Styrning av social- och hälsovårdstjänster under marknadsliknande förhållanden. Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige.

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.4588

Sammendrag

Sedan 1980-talet har marknadsinslagen ökat inom välfärdstjänsterna. Införandet av valfrihet har varit aktuell i social- och hälsovården i både Finland och Sverige under 2000-talet. Syftet här är att undersöka synen på styrning i samband med valfrihetssystem hos de myndigheter som har ansvar för social- och hälsovården i de två länderna. Den långsiktiga utvecklingen av styrningen beskrivs ur ett teoretiskt perspektiv samt även hur den är organiserad inom social- och hälsovården. I den empiriska delen används data från en tidigare undersökning.

Framväxten av valfrihetssystem speglar en utveckling av styrning med marknadsinslag över tid och den ger utrymme för betoning på samproduktion, samskapande och delaktighet. Samtidigt förutsätter valfriheten och flerproducentmiljön mer kontroll och övervakning för att myndigheterna ska styra de privata utförarna, enligt undersökningsresultaten. Resultaten pekar på variationer i marknaderna som behöver beaktas i styrningen. Det finns skillnader i synen hos myndigheterna i de två länderna på behoven för myndigheterna och medborgarna att i högre utsträckning övervaka de privata utförarna, där behoven upplevs klart större hos de finländska respondenterna.

Styrningens framtida utformning behöver även ta sikte på de övergripande politiska målsättningarna med valfrihet och detta får stöd av myndigheterna, bland annat att främja serviceanvändarens självbestämmande och främja kvalitetsutvecklingen.

Referanser

Anell, A. (2015). The public-private pendulum--patient choice and equity in Sweden. The New England Journal of Medicine, 372(1), 1–4. https://doi.org/10.1056/NEJMp1411430

Asplund, I. (2021). Den enskildes rättssäkerhet i individnära tillsyn. [Doktorsavhandlling, Umeå universitet]. Nätpublikation hämtad 29.9.2021 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178147

Blomqvist, P., Liukko, E., Nykänen, E., & Jonsson, P. M. (2016). Sosiaali-ja terveydenhuollon valvonta ja ohjaus. Kuvauksia eräistä Euroopan maista. (Työpaperi 43/2016). Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/131496/TY%C3%962016_43_Valvonta%20ja%20ohjaus_WEB.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Brandt, M. (2019). Valfrihet inom social- och hälsovården: Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige ur olika strategiska synvinklar. [Doktorsavhandlling, Vaasa universitet]. Nätpublikation hämtad 2.3.2021. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-476-859-7

Donahue, J. D., & Zeckhauser, R. J. (2011). Collaborative Governance: Private Roles for Public Goals in Turbulent Times. Princeton: Princeton University Press. https://doi.org/10.1515/9781400838103

Forssell, A., & Westberg, A. I. (2016). Granskningens (glömda) kostnader. Statsvetenskaplig tidskrift, 118(1), 19–37. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/15954/14446

Hirschman, A. O. (1970). Exit, Voice and Loyalty. Responses to Decline in Firms, Organizations and States. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Hämberg, E. (2017). Tillsyn i teori och praktik – om statlig styrning och kontroll av social-tjänstens individomsorg. [Doktorsavhandlling, Örebro universitet].

Jacobsson, B. (2019). Granskning och styrning. I Jacobsson, Bengt, Jon Pierre & Göran Sundström (red.). (2019a) Granskningssamhället. Offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, B., Pierre, J., & Sundström, G. (red.) (2019a). Granskningssamhället. Offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, B., Pierre, J., & Sundström, G. (2019b). Den offentliga granskningen. I B. Jacobsson, J. Pierre & G. Sundström (red.) (2019a), Granskningssamhället. Offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.

Jacobsson, B., & Sundström, G. (2019). Mönster i granskningssamhället. I B. Jacobsson, J. Pierre & G. Sundström (red.) (2019a), Granskningssamhället. Offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.

Junnila, M., Hietapakka, L., & Whellams, A. (red.) (2016). Hallintoalamaisesta aktiiviseksi valitsijaksi. Valinnanvapauden muotoutuminen sote-palveluissa. (Raportti 11/2016). Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Nätpublikation hämtad 17.7.2017 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-681-0

Junnila, M., & Nykänen, E. (2016). Valinnanvapaus Suomessa: 1990-luvun valtionosuusuudistuksesta Sipilän hallitukseen. I M. Junnila, L. Hietapakka & A. Whellams (red.) (2016). Hallintoalamaisesta aktiiviseksi valitsijaksi. Valinnanvapauden muotoutuminen sote-palveluissa. (Raportti 11/2016). Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Nätpublikation hämtad 17.7.2017, http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-302-681-0

Katzin, M. (2020). Taking Care of Business: A Study of the Governing of Care Choice Systems in Swedish Home Care. [Doktorsavhandling Lunds universitet]. Nätpublikation hämtad 29.9.2021, https://lup.lub.lu.se/record/d746a446-810d-49ea-b20d-c0209d6d1850

Le Grand, J. (2007). The Other Invisible Hand. Delivering Public Services Through Choice and Competition. Princeton: Princeton University Press.

Lähteenmäki-Smith, K., Manu, S., & Pyykkönen, S. (2020). Välähdyksiä systeemisyydestä valtion ohjauskulttuurissa. (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan Artikkelisarja 20/2020). Valtioneuvoston kanslia. Nätpublikation hämtad 13.2.2021, https://tietokayttoon.fi/julkaisu?pubid=35901

Mintzberg, H. (1994). The Rise and Fall of Strategic Planning. Prentice Hall International.

Mintzberg, H, Ahlstrand, B., & Lampel, J. (2009). Strategy Safari. The Complete Guide through the Wilds of Strategic Management (2. utg.). Harlow: Pearson.

Nykänen, E., Kovasin, M., Liukko, E., Blomqvist, P., Krohn, M., Ahola, S., Nurmi-Koikkalainen, P., & Jonsson, P. M. (2017). Vaikuttava valvonta osana sosiaali- ja terveydenhuollon uudistusta. (Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisu 29/2017) Valtioneuvoston kanslia. Nätpublikation hämtad 1.3.2021 http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-287-367-5

Owal Group (2019). Valinnanvapauskokeilun kärkihankekauden arviointi, SOTE-keskukset. Social- och hälsovårdsministeriet. Nätpublikation hämtad 1.3.2021 https://stm.fi/documents/1271139/3214387/Raportti_Valinnanvapauskokeilu_Sote-keskukset_Owal+Group.pdf/97690511-2087-ef71-9c2a-bf4b3ad4d68c/Raportti_Valinnanvapauskokeilu_Sote-keskukset_Owal+Group.pdf.pdf

Sundström, G. (2019). Granskningspolitikens huvudlinjer. I B. Jacobsson, J. Pierre & G. Sundström (red.) (2019a), Granskningssamhället. Offentliga verksamheter under lupp. Lund: Studentlitteratur.

Svanborg-Sjövall, K. (2014). Privatising the Swedish Welfare State. Economic Affairs, 34(2), 181–192. https://doi.org/10.1111/ecaf.12071

Torfing, J., Sørensen, & E., Røiseland, A. (2016). Transforming the Public Sector Into an Arena for Co-Creation: Barriers, Drivers, Benefits, and Ways Forward. Administration & Society, 51(5), 795–825. https://doi.org/10.1177/0095399716680057

Tuorila, H. (2015). Potilaan valinnanvapaus julkisessa terveydenhuollossa. Osa 1: sääntelykehikko kansallisessa ja rajat ylittävässä terveydenhuollossa. (Kilpailu- ja kuluttajaviraston selvityksiä 3/2015). Kilpailu- ja kuluttajavirasto. Nätpublikation hämtad 2.3.2021, http://www.kkv.fi/globalassets/kkv-suomi/julkaisut/selvitykset/2015/kkv-selvityksia-3-2015-potilaan-valinnanvapaus-julkisessa-terveydenhuollossa-osa-1.pdf

Tynkkynen, L.-K., Chydenius, M., Saloranta, A., & Keskimäki, I. (2016). Expanding choice of primary care in Finland: much debate but little change so far. Health Policy, 120(3), 227–234. https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2016.01.015

Vartiainen, P., Raisio, H., Lundström, N., & Niskanen, V.-P. (2020). Katsaus ohjaustoiminnan kehitykseen: vastauksia kompleksisuuteen. Valtioneuvoston kanslia. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan artikkelisarja 19/2020. Nätpublikation hämtad 13.2.2021, https://tietokayttoon.fi/julkaisu?pubid=35801

Victoor, A., Delnoij, D. M. J., Friele, R. D., & Rademakers, J. J. D. J. M. (2012). Determinants of patient choice of healthcare providers: a scoping review. BMC Health Services Research, 12(272). 1–16. http://www.biomedcentral.com/1472-6963/12/272

Vrangbaek, K., Robertson, R., Winblad, Ulrika., van de Bovenkamp, H., & Dixon, A. (2012). Choice policies in Northern European health systems. Health Economics, Policy and Law, 7(1), 47–71. https://doi.org/10.1017/S1744133111000302

Weale, A. (1983). Political Theory and Social Policy. Macmillan. London. https://doi.org/10.1007/978-1-349-17144-6

Winblad, U., & Andersson, C. (2011). Vilken information behöver patienter och medborgare för att välja vårdgivare och behandling? Patienters och medborgares behov av kvalitetssäkrad och lättillgänglig information. Rapport. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, 2011-06-27. Nätpublikation hämtad 2.3.2021 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Auu%3Adiva-159811

Winblad, U., Mankell, A., & Olsson, F. (2015). Privatisering av välfärdstjänster: hur garanteras kvalitet i vård och omsorg? Statsvetenskaplig tidskrift, 117(4), 531–554. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/15576/14068

Nedlastinger

Publisert

2021-11-10

Utgave

Seksjon

Fagfellevurderte vitenskapelige artikler

Cited by