I gränslandet mellan yrkesdidaktik och special-pedagogik
Specialyrkesdidaktiska lärdomar från finländsk yrkesutbildning
DOI:
https://doi.org/10.7577/sjvd.5885Emneord (Nøkkelord):
specialpedagogik, yrkesdidaktik, specialyrkesdidaktik, yrkeslärare, särskilt stödSammendrag
Yrkeslärare står ofta inför en utmanande undervisningssituation eftersom yrkesutbildningens undervisningsgrupper inkluderar en stor heterogenitet bland de studerande med avseende på såväl studerandes inlärningsförmåga och erfarenheter som intressen och ambitioner. I föreliggande studie sätts fokus på de didaktiska aspekterna av undervisningen och de lösningar som yrkeslärare använder sig av i mötet med studerande som behöver stöd i studierna. I artikeln introduceras begreppet specialyrkesdidaktik, en kombination av yrkesdidaktik och specialpedagogik. Hiim och Hippes (2022) didaktiska relationsmodell fungerar som studiens teoretiska perspektiv.
Data samlades in genom fokusgruppsdiskussioner hos en finlandssvensk yrkesutbildare. Tre olika grupper med totalt 14 yrkeslärare deltog i datainsamlingen. Data har analyserats med hjälp av riktad innehållsanalys (Hsieh & Shannon, 2005). I resultaten framkommer en enighet bland yrkeslärarna om att alla studerande behöver nå upp till minimimål gällande de yrkesmässiga kunskaperna. För att nå dessa mål använder sig yrkeslärarna av varierade specialyrkesdidaktiska lösningar på struktur-, grupp och individnivå. Även utmaningar förekommer. På strukturnivå framkommer exempelvis att yrkeslärarna gärna samarbetar med övrig personal för att kunna erbjuda studerande stöd och att de gärna skulle samarbeta i större utsträckning än vad som i nuläget är praktiskt och resursmässigt möjligt. På gruppnivå identifieras bland annat hur lärarna erbjuder studerande ett strukturstöd för att studerande ska få översikt över krav och förväntningar i studierna och på så sätt tillrättalägger för studerandes lärande. Stora grupper och grupper med studerande som har kunnande och erfarenheter på väldigt olika nivå lyfts fram som särskilt utmanande. På individnivå framkommer exempelvis hur yrkeslärarna möter studerandes behov av stöd genom individualisering av uppgifter. De centrala resultaten diskuteras och utvecklingsmöjligheter samt utmaningar lyfts fram.
Nedlastinger
Referanser
Aakre, B. M. (2022). Fra didaktikk til yrkesdidaktikk. Paideia (2), 59-61. https://tidsskrift.dk/Paideia/article/view/129408
Björk-Åman, & Ström. (2022). Between structure and individual needs: a discourse-analytic study of support and guidance for students with special needs in Finnish vocational education and training. Scandinavian Journal of Educational Research, 68(2), 260–272. https://doi.org/10.1080/00313831.2022.2127875
Björk-Åman, C., & Ström, K. (2023). Governing students for work and for life - guidance for students with special educational needs in Finnish VET. Journal of Vocational Education & Training, 1–19. https://doi.org/10.1080/13636820.2023.2255577
Björk-Åman, C., Holmgren, R., Pettersson, G., & Ström, K. (2021). Nordic research on special needs education in upper secondary vocational education and training: A review. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 11(1), 97–123. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2111197
Borgbjerg Hansen, H. & Mårtensson, B.D. (2017). Specialdidaktik i teori og praksis: undervisning på specialskoler og i specialklasser. Hans Reitzel.
Cyr, J. 2019. Focus Groups for the Social Science Researcher. Cambridge University Press
Fejes, A., Lindberg, V., & Wärvik, G.-B. (2017). Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden. I A. Fejes, V. Lindberg, & G.-B. Wärvik (Red.), Yrkesdidaktikens mångfald. (s. 269–275) Lärarförlaget.
Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2011). Exploring inclusive pedagogy. British Educational Research Journal, 37(5), 813-828. https://doi.org/10.1080/01411926.2010.501096
Forskningsetiska delegationen (2019). Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland. Forskningsetiska delegationens publikationer 3/2019. https://tenk.fi/sites/default/files/2021-01/Etikprovning_inom_humanvetenskaperna_2020.pdf
Friend, M., Cook, L., Hurley-Chamberlain, D., & Shamberg, C. (2010). Co-teaching: An illustration of the complexity of collaboration in special education. Journal of Educational and Psychological Consultation, 20(1), 9–27. https://doi.org/10.1080/10474410903535380
Förordningen om behörighetsvillkor för personal inom undervisningsväsendet (1998/2018) https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1998/19980986#L5P16
Gessler, M., & Herrera, L. M. (2015). Vocational Didactics: Core Assumptions and Approaches from Denmark, Germany, Norway, Spain and Sweden. International Journal for Research in Vocational Education and Training, 2(3), 152–160. https://doi.org/10.13152/IJRVET.2.3.1
Gidlund, U., & Boström, L. (2017). What is Inclusive Didactics? Teachers’ Understanding of Inclusive Didactics for Students with EBD in Swedish Mainstream Schools. International education studies, 10(5), 88–99. https://doi.org/10.5539/ies.v10n5p87
Hsieh, H., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative health research, 15(9), 1277–1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687
Hiim, H., & Hippe, E. (2022). Undervisningsplanlegging for yrkesfaglærere (4. utgave.). Gyldendal akademisk.
Hirvonen, M. & Pirttimaa, R. (2019). Changing vocational special needs education: From teacher to developer. I A. Heikkinen, J. Pätäri, G. Molzberger, (Red.) Disciplinary Struggles in Education. Tampere University Press, (s. 173–192). https://library.oapen.org/handle/20.500.12657/24984
Holmgren, R. & Pettersson, G. (2023). The vocational teacher, an inventor in special needs education: A study on Swedish vocational programmes. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 13(3), 100–123. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.23132100
Holmqvist, M. (2020). Lesson study as a vehicle for improving SEND teachers’ teaching skills. International Journal for Lesson and Learning Studies, 9(3), 193–202. https://doi.org/10.1108/IJLLS-05-2020-0022
Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. I M. Uljens (Red.), Didaktik – teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur, (s. 198-214).
Kaikkonen, L. (2020). Erityisopettajat ammatillisessa koulutuksessa: Tutkimus työn muutoksista. Jyväskylän ammattikorkeakoulu. https://urn.fi/URN:ISBN:978-951-830-593-7
Kansanen, P., Hansén, S.-E., Sjöberg, J. & Kroksmark, T. (2017). Vad är allmändidaktik? I S-E. Hansén och L. Forsman (Red.), Allmändidaktik - Vetenskap för lärare. Studentlitteratur, (s. 29-48).
Kettunen, M., & Prokkola, E. (2021). Differential inclusion through education: Reforms and spatial justice in Finnish education policy. Environment and Planning C: Politics and Space, 40(1), 50–68. https://doi.org/10.1177/23996544211001383
Leifler, E. (2023). Specialdidaktik: en breddad undervisningsrepertoar för och med dina elever. Liber.
Lindström, H., Hemmingsson, H., & Ekbladh, E. (2020). Individual Adjustment Needs for Students in Regular Upper Secondary School. Scandinavian Journal of Educational Research, 64(4), 589–600. https://doi.org/10.1080/00313831.2019.1595714
Molbaek, M. (2018). Inclusive teaching strategies - dimensions and agendas. International journal of inclusive education, 22(10), 1048–1061. https://doi.org/10.1080/13603116.2017.1414578
Niemi, A.-M., & Jahnukainen, M. (2019). Educating self-governing learners and employees: studying, learning and pedagogical practices in the context of vocational education and its reform. Journal of Youth Studies, 23(9), 1143–1160. https://doi.org/10.1080/13676261.2019.1656329
Nilvius, C. (2022). Response to Intervention - en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter. Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext. Doctoral Thesis. Linnaeus University Press. 114. https://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1659786&dswid=-350
Rosenblad, N. (2023). Knowledge and agency in vocational education: An analysis of competency-based training and student counselling utilising a lens of critical realism to cultural historical activity theory. Doctoral thesis. University of Helsinki. https://helda.helsinki.fi/server/api/core/bitstreams/cb33c1f5-0b36-49c7-9813-c367c899255b/content
Rosenblad, N., Schaffar, B., & Löfström, E. (2022). VET and the “Competency-Tetris”: Inclusion of Whom, to What, and Where? Nordic Journal of Comparative and International Education, 6(3–4). https://doi.org/10.7577/njcie.4835
Ryökkynen, S. (2023). ”They did not give up on me.” Vocational students’ perceptions of the special support in theirstudying. Lectio Praecursoria. Ammattikasvatuksen aikakauskirja, 25(4), 46–54. https://journal.fi/akakk/article/view/127823/77094
Ryökkynen, S., & Räty, K. (2022). Vocational special needs teachers promoting inclusion in Finnish vocational education and training. Nordic Journal of Comparative and International Education, 6(3). https://doi.org/10.7577/njcie.4838
Seel, H. (1999). Allgemeine Didaktik (General Didactics) and Fachdidaktik (Subject Didactics). I B. Hudson, F. Buchberger, P. Kansanen och H. Seel (Red.), Didaktik/Fachdidaktik as science(s) of the teaching profession? TNTEE Publications, 2(1), 13–20.
Sjunnesson, H. (2020). Initializing phase of lesson study: Communication a special didactic tool in mathematics. International journal for lesson and learning studies, 9(3), 261–275. https://doi.org/10.1108/IJLLS-02-2020-0007
Utbildningsstyrelsen (2023). Välbefinnande och stöd i yrkesutbildningen. https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/valbefinnande-och-stod-i-yrkesutbildningen
Wästerlid, C. A. (2022). Specialdidaktiska perspektiv på grundläggande antals- och taluppfattning. Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation. https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1686811/FULLTEXT02.pdf
Öhman, A. (2023). Gymnasieelevers erfarenheter av särskilt stöd: Berättelser om utanförskap och tillhörighet. Pedagogisk forskning i Sverige, 28(3), . https://doi.org/10.15626/pfs28.03.01
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2025 Camilla Björk-Åman, Kristina Ström
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Forfattere som publiserer i SJVD, godtar følgende vilkår:
- Forfatteren(e) beholder opphavsrett og gir journalen rett til første utgivelse av arbeidet som samtidig er lisensiert under en Creative Commons Attribution License som tillater andre å dele arbeidet når forfatterskap og første utgivelse i SJVD anerkjennes.
- Forfatteren(e) kan inngå separate, ekstra kontraktsmessige ordninger for ikke-eksklusiv distribusjon av tidsskriftets publiserte versjon av arbeidet (for eksempel sende det til et institusjonelt arkiv eller publisere det i en bok) med en bekreftelse på førsteutgivelsen i SJVD.
- Forfatteren(e) har anledning til og oppfordres til å legge ut sitt arbeid på Internett (f.eks. i institusjonelle arkiv og eller på egen hjemmeside) før og under innleveringsprosessen, da det kan føre til nyttige meningsutvekslinger, samt raskere og økt sitering til det publiserte arbeidet.