Röster i och bortom talande

Yrkeselevers erfarenheter av särskilt stöd i Sverige

Sammendrag

Syftet i denna artikel är att utforska och utveckla en förståelse för specialpedagogiskt stöd utifrån yrkesgymnasieelevers eget perspektiv. Forskning har visat att elever i yrkesgymnasiets program är i stort behov av anpassningar och specialpedagogiskt stöd, i synnerhet inom akademiska ämnen. Aktuella forskningsöversikter med fokus på specialundervisning visar på behov av mer inkluderande bedömningspraktiker liksom mer forskning inom området specialpedagogik i yrkesutbildning. Den här artikeln har en fenomenologisk ansats som intresserar sig för sociala fenomen och upplevda erfarenheter från deltagarnas eget perspektiv. Utifrån denna utgångspunkt används en tolkande fenomenologisk analys som redskap för att kartlägga deltagarnas uttryck i deras vardagliga kontext. Det empiriska materialet är baserat på sju semistrukturerade intervjuer med elever i behov av särskilt stöd, från två yrkesgymnasieskolor i två olika kommuner och regioner i Sverige. För att kunna analysera och utvidga förståelsen av informanternas beskrivningar av sina möjligheter och hinder att delta i utbildningens aktiviteter, är följande teoretiska perspektiv använda: Klafkis kritiskt konstruktiva didaktik, Perssons kategoriska och relationella perspektiv på specialpedagogik samt Lawys teoretisering av begreppet röst. Analysen visar att elevernas erfarenheter av att vara i behov av specialpedagogiskt stöd är ambivalenta. Resultatet visar inte enbart en skillnad mellan undervisningen och stödet i yrkesämnen och akademiska ämnen i yrkesgymnasiet utan pekar på behov av ytterligare utforskning av specialpedagogiskt stöd inom yrkesgymnasial utbildning och didaktikens roll som inkluderar elevens röst.