Den meningsfulla (äldre dansande) kroppen – sammanflätad, gränsöverskridande och hemmahörande
DOI:
https://doi.org/10.7577/ar.2322Sammendrag
Att få möjlighet att uppleva meningsfullhet i konstnärliga sammanhang är en mänsklig rättighet. Dock visar studier på att strukturer och normer gör att inte alla får eller har möjlighet att delta i konstnärliga och kulturella sammanhang. Vidare är det inte heller givet att alla former av deltagande erbjuder meningsfulla upplevelser, och ett stort ansvar vilar på den som lägger tillrätta för sådana aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett projekt där äldre människor fått möjlighet att delta i processen mot och genomförandet av en föreställning i genren nutida dans. Det specifika syftet med studien är att beskriva och analysera fenomenet den meningsfulla kroppen ur ett fenomenologiskt filosofiskt perspektiv. För att kunna säga något om den meningsfulla kroppen har vi valt att använda oss av fyra fenomenologiska tänkare vars perspektiv på åldrande, medvetenhet, existens, och estetisk erfarenhet ger oss möjlighet att såväl få syn på som sätta ord på och beskriva deltagarnas erfarenheter, och samtidigt öka förståelsen för ett fenomenologiskt tankesätt. För att få tillgång till de äldre dansarnas levda erfarenheter och på så sätt öppna för sammanflätning mellan filosofi och värld, intervjuades sex av deltagarna, fyra kvinnor och två män. Transkriptionerna analyserades enligt Spiegelbergs fenomenologiska metod i sju steg. Analysen av den generella essensen i materialet visade att den meningsfulla kroppen kunde beskrivas med hjälp av tre teman, nämligen; den sammanflätade kroppen, den gränsöverskridande kroppen, och den hemmahörande kroppen. Studien ger en fördjupad förståelse av såväl fenomenet meningsfull kropp som fenomenologisk filosofi. Fynden relateras till konstpedagogiska situationer och samhälleliga normer och strukturer.
Nyckelord: äldre dansare, meningsfull kropp, fenomenologi, sammanflätad, gränsöverskridande
Fotografi: Anders Larsson
Referanser
Ahmed, S. (2006). Queer phenomenology. Duke University Press. https://doi.org/10.1515/9780822388074
Allen, C. K. (2003). Irish Ce'ilı' Dance and Elderly Dancers. American Journal of Dance Therapy, 25(2), 11-122. https://doi.org/10.1023/B:AJOD.0000004758.46078.a6
Andersson, N. & Ferm Almqvist, C. (2020). "To get the chance to dance myself" - dance as democracy among people 65+. Research in Dance Education, 21(3), 262-279. https://doi.org/10.1080/14647893.2020.1766007
Arendt, H. (1958). The Human Condition. University of Chicago Press.
Barr, S. (2013). Learning to learn: A hidden dimension within community dance practice. Journal of Dance Education, 13(4), 115-21. https://doi.org/10.1080/15290824.2012.754546
Bengtsson, J. (1998). Fenomenologiska utflykter. Daidalos.
Camic, P. M., Tischler, V. & Pearman, C. H. (2014). Viewing and making art together: A multi-session art-gallery-based intervention for people with dementia and their carers'. Aging & Mental Health, 18(2), 161-68. https://doi.org/10.1080/13607863.2013.818101
Chan, M. F., Wong, Z. Y., Onishi, H. & Thayala, N.V. (2011). Effects of music on depression in older people: A randomised controlled trial. Journal of Clinical Nursing, 21(5&6), 776-8. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03954.x
de Beauvoir, S. (1972). The coming of Age. Norton & Company.
Dufrenne, M. (1973). The Phenomenology of Aesthetic Experience. Northwestern University Press.
Ferm Almqvist, C. (2021). Distance dance as an actor network: issues of human and non-human becoming in virtual dance workshops for older adults during the Covid- 19 pandemic. Dance Articulated, special issue: (RE)IMAGINING DANCE IN THE AGE OF DISTANCE, 7(1). https://doi.org/10.5324/da.v7i1.4225
Ferm, Almqvist, C. (2020a). Contemporary dance as being and becoming in the age of aging - existential aspects of (arts) education among elderly amateur dancers. European Journal of Adult Learning, 13(1). https://doi.org/10.3384/rela.2000-7426.2257
Ferm Almqvist, C. (2020b). Stories and the life cabaret - dwelling and becoming in music: creation of a multi art dance performance among people over 65. International Journal of Community Music, 1(3), 1-16. https://doi.org/10.1386/ijcm_00023_1
Ferm Almqvist, C. & Andersson N. (2019). To offer dance as aesthetic experience and communication among people 65+. International Journal of Education and the Arts, 20(12). http://www.ijea.org/v20n12/
Ferm Almqvist, C., & Hentschel, L. (2022). Becoming musical performance artists - Challenging organisational norms and traditional Municipal Arts School structures. Journal for Research in Arts and Sports Education, 6(3). https://doi.org/10.23865/jased.v6.3586
Green, J. (2000). Power, service and reflexivity in a community dance project. Research in Dance Education, 1(1), 53-67. https://doi.org/10.1080/14647890050006587
Hartogh, T. (2016) Music geragogy, elemental music pedagogy and community music - Didactic approaches for making music in old age. International Journal of Community Music, 9(1), 35-48. https://doi.org/10.1386/ijcm.9.1.35_1
Hallam, S., Creech,A., Varvarigou, M., McQueen, H. & Gaunt, H. (2016). The facilitator of community music-making with older learners: Characteristics, motivations. International Journal of Music Education, 34(1), 19-31. https://doi.org/10.1177/0255761415617039
Hangaard-Rasmussen, T. (1996). Kroppens filosof: Maurice Merleau-Ponty. Semi-forlaget.
Higgins, L. (2007). Acts of hospitality: The community in community music. Music Education Research, 9(2), 281-292. https://doi.org/10.1080/14613800701384441
In-Sil, P., Ji-Young, K., Soon-Jeong, C. & Hyun-Jung, P. (2015). The relationship between wellbeing tendency, health consciousness, and life satisfaction among local community dance program participants. Procedia-Social and Behavioral Sciences, 205, 211-20. https://doi.org/10.1016/j.sbspro.2015.09.061
Kim, Y- Kim & Oh, J-Z. (2021). Motivation and Meaning of the Elderly Women's Line Dance Experience. Journal of Digital Convergence, 19(2), 471-479. https://doi.org/10.14400/JDC.2021.19.2.471
Lerman, L. (1976). Teaching Dance to Senior Adults. Charles C. Thomas Publisher.
Merom, D., Grunseit, A., Eramudugolla, R., Jefferis, B., Mcneil, J. & Anstey, K. J. (2016). Cognitive benefits of social dancing and walking in old age: the Dancing Mind randomized controlled trial. Frontiers in aging neuroscience, 8. https://doi.org/10.3389/fnagi.2016.00026
Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of Perception. Routledge.
Merleau-Ponty, M. (1968). The Visible and the Invisible: Followed by Working Notes. Northwestern University Press.
Nakajima, N & Brandstetter (Red.) (2017). The aging body in dance. A cross-cultural perspective. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315515335
Pearce, R. & Lillyman, S. (2015). Reducing social isolation in a rural community through participation in creative arts projects. Nursing Older People, 27(10), 33-38. https://doi.org/10.7748/nop.27.10.33.s22
Phinney, A., Moody, E. M. & Small, J.A. (2014). The effect of a community-engaged arts program on older adults' well-being'. Canadian Journal on Aging, 33(3) 336-45. https://doi.org/10.1017/S071498081400018X
Shum, A., Taylor, B. J., Thayala, J. & Chan, M. F. (2014). The effects of sedative music on sleep quality of older community-dwelling adults in Singapore. Complementary Therapies in Medicine, 22(1), 49-56. https://doi.org/10.1016/j.ctim.2013.11.003
Skingley, A. & Vella-Burrows, Tr. (2010). Therapeutic effects of music and singing for older people. Nursing Standard, 24(19), 35-41. https://doi.org/10.7748/ns2010.01.24.19.35.c7446
Spiegelberg, H. (1982). The phenomenological movement. A historical Introduction. Martinus Nijhoff Publishers.
Swedish Research Council. (2017). Good Research Practice. Swedish Research Council.
Söderman, J., & Westvall, M. (2017). Community Music as Folkbildning: A study of a Finnish Cultural Association in Sweden. International Journal of Community Music, 10(1), 45-58. https://doi.org/10.1386/ijcm.10.1.45_1
Thornberg, I., Lindquist, I. & Josephsson, S. (2012). Experiences of healthy elderly participating in a creative dance workshop. Advances in Physiotherapy, 14,2. 71-77. https://doi.org/10.3109/14038196.2012.662696
Tuckett, A. G., Hodkinson, B., Rouillon, L., Balil-Lozoya, T. & Parker, D. (2015). What careers and family said about music therapy on behaviors of older people with dementia in residential aged care. International Journal of Older People Nursing, 10(2), 146-57. https://doi.org/10.1111/opn.12071
Webbkällor
Nationella kulturpolitiska mål.
https://www.kulturradet.se/om-oss/sa-arbetar-vi/kulturpolitiska-mal/
The European Agenda For Culture, 2018.
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1527241001038&uri=COM:2018:267:FIN
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Cecilia Ferm Almqvist
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Forfattere som publiserer med dette tidsskriftet må være enige i følgende vilkår:
a) Forfattere beholder opphavsrett, men gir tidsskriftet rett til første publikasjon med arbeidet, samtidig som artikkelen er lisensiert under en Creative Commons Attribution-lisens som tillater andre å dele arbeidet med en anerkjennelse og referanse til forfatterskap og første publikasjon i dette tidsskriftet.
b) Forfattere må ikke inngå separate, ytterligere kontraktsmessige ordninger for eksklusiv distribusjon av artikkelens publiserte versjon av arbeidet (for eksempel legge det til et institusjonelt arkiv eller publisere det i en fagbok), uten referanse en anerkjennelse av hvor artikkelen først ble publisert. Dette gjelder for eksempel artikler som publiseres i Nordisk Barnehageforskning og som senere blir del av et doktorgradsarbeid. Da er det viktig å ha tydelige referanser til hvor og når artikkelen er publisert første gang.
c). Forfattere kan ikke legge inn sine arbeid på nettet eller publisere dem i en doktoravhandling (for eksempel i institusjonelle arkiv eller på en hjemmeside) før eller under innsendings- og fagfellevurderingsprosessen, da dette kan skape uorden i referansesystemet til artikkelen.