Tuffa bud

Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/sjvd.5914

Emneord (Nøkkelord):

Arbetsplatsförlagt lärande (apl), yrkesuppgifter, yrkeskunnande, blomsterförmedling, redskap

Sammendrag

Något som särskiljer yrkesdidaktik från annan ämnesdidaktik är kopplingen till ett yrke och arbetsliv. I den svenska gymnasiala yrkesutbildningen blir denna dimension av yrkesdidaktiken särskilt betydelsefull i relation till elevernas arbetsplatsförlagda lärande (apl). Under apl, liksom i skolan, är de uppgifter elever får tillgång till centrala för den utbildningsverksamhet som tar form. I artikeln undersöks blomsterförmedling under arbetsplatsförlagt lärande (apl) på det skolförlagda hantverksprogrammet med inriktning florist med fokus på de uppgifter elever möter. Syftet är att utveckla kunskap om de aspekter av yrkeskunnandet eleverna har svårt att få tillgång till, sett till såväl skol- som arbetsplatsförlagd utbildning. Vad som karakteriserar de uppgifter som eleverna genomför på sina arbetsplatser, samt vilka krav uppfattar eleverna att uppgifterna på apl-platserna ställer på dem är de frågeställningar som vägleder studien. Studien baseras på intervjuer med elever och handledare.

Resultaten visar att ekonomi är en svårtillgänglig aspekt av yrkeskunnandet som till stora delar förblir dolt för eleverna, och att ekonomiska motiv inverkar på handledarnas bedömning av vilka uppgifter elever får göra under apl. Vidare synliggörs att ordersedeln utgör ett viktigt redskap på arbetsplatserna. Baserat i dessa resultat framträder att en central yrkesdidaktisk utmaning är att transformera ett specifikt yrkeskunnande till ett yrkesämnesinnehåll och skapa bryggor mellan två skilda praktiker: skola och arbetsplats.

Nedlastinger

Nedlastingsdata er ikke tilgjengelig enda.

Referanser

Aarkrog, V. (2005). Learning in the workplace and the significance of school-based education: A study of learning in a Danish vocational education and training programme. International Journal of Lifelong Education, 24(2), 137–147. https://doi.org/10.1080/02601370500056268

Andersson, I., & Lindberg, V. (2022). Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 12(1), 1–24. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.221211

Bakker, A., & Akkerman, S. (2019). The learning potential of boundary crossing in the vocational curriculum. I D. Guile & L. Unwin (red.), Wiley handbook of vocational education and training (s. 349–372). https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781119098713.ch18

Berg Christoffersson, G. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande: En studie vid APL på gymnasieskolans vård-och omsorgsprogram (Doktorsavhandling, Stockholm University).

Berglund, I. (2007). En ny yrkesutbildning – genom yrkesbaserat lärande? En studie av tre gymnasieskolor som samverkar med företag. Rapport inom EQUAL-projektet En ny yrkesutbildning.

Billett, S. (2001). Learning in the workplace: Strategies for effective practice. Routledge.

Boud, D., & Hawke, G. (2008). Changing pedagogy: Vocational learning and assessment. I P. Murphy & R. McCormick (red.), Knowledge and practice: Representations and identities (s. 125–137). SAGE publications & Open University Press.

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Braun, V. & Clarke, V. (2021) One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 18(3),328–352. https://doi.org/10.1080/14780887.2020.1769238

Broberg, Å. (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971 (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).

Carlgren, I. (1999). Skolarbetet som en särskild slags praktik. I I. Carlgren (red.), Miljöer för lärande (s. 102–131). Studentlitteratur.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.

Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education (6. uppl.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203029053

Gåfvels, C. (2016). Skolad blick på blommor: Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).

Hiim, H. (2023). Developing teacher professionalism in an era of neo-liberalism. I J. McNiff (red.), Representations of the academic: Assumptions in higher education (s. 135–150). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781351053372-10

Hiim, H., & Hippe, E. (2001). Å utdanne profesjonelle yrkesutøvere. Gyldendal Norsk Forlag AS.

Kaptelinin, V. (2005). The object of activity: Making sense of the sense-maker. Mind, Culture, and Activity, 12(1), 4–18. https://doi.org/10.1207/s15327884mca1201_2

Klope, E. (2020). Respektabla frisörer: Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning (Doktorsavhandling, Linnaeus University Press).

Konkola, R, Tuomi-Gröhn, T, Lambert, P., & Ludvigsen, S. (2007). Promoting learning and transfer between school and workplace. Journal of Education and Work, 20(3), 211–228. https://doi.org/10.1080/13639080701464483

Kristmansson, P. (2016). Gymnasial lärlingsutbildning på Handels-och administrationsprogrammet: En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande (Doktorsavhandling, Umeå universitet).

Kvale, S. (2008). A workplace perspective on school assessment. I A. Havnes & L. McDowell (red.), Balancing dilemmas in assessment and learning in contemporary education (s.197–208). Routledge.

Lambert, P. (2001). Oppimistehtävät kehittävän siirtovaikutuksen tuottajina [Elevuppgifter som producenter av utvecklande transfereffekter]. I T. Tuomi-Gröhn & Y. Engeström (red.). Koulun ja työn rajavyöhykkeellä. Uusia työssä oppimisen mahdollisuuksia [I gränslandet mellan skola och arbete. Nya möjligheter för lärande i arbete] (s. 96–147). Yliopistopaino.

Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355

Lillvist, A. (2022). Från praktiknära forskning till en praktiknära etik. I I. Eriksson & A. Öhman Sandberg (red), Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: Utmaningar och möjligheter vid samverkan (s. 69–81). Nordic Academic Press.

Lindberg, V. (2003). Yrkesutbildning i omvandling: En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer (Doktorsavhandling, HLS Förlag).

Lindberg, V. & Wärvik, G. B. (2017). Vad är ett yrkesämne? I A. Fejes, V. Lindberg & G. B. Wärvik (red.), Yrkesidaktikens mångfald, (s. 23–58). Lärarförlaget.

Lindström, P. (2016). Bedömning av yrkeskunnande vid APL: Redskap och situationer inom Vård-och omsorgsprogrammet (Licentiatavhandling, Stockholms universitet).

Musæus, P. (2002). Klædt på till læring. I R. Hansen, P. Musaeus & M. Thomsen Langagergaard (red.). Fra bjælker of spær – til butik of salg: Tre casestudier af læring i vekseluddannelser. (s. 82–171). Aalborg Universitet.

Mårtensson, Å. (2021). Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande (Doktorsavhandling, Linköping University Electronic Press).

Newman, D., Griffin, P., & Cole, M. (1989). The construction zone: Working for cognitive change in school. Cambridge University Press.

Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (1999). Mesterlære: læring som social praksis. Reitzel.

Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (2003). Praktikkens læringslandskab: at lære gennem arbejde. Akademisk Forlag.

Nilsson, L. (2000). Den glömda arbetsuppgiften. I Ds 2000:62. Samverkan mellan skola och arbetsliv: Om möjligheterna med lärande i arbete. (s. 226–264). Utbildningsdepartementet.

Panican, A., & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning: En framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? Svenska ESF-rådet.

Paul, E. (2017). Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning: Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).

Prop 1990/91:85. Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/vaxa-med-kunskaper-om-gymnasieskolan-och_ge0385/

Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken — en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2011/yrkesforberedande-utbildningar/sammanfattning---arbetsplatsforlagd-utbildning-i-praktiken.pdf

Skolinspektionen. (2017). Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2017/yrkesgymnasium/helhet-i-utbildningen-pa-gymnasiets-yrkesprogram_2017.pdf

Skolverket (2011). Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Säljö. R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur.

Tidningen Näringslivet (2023, 15 mars). Blomsterhandlare slås ut i lågkonjunkturen. https://www.tn.se/naringsliv/26939/blomsterhandlare-slas-ut-i-lagkonjunkturen/

Tuomi-Gröhn, T., Engeström, Y. & Young, M. (2003). From transfer to boundarycrossing between school and work as a tool for developing vocational education: An introduction. I T. Tuomi-Gröhn & Y. Engeström (red.), Between school and work: New perspectives on transfer and boundary-crossing (s. 1–18). Pergamon.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html

Nedlastinger

Publisert

2025-03-07

Hvordan referere

Paul, E., Gåfvels, C., Holdar, S., & Lindberg, V. (2025). Tuffa bud : Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande . Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling, 10(1), 201–220. https://doi.org/10.7577/sjvd.5914

Utgave

Vol 10 Nr. 1 (2025): Spesialutgave om yrkesdidaktikk

Seksjon

Special issue on vocational didactics

Lisens

Opphavsrett 2025 Enni Paul, Camilla Gåfvels, Susanna Holdar, Viveca Lindberg

Creative Commons License

Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution 4.0 International License.

Forfattere som publiserer i SJVD, godtar følgende vilkår:

  1. Forfatteren(e) beholder opphavsrett og gir journalen rett til første utgivelse av arbeidet som samtidig er lisensiert under en Creative Commons Attribution License som tillater andre å dele arbeidet når forfatterskap og første utgivelse i SJVD anerkjennes.
  2. Forfatteren(e) kan inngå separate, ekstra kontraktsmessige ordninger for ikke-eksklusiv distribusjon av tidsskriftets publiserte versjon av arbeidet (for eksempel sende det til et institusjonelt arkiv eller publisere det i en bok) med en bekreftelse på førsteutgivelsen i SJVD.
  3. Forfatteren(e) har anledning til og oppfordres til å legge ut sitt arbeid på Internett (f.eks. i institusjonelle arkiv og eller på egen hjemmeside) før og under innleveringsprosessen, da det kan føre til nyttige meningsutvekslinger, samt raskere og økt sitering til det publiserte arbeidet.