How to study contemporary digital teaching materials? Merging traditional textbook analysis with analysis of digital materials

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/seminar.6147

Emneord (Nøkkelord):

digital teaching materials, content, layout, method, structure, Sweden

Sammendrag

This article reports on an attempt how to study contemporary digital teaching materials based on using traditional textbook analysis and methods for analysing digital materials. The explored method combines traditional textbook analysis with multimodal perspectives on digital media, with the aim of analysing layout, structure, and content. In the exploration of the method, twelve digital teaching materials from three publishers in Sweden was selected and guided the research process towards both quantitative and qualitative analysis. The findings are twofold. First, the method as such demonstrates one type of finding, which benefits methodological triangulation between layout, structure, and content. Second, other findings demonstrate varying the layout, structure, and content separately and in combination. With the method, different types of frequencies in layout, structure and content emerged, as did qualities in the content within a specific topic of the national curricula.

Forfatterbiografier

Peter Bergström, Umeå University

Department of Education

Associate professor

Lina Spjut, Umeå university

Department of Education

Associate professor

Referanser

Ajagán-Lester, L. (2000). "De Andra": afrikaner i svenska pedagogiska texter (1768-1965). Diss. Stockholm: Univ. Stockholm

Al-Quataneh, S., Alsalhi, N., Al Rawashdeh, A., Ismail, T & Aljarrah, K. (2019). To E-textbook or not to E-textbook? A quantitative analysis of the extent of the use of E-textbooks at Ajman University from students’ perspectives. Education and Information Technologies. 24. 2997-3019. https://doi.org/10.1007/s10639-019-09912-4

Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I Ammert, N. (red) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik. (1. uppl.) (s.25–42) Lund: Studentlitteratur

Bateman, J. A., & Tseng, C.-I. (2023). Multimodal discourse analysis as a method for revealing narrative strategies in news videos. Multimodal Communication, 12(3), 261–285. https://doi.org/10.1515/mc-2023-0029

Bergström, P., Mårell-Olsson, E., & Jahnke., I. (2019). Variations of symbolic power and control in the one-to-one computing classroom: Swedish teachers’ enacted didactical design decisions. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(1), 38–52. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1324902

Bock, A., & Macgilchrist, F. (2019). Digitale Schulbücher im Unterricht: Wissenschaftliche Begleitung der Verwendung des mBook Geschichte. Eckert. Dossiers 2.

Bower, M., & Hedberg, J. G. (2010). A quantitative multimodal discourse analysis of teaching and learning in a web-conferencing environment – The efficacy of student-centred learning designs. Computers & Education, 54, 462–478. https://doi.org/10.1016/j.compedu.2009.08.030

Danielsson, K. & Selander, S. (2016). Reading multimodal texts for learning – a Model for Cultivating Multimodal Literacy. Designs for Learning. 8(1), 25–36. DOI: http://doi.org/10.16993/dfl.72

Englund, B. (2011) Vad gör läroböcker? i Ammert, N. (red.) Att spegla världen: läromedelsstudier i teori och praktik (s. 279–294) Lund: Studentlitteratur

Fairclough, N. (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity

Gelderblom, H., Matthee, M., Hattingh, M., & Weilbach, L. (2019). High school learners’ continuance intention to use electronic textbooks: A usability study. Education and Information Technologies, 24(2), 1753-1776. https://doi.org/10.1007/s10639-018-9850-z

Grönlund, Å., Wiklund, M. & Böö, R. (2018). No name, no game: Challenges to use of collaborative digital textbooks. Education and Information Technologies. 23, 1359-1375. https://doi.org/10.1007/s10639-017-9669-z

Hammond, M. (2020). What is an ecological approach and how can it assist in understanding ICT take‐up?. British Journal of Educational Technology, 51(3), 853–866. https://doi.org/10.1111/bjet.12889

Hartsmar, N. (2001). Historiemedvetande: elevers tidsförståelse i en skolkontext. Diss. Lund: Univ.. Malmö

Heider, K., Laverick, D., & Bennett, B. (2009). Digital textbooks: The next paradigm shift in higher education? AACE Review (formerly AACE Journal), 17(2), 103–112.

Holmén, J. (2006). Den politiska läroboken: bilden av USA och Sovjetunionen i norska, svenska och finländska läroböcker under kalla kriget. Diss. Uppsala: Uppsala universitet

Håkansson Lindqvist, M. (2019). Talking about digital textbooks. The teacher perspective. The International Journal of Information and Learning Technology, 36(3), 254-265. https://doi.org/10.1108/ijilt-11-2018-0132

Jarhall, J. (2012). En komplex historia: lärares omformning, undervisningsmönster och strategier i historieundervisning på högstadiet. Lic. Karlstad: Karlstads universitet

Jedeskog, G. (2005). Ch@nging School.: Implementation of ICT in Swedish School, Campaigns and Experiences 1984-2004: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

Kempe, A-L., & Grönlund, Å. (2019). Collaborative digital textbooks - a comparison of five different designs shaping teaching and learning. Education and Information Technologies. 24, 2909-2941. https://doi.org/10.1007/s10639-019-09897-0

Kilborn, W. (1982). Är läromedlet den verkliga läroplanen? I Lundgren, U. Svingby, G, Wallin, E. (red.) (1982). Läroplaner och läromedel: en konferensrapport. (s.107–152) Stockholm: Institutionen för pedagogik, Högskola för lärarutbildning

Kim, J. H. Y., & Jung, H. Y. (2010). South Korean digital textbook project. Computers in the Schools, 27(3-4), 247-265. https://doi.org/10.1080/07380569.2010.523887

Klerides, E. (2010). Imagining the Textbook: Textbooks as Discourse and Genre. Journal of Educational Media, Memory, and Society Volume 2, Issue 1, Spring 2010: 31–54. Doi: 10.1080/07380569.2010.52388

Kress, G. (2010). Multimodality, A social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203970034

Krumsvik, R. (2006). The digital challenges of school and teacher education in Norway: Some urgent questions and the search for answers. Education and Information Technologies, 11(3), 239-256. https://doi.org/10.1007/s10639-006-9010-8

Krumsvik, R. J. (2014). Teacher educators' digital competence. Scandinavian Journal of Educational Research, 58(3), 269-280. https://doi.org/10.1080/00313831.2012.726273

Lee, J., Moon, J., & Cho, B. (2015). The mediating role of self-regulation between digital literacy and learning outcomes in the digital textbook for middle school English. Educational Technology International, 16(1), 58-83.

Långström, S. (1997). Författarröst och lärobokstradition: en historiedidaktisk studie. Diss. Umeå: Umeå Universitet

Magdas, I., & Drîngu, M. C. (2016). Primary School Teachers' Opinion on Digital Textbooks. Acta Didactica Napocensia, 9(3), 47–54.

New London Group (NLG). (1996). A pedagogy of multiliteracies: Designing social futures. Harvard Educational Review, 66(1), 60–93. https://doi.org/10.17763/haer.66.1.17370n67v22j160u

Norlander, P. (2016). Historieundervisning i det multimediala klassrummet: lärares förhållningssätt till olika mediers kvaliteter och användbarhet. Lic. Umeå: Umeå universitet

Olsson, A. (2014) Läroboken i historieundervisningen: en fallstudie med fokus på elever, lärare och läroboksförfattare. Lic. Umeå: Umeå universitet, 2014. Umeå.

Olsson, L. (1986). Kulturkunskap i förändring: kultursynen i svenska geografiläroböcker 1870–1985. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet

Oxford English Dictionary. (2024). Retrieved from https://www.oed.com/240620

Paxton. (1999). A Deafening Silence: History Textbooks and the Students Who Read Them. Review of Educational Research, 69(3), 315–339.

Reichеnberg, M. (2014). Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning Materials: A Survey Study with Swedish Teachers. IARTEM eJournal, 6(2), 271-93.

Repoussi, M. & Tutiaux-Guillon,N. (2010). New Trends in History Textbooks Research: Issues and Methodologies toward a School Historiography in Journal of Educational Media, Memory, and Society. Volume 2(1), Spring 2010, 154–70.

Selander, S. (1992). Läroboken – det vetbaras gräns i skolan. i Wallin, E. (red.) Från folkskola till grundskola: tio forskare vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, belyser utvecklingen under 150 år i anslutning till folkskolejubiléet. (p. 101-112) Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet

Spjut, L. (2020). Nationella minoriteter i grundskolans läromedel 2011–2019. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2020(4), 60–87

Spjut, L. (2019). Stereotyper och rasbegreppet i finlandssvenska läroböcker: En textnära komparation av beskrivningar av samer under fyra decennier. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, 2019(2), 50–71.

Svingby, G. (1978). Läroplaner som styrmedel för svensk obligatorisk skola: teoretisk analys och ett empiriskt bidrag. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet

Sørensen, E. (2009). The materiality of learning: Technology and learning in educational practice. New York: Cambridge University Press.

Tingsten, H. (1969). Gud och fosterlandet: studier i hundra års skolpropaganda. Stockholm: Norstedt

Wikman, T., & Horsley, M. (2012). Down and up: Textbook research in Australia and Finland. IARTEM e-Journal, 5(1), 45–53.

Official documents, curriculums & syllabus

Government decision I:1, Supplement to Government decision. (2017). Nationell Digitaliseringsstrategi För Skolväsendet [National Digitalisation Strategy for the School System]. Dnr U2017/04119/S. The Swedish Ministry of Education.

Kungliga skolöverstyrelsen (1962) Läroplan för grundskolan. Lgr 62. Falköping: Skolöverstyrelsens skriftserie.

Skolverket (2000). Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. (1. uppl.) [Compulsory school, syllabi and criterias for grades] Stockholm: Statens skolverk.

Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD]. Centre for Educational Research and Innovation (CERI). (2009). Beyond textbooks: digital learning resources as systemic innovation in the Nordic countries. OECD, Paris, France.

Organisation for Economic Co-operation and Development [OECD]. (2018). OECD reviews of digital transformation: going digital in Sweden. OECD Publishing.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr 11. [Curricula for Compulsory school, preschool 2011, Lgr11] Stockholm: Edita.Tallvid, 2015

Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan 1980 Lgr 80. Allmän del. Stockholm: Liber Utbildningsförlaget.

SOU 2021:70. Statens Offentliga Utredningar: Läromedelsutredningen – böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap. [Educational Materials Inquiry] Regeringskansliet. Elanders Sverige AB: Stockholm. ISBN 978-91-525-0194-8 ISSN 0375-250X

Swedish Association of Local Authorities and Regions [SALAR]. (2019). #skolDigiplan Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet [#skolDigiplan National plan of action for the digitalisation of schools]. Sverigens Kommuner och Regioner. https://issuu.com/sverigeskom munerochlandsting/docs/7585-773-2

Utbildningsdepartementet (1994a) Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpo 94, Lpf 94.[Curricula for mandatory compulsory school and the free schoolforms Lpo94]. Stockholm.

Empiric material, Digitised Teaching materials

Clio Historia 4–6, (Bonniers) [Clio History 4-6]

Clio Historia 7–9, (Bonniers) [Clio History 7–9]

Clio Samhällskunskap 4–6, (Bonniers) [Clio Civics 4–6]

Clio Samhällskunskap 7–9, (Bonniers) [Clio Civics 7–9]

Digilär Historia 4–6, (Natur och Kultur) [Digilar History 4–6]

Digilär Historia 7–9, (Natur och Kultur) [Digilar History 7–9]

Digilär Samhällskunskap 4–6, (Natur och Kultur) [Digilar Civics 4–6]

Digilär Samhällskunskap 7–9, (Natur och Kultur) [Digilar Civics 7–9]

Gleerupsportal. Historia 4–6, (Gleerups) [Gleerups History 4–6]

Gleerupsportal. Historia 7–9, (Gleerups) [Gleerups History 7–9]

Gleerupsportal. Samhällskunskap 4–6, (Gleerups) [Gleerups Civics 4–6]

Gleerupsportal. Samhällskunskap 7–9, (Gleerups) [Gleerups Civics 7–9]

Nedlastinger

Publisert

2026-11-11

Hvordan referere

Bergström, P., & Spjut, L. (2026). How to study contemporary digital teaching materials? Merging traditional textbook analysis with analysis of digital materials. Seminar.Net, 22(1). https://doi.org/10.7577/seminar.6147