary schools and training offices have increasingly adopted digital learning platforms where students’ individual ePortfolios are stored and further developed by the students themselves.

Tuffa bud

Enni Paul — 2025-03-07

Något som särskiljer yrkesdidaktik från annan ämnesdidaktik är kopplingen till ett yrke och arbetsliv. I den svenska gymnasiala yrkesutbildningen blir denna dimension av yrkesdidaktiken särskilt betydelsefull i relation till elevernas arbetsplatsförlagda lärande (apl). Under apl, liksom i skolan, är de uppgifter elever får tillgång till centrala för den utbildningsverksamhet som tar form. I artikeln undersöks blomsterförmedling under arbetsplatsförlagt lärande (apl) på det skolförlagda hantverksprogrammet med inriktning florist med fokus på de uppgifter elever möter. Syftet är att utveckla kunskap om de aspekter av yrkeskunnandet eleverna har svårt att få tillgång till, sett till såväl skol- som arbetsplatsförlagd utbildning. Vad som karakteriserar de uppgifter som eleverna genomför på sina arbetsplatser, samt vilka krav uppfattar eleverna att uppgifterna på apl-platserna ställer på dem är de frågeställningar som vägleder studien. Studien baseras på intervjuer med elever och handledare.

Resultaten visar att ekonomi är en svårtillgänglig aspekt av yrkeskunnandet som till stora delar förblir dolt för eleverna, och att ekonomiska motiv inverkar på handledarnas bedömning av vilka uppgifter elever får göra under apl. Vidare synliggörs att ordersedeln utgör ett viktigt redskap på arbetsplatserna. Baserat i dessa resultat framträder att en central yrkesdidaktisk utmaning är att transformera ett specifikt yrkeskunnande till ett yrkesämnesinnehåll och skapa bryggor mellan två skilda praktiker: skola och arbetsplats.

Skoleovertakelse som praksisform

Kristin Endresen — 2025-03-07

Skoleovertakelse er en velkjent praksisform både i norsk grunnskolelærerutdanning og i praktisk pedagogisk utdanning, men ikke i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere. Det finnes lite forskning hverken nasjonalt eller internasjonalt på skoleovertakelse i lærerutdanninger. Derfor er vårt eksperiment om hvorvidt skoleovertakelse kan brukes som praksisform i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere betimelig. Som faglærere ønsket vi å tilføre praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfag, en sterk yrkesdidaktisk tilknytning. Vi antok at en skoleovertakelse ville ligge nær opp til den yrkesdidaktiske konteksten studentene ville møte i sitt fremtidige yrke som lærere i videregående skole. Forskningsspørsmålet er: Hva er lærerstudenters perspektiver på skoleovertakelse i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfag? De kvalitative dataene fra to refleksjonsgrupper og ett fokusgruppeintervju ble analysert gjennom innholdsanalyse. Banduras konsept om «self-efficacy» (mestringstro) blir brukt som teoretisk rammeverk i analysen og diskusjonen av datamaterialet. Resultatene fra en undersøkelse i SurveyXact indikerer hvordan studenter opplevde skoleovertakelsen. Sentrale funn er at studentene, på tross av forvirring i starten, opplevde økt autonomi og vekt på egne erfaringer. Til slutt, foreslår vi forbedringer til skoleovertakelsen som praksisform i praktisk pedagogisk utdanning for yrkesfaglærere.

Ämnesintegrering i yrkesautentisk miljö med team-undervisning som didaktisk metod

Peter Frejd — 2025-03-07

Effektiva undervisningsmodeller som förbreder yrkeselever att hantera matematik i sitt komande yrkesliv efterfrågas i forskningslitteraturen. Denna artikel analyserar användningen av team-undervisning som metod för ämnesintegrering inom yrkesutbildningar på ett yrkesgymnasium i Sverige. Baserat på en tematisk analys av intervjuer med matematiklärare, yrkeslärare och elever på fem yrkesprogram, visar resultaten att undervisningsmetoden bidrar till ökad motivation och yrkesrelevans för eleverna, samtidigt som den stärker ett produktivt samarbetet mellan matematiklärare och yrkeslärare som gynnar elevers kunskapsutveckling i matematik och i yrkesämnet. Eleverna upplever att undervisningsmetoden förbereder dem för arbetslivet. Olika organisatoriska förutsättningar och ledningens stöd är avgörande för att implementera team-undervisning framgångsrikt. Studien visar även att eleverna har en positiv syn till team-undervisningen och önskar mer sådan undervisning. Studien bidrar med nya insikter om hur team-undervisning kan användas för att främja elevers lärande och förberedelse inför arbetslivet. Fortsatta forskningsprojekt handlar om att undersöka implementeringen av denna undervisningsmetod på fler skolor för att se om resultaten kan upprepas och för att undersöka eventuella skillnader mellan olika skolmiljöer.

Yrkesdidaktikk i møte med digitale dokumentasjonssystemer

Hæge Nore — 2025-03-07

Denne artikkelen tar utgangspunkt i et innovasjons- og forskningsprosjekt der hovedmålet var å forbedre dokumentasjons- og læringssystemer i fag- og yrkesopplæringen støttet opp av et helhetlig yrkespedagogisk rammeverk. Gjennom prosjektet så vi økende bruk av ulike digitale dokumentasjonssystemer, men registrerte i liten grad samordning mellom systemene og en bevisst yrkesdidaktisk tilnærming til utvikling og bruk av systemene. Det siste ønsket vi å se nærmere på, og gjennomførte en sekundæranalyse av data fra prosjektet der vi så på 1) mulighetene for en ny og mer sammensatt digital infrastruktur som understøtter en helhetlig og gjennomgående fag- og yrkesopplæring, 2) eventuelle faglige ulikheter i utvikling og bruk av dokumentasjonssystemer, og 3) hvorvidt utvikling og bruk av digital dokumentasjon vil påvirke yrkesdidaktisk teori og praksis. Artikkelen bygger på teorier om digitalisering i yrkesfagene og bruk av ePortfolier i fag- og yrkesopplæring. Vi viser også til tre ulike perspektiver på yrkesdidaktikk i komplekse læringslandskap, spesielt der digital dokumentasjon blir brukt i læringsprosesser i grenseland mellom skoler og bedrifter. I den avsluttende delen drøfter vi funn fra de nye analysene opp mot teori om digitalisering og yrkespedagogikk, og presenterer et utvidet syn på yrkesdidaktikk vi ikke har funnet andre steder. For det første velger vi å kalle det yrkesfagdidaktikk for å ivareta de faglige ulikhetene. For det andre vektlegges yrkesfagdidaktisk design av digitale infrastrukturer for hele opplæringsløpet, 2+2 i Norge. I tillegg kreves det tilrettelegging for overganger mellom alle nivåer i fag- og yrkesopplæringen (yrkesfagdidaktiske overgangsritualer fra Vg1-Vg2 og fra Vg2-Vg3). Hvorvidt læringsperspektivet i design og bruk av digitale dokumentasjons-systemer ivaretas gjennom læringsanalyse drøftes også. Studien er gjennomført i en periode med pandemi og implementering av Fagfornyelsen, den siste læreplanreformen i norsk utdanning. Vi utfordrer allikevel til å tenke nytt rundt yrkesfagdidaktikk.

Å fylle på den yrkesdidaktiske «verktøykassa»

Julie Leonardsen — 2025-03-07

Helt siden antikken har mennesker skilt mellom teoretisk kunnskap og praktiske ferdigheter. Dette skillet er fortsatt synlig i det yrkesdidaktiske utdanningsfeltet. Litteraturen argumenterer likevel for at målet med fag- og yrkesopplæringen er utvikling av en helhetlig yrkeskompetanse bestående av både kunnskap og ferdigheter. Gapet mellom teori og praksis i fag- og yrkesopplæring og yrkesfaglærerutdanning kan forsterkes ytterligere av at kunnskapstilegnelse gjerne assossieres læringsaktiviteter i klasseromskontekst, mens utvikling av praktiske ferdigheter ofte kobles til opplæring i mer virkelighetsnære arenaer. Hensikten med denne studien er å undersøke hvordan opplæring på tvers av læringsarenaer, henholdsvis på campus og i skolepraksis, kan bidra til å utvikle yrkesdidaktisk kompetanse hos yrkesfaglærerstudenter fra restaurant- og matfag. Studien er designet som en kvalitativ, utforskende casestudie. Datamaterialet består av feltnotater fra tolv undervisningsdager på campus samt praksisdokumenter fra yrkesfaglærerstudentenes skolepraksis. Hovedfunnene viser at: 1) campusundervisningen må være praksisrettet og yrkesrelevant, 2) studentene må kunne benytte læringsutbyttet fra campusundervisningen i skolepraksis, og 3) campusundervisningen og skolepraksisen må fremme sammenheng mellom yrkesdidaktisk teori og praksis. I studien tar vi utgangspunkt i at yrkesdidaktikk er et redskapsfag og at studentene utvikler yrkesdidaktisk kompetanse gjennom boundary crossing mellom ulike læringsarenaer. Videre argumenterer vi for at yrkesfaglærerutdanningen må anerkjenne den yrkesdidaktiske kompetansen yrkesfaglærerstudentene bringer med seg inn i studiet fra arbeidslivet, og bruke denne som utgangspunkt for kompetanseutvikling. Studien peker i retning av at det er nødvendig å utfordre gapet mellom teori og praksis i yrkesdidaktikken og at vi må forstå sammenhengen mellom kunnskap og ferdigheter som et premiss for yrkesdidaktikkens eksistens.

Röster i och bortom talande

Anna Öhman — 2025-03-07

Syftet i denna artikel är att utforska och utveckla en förståelse för specialpedagogiskt stöd utifrån yrkesgymnasieelevers eget perspektiv. Forskning har visat att elever i yrkesgymnasiets program är i stort behov av anpassningar och specialpedagogiskt stöd, i synnerhet inom akademiska ämnen. Aktuella forskningsöversikter med fokus på specialundervisning visar på behov av mer inkluderande bedömningspraktiker liksom mer forskning inom området specialpedagogik i yrkesutbildning. Den här artikeln har en fenomenologisk ansats som intresserar sig för sociala fenomen och upplevda erfarenheter från deltagarnas eget perspektiv. Utifrån denna utgångspunkt används en tolkande fenomenologisk analys som redskap för att kartlägga deltagarnas uttryck i deras vardagliga kontext. Det empiriska materialet är baserat på sju semistrukturerade intervjuer med elever i behov av särskilt stöd, från två yrkesgymnasieskolor i två olika kommuner och regioner i Sverige. För att kunna analysera och utvidga förståelsen av informanternas beskrivningar av sina möjligheter och hinder att delta i utbildningens aktiviteter, är följande teoretiska perspektiv använda: Klafkis kritiskt konstruktiva didaktik, Perssons kategoriska och relationella perspektiv på specialpedagogik samt Lawys teoretisering av begreppet röst. Analysen visar att elevernas erfarenheter av att vara i behov av specialpedagogiskt stöd är ambivalenta. Resultatet visar inte enbart en skillnad mellan undervisningen och stödet i yrkesämnen och akademiska ämnen i yrkesgymnasiet utan pekar på behov av ytterligare utforskning av specialpedagogiskt stöd inom yrkesgymnasial utbildning och didaktikens roll som inkluderar elevens röst.

Practice-based holistic STEM teaching in VET

Henrik Hersom — 2025-03-07

This article examines the significance of practice-based holistic STEM teaching in vocational education and training and how it can enhance students' motivation and learning in STEM subjects. The study shows that STEM teaching, which incorporates vocational practice, can motivate and include more student groups, including those with negative experiences from previous schooling. The article distinguishes between 'imagined vocational practice' and 'experienced vocational practice'. The article argues that the latter, which involves concrete, physical experiences, has the potential to strengthen students' motivation and increase the opportunities for participation in STEM teaching.

When students have the opportunity to physically experience their future vocational practice, it can help enhance their engagement and improve their learning outcomes in STEM subjects. Practice-based and holistic teaching makes abstract concepts more concrete and therefore easier for students to relate to their future vocation. The empirical analyses in the article are based on the research and development project 'Holistic STEM Teaching in VET'. The data collection was carried out through observations and qualitative interviews as well as a national survey. Additionally, an international literature review was conducted. The analysis indicates that when teaching initially involves experienced vocational practice and later introduces imagined vocational practice, it can help students understand and appreciate the theoretical aspects of STEM subjects.

Practice-based holistic teaching requires interdisciplinary collaboration between STEM teachers and vocational teachers, as well as organizational structures that facilitate this. Teachers' collaboration supports students' sense of meaning in STEM subjects, as it qualifies the inclusion of relevant practice across vocational and STEM subjects. The article concludes that practice-based holistic STEM teaching, which is based on concrete vocational experiences, not only increases motivation and learning among students but also contributes to more inclusive and meaningful teaching that can engage a broader range of student types.

I gränslandet mellan yrkesdidaktik och special-pedagogik

Camilla Björk-Åman — 2025-03-07

Yrkeslärare står ofta inför en utmanande undervisningssituation eftersom yrkesutbildningens undervisningsgrupper inkluderar en stor heterogenitet bland de studerande med avseende på såväl studerandes inlärningsförmåga och erfarenheter som intressen och ambitioner. I föreliggande studie sätts fokus på de didaktiska aspekterna av undervisningen och de lösningar som yrkeslärare använder sig av i mötet med studerande som behöver stöd i studierna. I artikeln introduceras begreppet specialyrkesdidaktik, en kombination av yrkesdidaktik och specialpedagogik. Hiim och Hippes (2022) didaktiska relationsmodell fungerar som studiens teoretiska perspektiv.

Data samlades in genom fokusgruppsdiskussioner hos en finlandssvensk yrkesutbildare. Tre olika grupper med totalt 14 yrkeslärare deltog i datainsamlingen. Data har analyserats med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). I resultaten framkommer en enighet bland yrkeslärarna om att alla studerande behöver nå upp till minimimål gällande de yrkesmässiga kunskaperna. För att nå dessa mål använder sig yrkeslärarna av varierade specialyrkesdidaktiska lösningar på struktur-, grupp och individnivå. Även utmaningar förekommer. På strukturnivå framkommer exempelvis att yrkeslärarna gärna samarbetar med övrig personal för att kunna erbjuda studerande stöd och att de gärna skulle samarbeta i större utsträckning än vad som i nuläget är praktiskt och resursmässigt möjligt. På gruppnivå identifieras bland annat hur lärarna erbjuder studerande ett strukturstöd för att studerande ska få översikt över krav och förväntningar i studierna och på så sätt tillrättalägger för studerandes lärande. Stora grupper och grupper med studerande som har kunnande och erfarenheter på väldigt olika nivå lyfts fram som särskilt utmanande. På individnivå framkommer exempelvis hur yrkeslärarna möter studerandes behov av stöd genom individualisering av uppgifter. De centrala resultaten diskuteras och utvecklingsmöjligheter samt utmaningar lyfts fram.

Å lære i et simulert praksisfellesskap

Øyvind Granborg — 2025-03-07

Målet med artikkelen er å få kunnskap om hvordan simulering og veiledning kan benyttes for å bygge yrkeskompetanse. For å få kunnskap om temaet har vi simulert praksisfellesskap i medieproduksjoner. Simuleringene har blitt brukt i undervisning på en bachelor i TV-produksjon for å gi studenter opplevelsen av reelle arbeidsoppgaver i mediebransjen. Studien har en aksjonsrettet kvalitativ tilnærming. Forfatterne er praktikerforskere som forsker i egen praksis. Det er 10 informanter i studien og informasjonskildene er forskerlogger, studentlogger, spørreskjema og kvalitative intervjuer. De teoretiske perspektivene bygger på teorier om praksisfellesskapet, der

mennesker deler et felles engasjement for noe de arbeider med.

Hvilken simuleringsgjengivelse som har vært med på å fremme læring er et av temaene som også blir belyst. I undervisningen har studentene fått veiledning av en yrkesutøver fra mediebransjen. Veiledningen knyttes opp mot det reflekterende praktikum, der studentene får rom for refleksjon over handlingene som er utført. Resultatene viser at å simulere et praksisfellesskap har bidratt til økt arbeidstempo og en helhetsforståelse av hva yrket går ut på. Samtidig opplever noen studenter at simulering har gitt en distraksjon i læreprosessen. Gjennom veiledning har studentene fått reflektere over yrkesutøvelsen med en veileder som kjenner kompetansen og kravene fra mediebransjen. Veiledningen har hatt fokus på mestringsteknikker for å håndtere et høyt arbeidstempo og den har gitt forståelse for ergonomi. Vår konklusjon er at læringen har gått fra instrumentell opplæring til yrkesutøvelse i en simulert kontekst.

Yrkeslärarutbildares konceptualisering och gestaltning av yrkesdidak-tik i yrkeslärarutbildningen

Martina Wyszynska Johansson — 2025-03-07

Artikeln adresserar en kunskapslucka om hur yrkesdidaktisk kunskap skapas när svenska yrkeslärarutbildare forskar om den egna praktiken genom arbetsintegrerat lärande samt hur de konceptualiserar yrkesdidaktik som teori och praktik. Den bidrar till att stärka yrkeslärarutbildningens vetenskapliga grund genom att stärka yrkeslärarutbildares gemensamma professionskunskap.

Själv-studie som metodologi användes med fokus på interaktivt, iterativt och kollaborativt utforskandet av egen praktik. Empirin utgörs av tio intervjuer (N=10), så kallade kollega-intervjuer genomförda under vårterminen 2021. Forskningsfrågor är: Vilka epistemiska resurser använder yrkeslärarutbildare för att skapa en praktisk yrkesdidaktisk teori? Hur levandegör yrkeslärarutbildare yrkesdidaktisk teori genom att iscensätta ett yrkesdidaktiskt innehåll?

Genom reflektion utvecklar yrkeslärarutbildare en praktisk didaktisk teori som är personlig, professionell och kollektiv eftersom personliga erfarenheter av t ex arbete aktiveras som resurs. Som epistemisk resurs används den allmändidaktiska principen av radikalt erkännande av studenternas yrkeskunnande som vi tillsammans med studenterna avtäcker genom att verbalisera och sedan gemensamt ”paketerar om”. Eftersom detta yrkeskunnande framstår som yrkeslärarstudenternas exklusiva domän blir ömsesidigt erkännande av jämbördig relation mellan yrkeslärarstudent och lärarutbildare grunden för iscensättning av yrkesdidaktik i lärarutbildningen. Att vara generalist kräver dock och är avhängigt av ett samarbete med specialister, närmare bestämt handledare i verksamhetsförlagd utbildning.

Yrkeslärarutbildarnas fem gestaltande narrativ får i studien en analytisk funktion eftersom berättelserna står som grund för den yrkesämnesdidaktiska analysen som presenteras. Narrativen visar hur ett yrkesämnesdidaktiskt innehåll görs levande i yrkeslärarutbildningen sett ur yrkeslärarutbildares position som åskådare och generalist. Genom att berätta och lyssna träder vi in och positionerar oss själva och varandra som aktörer involverade i de samtida relationerna med innehåll och metoder. Detta för att innehållet ska kunna göras undervisningsbart. Artikeln är ett empiriskt bidrag till diskussion av möjligheter och hinder för arbetsintegrerat lärande i lärarutbildningar.