”Kunden i fokus!” – Om den kommunala hemtjänstens presentation av verksamheten i en marknadiserad äldreomsorg

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.4779

Nøgleord:

Valfrihetssystem, Marknadisering, Hemtjänst, Äldreomsorg, Offentlig utförare, Kommuner, New Public Management

Resumé

Drygt hälften av de svenska kommunerna har infört valfrihet inom hemtjänst baserat på lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta valfrihetssystem mynnar ut i en ”välfärdsmix” i kommunerna, där offentliga och privata utförare konkurrerar med varandra. I artikeln undersöks hur den offentliga utföraren av hemtjänst, i en kontext av LOV, presenterar sin verksamhet. Tillämpas härvidlag tillvägagångssätt mot ”konvergens” eller ”divergens” i förhållande till privata utförare? Med ”konvergens” avses att den offentliga utföraren försöker efterlikna privata utförare i presentationen av sin verksamhet, medan ”divergens” istället avser att den offentliga utföraren för fram skillnader gentemot privata utförare. Den empiriska studien består av en riktad innehållsanalys och omfattar LOV-kommuner som presenterat den offentliga utföraren på kommunens hemsida (N=107). Studiens övergripande slutsats är att det dominerande tillvägagångssättet handlar om divergens, kryddat med inslag av konvergens. I den offentliga utförarens presentationer betonas exempelvis det kommunala ägandet samt kommunernas erfarenhet av att bedriva hemtjänst. Samtidigt förekommer företagsinspirerade inslag som användandet av begreppet ”kund”. Studiens resultat placeras in i en övergripande diskussion om hur offentliga utförare utvecklas i en kontext av marknadisering. Att offentlig verksamhet okritiskt ”importerar” tillvägagångssätt från vinstdrivande företag kan utmana centrala värden i förvaltningen, som öppenhet, saklighet och följsamhet till den demokratiska styrningskedjan.

Metrik

Metrik indlæses ...

Forfatterbiografier

David Feltenius, Umeå universitet

David Feltenius är docent och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, SE-901 87 Umeå.

Jessika Wide, Umeå universitet

Jessika Wide är filosofie doktor och universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, SE-901 87 Umeå.

Referencer

Alford, J. & O’Flynn, J. L. (2009). Making Sense of Public Value: Concepts, Critiques and Emergent Meanings. International Journal of Public Administration, 32, 171-191. https://doi.org/10.1080/01900690902732731 https://doi.org/10.1080/01900690902732731

Andersson, C., Qvist, M. & Sundström, G. (2021). En särskild typ av megaprojekt. Grafström, M., Qvist, M. & Sundström, G. (red.). Megaprojektet Nya Karolinska Solna: beslutsprocesserna bakom en sjukvårdsreform. Göteborg: Makadam förlag. https://www.statsvet.su.se/polopoly_fs/1.543348.1614350359!/menu/standard/file/Megaprojektet_NKS.pdf

Anttonen, A. & Häikiö, L. (2011). Care ‘going market’: Finnish elderly-care policies in transition. Nordic Journal of Social Research, 2. https://doi.org/10.7577/njsr.2050 https://doi.org/10.15845/njsr.v2i0.111

Anttonen, A. & Karsio, O. (2017). How marketisation is changing the Nordic model of care for older people. Martinelli, F., Anttonen, A. & Matzke, M. (red). Social services disrupted. Changes, challenges and policy implications for Europe in times of austerity. Cheltenham: Edward Elgar, 219-238. https://doi.org/10.4337/9781786432117.00020 https://doi.org/10.4337/9781786432117.00020

Ascoli, U. & Ranci, C. (2002). Dilemmas of the welfare mix. The new structure of welfare in an era of privatization. New York: Kluwer Academic. https://doi.org/10.1007/978-1-4757-4992-2 https://doi.org/10.1007/978-1-4757-4992-2

Blix, M. & Jordahl, H. (2021). Privatizing Welfare Services: Lessons from the Swedish Experiment. Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780198867210.001.0001 https://doi.org/10.1093/oso/9780198867210.001.0001

Blomqvist, P. & Winblad, U. (2019). Why No Nonprofits? State, Market, and the Strive for Universalism in Swedish Elder Care. Nonprofit and Voluntary Sector Quarterly, 48(3), 513-531. https://doi.org/10.1177/0899764018819870 https://doi.org/10.1177/0899764018819870

Blomqvist, P. (2016). NPM i välfärdsstaten: hotas universalismen? Statsvetenskaplig tidskrift, 118(1), 39-67. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/15955/14447

Bode, I. (2006). Disorganized welfare mixes: voluntary agencies and new governance regimes in Western Europe. Journal of European Social Policy, 16(4), 346-359. https://doi.org/10.1177/0958928706068273 https://doi.org/10.1177/0958928706068273

Brandt, M. (2021). Styrning av social- och hälsovårdstjänster under marknadsliknande förhållanden. Myndigheters syn på valfrihetens inverkan i Finland och Sverige. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 98(2). https://doi.org/10.7577/nat.4588 https://doi.org/10.7577/nat.4588

Brunsson, N. (2011). Politisering och företagisering – institutionell förankring och förvirring i organisationernas värld. Lind, R. & Ivarsson Westerberg, A. (red.). Ledning av företag och förvaltningar – former, förutsättningar, förändring. Stockholm: SNS förlag, 231-255.

Dahl, R. A. & Lindblom, C. E. (1953). Politics economics and welfare. Planning and politico-economic systems resolved into basic social processes. New York: Harper & Brothers.

Dunér, A. (2020). Biståndshandläggning inom äldreomsorgen – villkor och dilemman. Studentlitteratur: Lund.

Dunér, A., Bjälkebring, P. & Johansson, B. (2019). Autonomy, Choice and Control for Older Users of Home Care Services: Current Developments in Swedish Eldercare. Journal of Social Service Research, 45(1), 129-141. https://doi.org/10.1080/01488376.2018.1479677 https://doi.org/10.1080/01488376.2018.1479677

Ehn, P. & Sundström, G. (2020). Förvaltningspolitik i förändring. Ehn, P. & Sundström, G. (red.). Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi. Stockholm: Statskontoret. https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2020/oos38.pdf

Erlandsson, S., Brodin, H., Graff, L. & Karsio, O. (2022). Choice models in nordic long-term care: care managers’ experiences of privilege and disadvantage among older adults. European Journal of Ageing. Published: 06 May 2022. https://doi.org/10.1007/s10433-022-00697-z https://doi.org/10.1007/s10433-022-00697-z

Feltenius, D. (2017). Towards a more diversified supply of welfare services? Marketisation and the local governing of nursing homes in the Scandinavian countries. Sivesind, K. H. & Saglie, J. Promoting Active Citizenship Markets and Choice in Scandinavian Welfare. London: Springer, 117-156. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8 https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8_4

Feltenius, D. & Wide, J. (2019). Business as usual? Civil society organizations in a marketized Swedish welfare state. Journal of Civil Society, 15(3), 230-248. https://doi.org/10.1080/17448689.2019.1623452 https://doi.org/10.1080/17448689.2019.1623452

Feltenius, D. & Wide, J. (2021). Conservation or disappearance? The public provider of home care services in a system of choice. Public Management Review. Published online: 08 Jun 2021. https://doi.org/10.1080/14719037.2021.1937685 https://doi.org/10.1080/14719037.2021.1937685

Fersch, B. & Jensen, P. H. (2011). Experiences with the privatization of home care. Evidence from Denmark. Nordic Journal of Social Research, 2. https://doi.org/10.7577/njsr.2051 https://doi.org/10.15845/njsr.v2i0.108

Foged, S. K. & Houlberg, K. (2022). The economic costs of voucher markets for public service provision. Local Government Studies. Published online: 08 Feb 2022. https://doi.org/10.1080/03003930.2022.2033229 https://doi.org/10.1080/03003930.2022.2033229

Forsell, A. (1994). Företagisering av kommuner. Jacobsson, B. (red.). Organisationsexperiment i kommuner och landsting. Stockholm: Nerenius & Santérus.

Furusten, S. (2020). Fler som kan mindre och färre som kan mer – en konsekvens av ökad konsultanvändning i förvaltningen. Ehn, P. & Sundström, G. (red.). Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi. Stockholm: Statskontoret. https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2020/oos38.pdf

Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001 https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Gruening, G. (2001). Origin and Theoretical Basis of the New Public Management. International Public Management Journal, 4(1), 1-25. https://doi.org/10.1016/S1096-7494(01)00041-1 https://doi.org/10.1016/S1096-7494(01)00041-1

Hall, P. (2012). Managementbyråkrati: organisationspolitisk makt i svensk offentlig förvaltning. 1. uppl. Malmö: Liber

Hall, P. (2020). Tillväxten av managementbyråkrati – ett hot mot välfärdsstaten? Ehn, P. & Sundström, G. (red.). Statlig förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi. Stockholm: Statskontoret. https://www.statskontoret.se/siteassets/rapporter-pdf/2020/oos38.pdf

Hartman, L. (2011). Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS förlag.

Hjort, M. (2019). Fler kommuner privatiserar sin hemtjänst. Kommunalarbetaren, 24 oktober 2019. https://ka.se/2019/10/24/fler-kommuner-privatiserar-sin-hemtjanst/

Hood, C. (1991). A Public Management for all Seasons. Public Administration, 69(1), 3-19. https://doi.org/10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x https://doi.org/10.1111/j.1467-9299.1991.tb00779.x

Hsieh, H. F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, 15(9), 1277-1288. https://doi.org/10.1177/1049732305276687 https://doi.org/10.1177/1049732305276687

Hughes, O. E. (2003). Public management and administration. An introduction. New York: Palgrave.

Isaksson, J. (2021). Riktad kvalitativ innehållsanalys. I Klingberg, G. & Hallberg, U. (red.). Kvalitativa metoder helt enkelt! Lund: Studentlitteratur, 283-302.

Johansson, H., Arvidson, M. & Johansson, S. (2015). Welfare Mix as a Contested Terrain: Political Positions on Government-Non-profit Relations at National and Local Levels in a Social Democratic Welfare State. Voluntas, 26(5), 1601-1619. https://doi.org/10.1007/s11266-015-9580-4 https://doi.org/10.1007/s11266-015-9580-4

Jordahl, H. (2013). Välfärdstjänster i privat regi. Framväxt och drivkrafter. Stockholm: SNS förlag.

Karlsson, T. S. (2017). New Public Management: Ett nyliberalt 90-talsfenomen? Lund: Studentlitteratur.

Katzin, M. (2020). Taking Care of Business: A Study of the Governing of Care Choice Systems in Swedish Home Care. Lund: Faculty of Law, Lund University. https://lup.lub.lu.se/search/files/83804502/Mirjam_Katzin_2020_Taking_Care_of_Business.pdf

Kearsey, A. & Varey, R. J. (1998). Manageralist Thinking on Marketing for Public Services. Public Money & Management, 18(2), 51-60. https://doi.org/10.1111/1467-9302.00116 https://doi.org/10.1111/1467-9302.00116

Lundbäck, M. (2012). Varför är det så få idéburna organisationer i välfärden? Rapport 0142. Stockholm: Tillväxtverket.

Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare. Ämbetsmännen och vårt offentliga etos. Lund: Studentlitteratur.

Lundquist, L. (1999). Hotet mot den politiska demokratin. Amnå, E. (red.). Demokrati och medborgarskap (SOU 1999:77) Fakta Info Direkt, 225-266.

Lundquist, L. (2014). Etik i offentlig förvaltning. Rothstein, B. (red.). Politik som organisation. Förvaltningspolitikens grundproblem. Lund: Studentlitteratur, 111-134.

Meagher, G. & Szebehely, M. (2013). Marketisation in Nordic eldercare. A research report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm: Department of Social Work, Stockholm University. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:667185/FULLTEXT01.pdf

Moberg, Linda (2021). User choice and the changing notion of social citizenship in Swedish elderly care. Nordic Social Work Research. Epub ahead of print. https://doi.org/10.1080/2156857X.2021.1948443 https://doi.org/10.1080/2156857X.2021.1948443

Moberg, L., Blomqvist, P. & Winblad, U. (2016). User choice in Swedish eldercare – conditions for informed choice and enhanced service quality. Journal of European Social Policy, 26(3), 281-295. https://doi.org/10.1177/0958928716645076 https://doi.org/10.1177/0958928716645076

Moore, M. H. (1994). Public Value as the Focus of Strategy. Australian Journal of Public Administration, 53 (3), 296-303. https://doi.org/10.1111/j.1467-8500.1994.tb01467.x https://doi.org/10.1111/j.1467-8500.1994.tb01467.x

Moore, M. H. (1995). Creating public value. Strategic management in government. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Moore, M. H. (2013). Recognizing Public Value. Berlin: De Gruyter. https://doi.org/10.4159/harvard.9780674067820 https://doi.org/10.4159/harvard.9780674067820

O’Flynn, J. (2007). From New Public Management to public value: Paradigmatic change and managerial implications. Australian Journal of Public Administration, 66(3), 353-366. https://doi.org/10.1111/j.1467-8500.2007.00545.x https://doi.org/10.1111/j.1467-8500.2007.00545.x

Osborne, D. & Gaebler, T. (1992). Reinventing government: How the entrepreneurial spirit is transforming the public sector. Reading, Mass.: Addison-Wesley.

Peters, B. G. (2001). The future of governing. Lawrence: University Press of Kansas.

Pierre, J. (1995). The marketization of the state: Citizens, consumers and the emergence of the public market. Peters, B. G. & Savoie, D. J. (Eds.). Governance in a changing environment. Montreal & Kingston: McGill-Queen's University Press, 55-81.

Pollitt, C. (1990). Managerialism and the public services. The Anglo-American experience. Oxford: Basil Blackwell.

Pollitt, C. (2003). The essential public manager. Philadelphia, Pa.: Open University. https://doi.org/10.1057/9780230625365 https://doi.org/10.1057/9780230625365

Pollitt, C., Van Thiel, S. & Homburg, V. (2007). New Public Management in Europe. Adaptation and alternatives. Basingstoke: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/9780230625365 https://doi.org/10.1057/9780230625365

Prop. 2008/09:29. Lag om valfrihetssystem. https://data.riksdagen.se/fil/B3DDA8BA-B174-4773-A0CF-21A055DCD68D

Rostgaard, T. (2018). Revisiting the public care model: The Danish case of free choice in home care. Christensen, K. & Pilling, D. (red.). The Routledge handbook of social care work around the world. London: Routledge, 29-44. https://doi.org/10.4324/9781315612805-3 https://doi.org/10.4324/9781315612805-3

Salamon, L. M. (1993). The Marketization of Welfare – Changing Nonprofit and For-Profit Roles in the American Welfare-state. Social Service Review, 67(1), 16-39. https://doi.org/10.1086/603963 https://doi.org/10.1086/603963

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2001:453

SFS 2008:962. Lag om valfrihetssystem. https://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2008:962

Sivesind, K. H. (2017). The Changing Roles of For-Profit and Nonprofit Welfare Provision in Norway, Sweden, and Denmark. Sivesind, K. H. & Saglie, J. (red.). Promoting active citizenship: Markets and choice in Scandinavian welfare. Cham: Springer International Publishing, 33-74. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8 https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8_2

Sivesind, K. H. & Trætteberg, H. S. (2017). Does Out-Contracting of Welfare Services Promote Active Citizenship? Sivesind, K. H. & Saglie, J. (red.). Promoting Active Citizenship Markets and Choice in Scandinavian Welfare. Cham: Springer International Publishing, 1-31. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8 https://doi.org/10.1007/978-3-319-55381-8_1

SKR (2020). Beslutsläge LOV-införande. Juli 2020, Sveriges Kommuner och Regioner, http://www.skr.se, hämtad 1 juli 2021.

Swiss, J. E. (1992). Adapting Total Quality Management (TQM) to Government. Public Administration Review, 52(4), 356-362. https://doi.org/10.2307/3110395 https://doi.org/10.2307/3110395

Theobald, H. (2012). Combining welfare mix and New Public Management: The case of long-term care insurance in Germany. International Journal of Social Welfare, (21), 61-74. http://dx.doi.org/10.1111/j.1468-2397.2011.00865.x https://doi.org/10.1111/j.1468-2397.2011.00865.x

Trætteberg, H. S., Sivesind, K. H., Paananen, M. & Hrafnsdóttir, S. (2021). Private Early Childhood Education and Care (ECEC) in the Nordic Countries: Development and governance of the welfare mix. Oslo: Institutt for samfunnsforskning, https://hdl.handle.net/11250/2831519.

Vabø, M., Christensen, K., Jacobsen, F. F. & Trætteberg, H. D. (2013). Marketisation in Norwegian eldercare: preconditions, trends and resistance. Meagher, G. & Szebehely, M. (Eds.), Marketisation in Nordic eldercare. A research report on legislation, oversight, extent and consequences. Stockholm: Department of Social Work, 163-202. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:667185/FULLTEXT01.pdf

Walsh, K. (1991). Citizens and consumers: Marketing and public sector management. Public Money & Management, 11(2), 9-16. https://doi.org/10.1080/09540969109387649 https://doi.org/10.1080/09540969109387649

Walsh, K. (1994). Marketing and Public Sector Management. European Journal of Marketing, 28(3), 63-71. https://doi.org/10.1108/03090569410057308 https://doi.org/10.1108/03090569410057308

Wamsley, G. L. & Zald, M. N. (1973). The political economy of public organizations. A critique and approach to the study of public administration. Lexington, Mass. https://doi.org/10.2307/974786 https://doi.org/10.2307/974786

Wide, J. & Feltenius, D. (2016). En ren affärsangelägenhet? Pensionärsorganisationerna i den marknadiserade äldreomsorgen. Statsvetenskapliga institutionens skriftserie, Umeå universitet, 1/2016. http://dx.doi.org/10.13140/RG.2.2.20747.62242

Winblad, U., Isaksson, D., Josefsson, K. & Olsson, F. I. (2014). Kvalitetskrav i valfrihetssystem. En analys av förfrågningsunderlag för hemtjänst. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Winblad, U., Mankell, A. & Olsson, F. (2015). Privatisering av välfärdstjänster: hur garanteras kvalitet i vård och omsorg? Statsvetenskaplig tidskrift, 117(4), 531–554. https://journals.lub.lu.se/st/article/view/15576/14068

Winckler, P. (2000). Etik i velfærdsservicen. Finansministeriet (utg.) Etik, ansvar og værdier i den offentlige sektor – en debatbog. Köpenhamn: Finansministeriet.

Wæraas, A., Bjørnå H. & Moldenæs, T. (2015). Place, Organization, Democracy: Three Strategies for Municipal Branding. Public Management Review, 17(9), 1282-1304. https://doi.org/10.1080/14719037.2014.906965 https://doi.org/10.1080/14719037.2014.906965

Publiceret

2022-12-14

Nummer

Sektion

Fagfellevurderte vitenskapelige artikler

Cited by