Lärarhantverket i slöjd

Betydelsen av lärarens kommunikation för elevers lärande

Abstract

Denna artikel är den fjärde i en serie där kommunikationsformer och kommunikativa resurser har undersökts i relation till slöjdlärarens sätt att agera och kommunicera i olika undervisningssituationer. I studien som ligger till grund för artikeln undersöks hur slöjdlärarens val av kommunikations­former och kommunikativa resurser påverkar elevernas för­ståelse och möjligheter till lärande av hantverksmässiga handlingar - om instruktörens val av kommunikationsstrategi har betydelse för vad eleverna faktiskt lär sig. Studiens empiriska material består av video­inspelningar av tre elevgrupper som instrueras i metallslöjd med samma hantverksteknik genom tre olika undervisningsstrategier: enbart digital instruktion, instruk­tion genom fiktiv kommunikation, samt in­struk­­tion genom konkret handledning. Empirin analyserades med olika fokus; introduktion och instruktion, de två lärarnas agerande under elevernas arbete. Dessutom analyserades elevernas utveckling och bemästrings­grad med fokus på tre delar av hantverksprocessen – att klippa med sax, att fila/slipa och att emaljera. Studien visade att valet av undervisnings­strategi, de didaktiska besluten kring kommunikations­form och kom­mu­ni­ka­tiva resurser, spelar en avgörande roll i under­visnings­situationer där instruktion ges för att möjlig­göra lärande av hant­verkstekniker. Dessutom framkom ett tydligt samband mellan precise­rade lärande­mål och läranderesultat, där de olika instruktions­formerna ledde till olika fokus på process och/eller pro­dukt­­framställning. I diskussionen belyses vikten av samspelet mellan; lärandemål, val av instruktions- och kommunikationsform, själva instruktionssituationen, samt lärarhantverkets roll – som faktorer vilka alla påverkar enskilda elevers lärandemöjligheter.

Nyckelord: Slöjddidaktik, kommunikation, instruktion, lärarhantverk, digital instruktion, lärande.