Hög diversitet i styrningen av marin biodiversitet i Finland

Carolina Grönberg; Linnéa Henriksson; Nina Tynkkynen

doi:10.7577/nat.5923

Forfattere

Carolina Grönberg Åbo Akademi https://orcid.org/0009-0000-6662-4922
Linnéa Henriksson Åbo Akademi https://orcid.org/0000-0002-3447-9633
Nina Tynkkynen Åbo Akademi

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.5923

Nøgleord:

Marin biodiversitet, ekosystemansatsen, Flernivåstyrning, Finland, biodiversitetspolitik, policykartläggning, policy mapping, aktörskartläggning

Resumé

Denna artikel undersöker styrningen av marin biodiversitet i Finland, med särskilt fokus på ekosystemansatsen. Trots att Finland har fastställt flera nationella biodiversitetsstrategier och varit en föregångare i europeisk miljöpolitik, kvarstår utmaningar för att stoppa biodiversitetsförlusten i havet. Hållbar styrning av marina naturresurser är av väsentlig betydelse pga. naturresursernas stora ekonomiska värde, de viktiga ekosystemtjänster som marin biodiversitet möjliggör och för att inte glömma havets egenvärde. Genom en dokumentstudie kartlägger artikeln lagar, direktiv och policyverktyg som styr förvaltningen av marin biodiversitet i Finland och diskuterar styrningens effekter och utmaningar. Därtill identifieras de aktörer som är delaktiga i förvaltningen av marin biodiversitet. Resultaten visar att styrningen av marin biodiversitet är centrerad till statsförvaltningens nationella och regionala förvaltningsenheter medan ett ökat samarbete med den lokala nivån skulle kunna vara en positiv utveckling i enlighet med ekosystemansatsens andra princip. Vidare illustrerar resultaten förvaltningens komplexitet i form av ett flertal rättsakter på både internationell och nationell nivå samt tiotals offentliga, främst statliga, aktörer som deltar i marin biodiversitetsstyrning. Slutsatserna antyder att det finns brist på lagstadgat ansvar för marin biodiversitet på den lokala förvaltningsnivån, brist på mekanismer för att inkludera intressenter och slutligen att styrkan och svagheten i förvaltningen av marin biodiversitet grundar sig i styrningens höga diversitet.

Metrik

Metrik indlæses ...

Forfatterbiografier

Carolina Grönberg, Åbo Akademi

Forskningsassistent vid Åbo Akademi

Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Universitetslektor i offentligt ledarskap vid Åbo Akademi

Nina Tynkkynen, Åbo Akademi

Professor i miljöstyrning och policy samt ämnesansvarig i offentligt ledarskap vid Åbo Akademi

Referencer

Aas, Ø., Indset, M., Prip, C., Platjouw, F. M., & Singsaas, F. T. (2020). Ecosystem-based management: miracle or mirage? Mapping and rapid evidence assessment of international and Nordic research literature on ecosystem-based management. NINA Report 1802. Oslo: Norwegian Institute for Nature Research. https://hdl.handle.net/11250/2648103

Alexander, K. A., & Haward, M. (2019). The human side of marine ecosystem-based management (EBM): ‘Sectoral interplay’ as a challenge to implementing EBM. Marine Policy, 101(August 2018), 33–38. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2018.12.019

Balbar, A. C., & Metaxas, A. (2019). The current application of ecological connectivity in the design of marine protected areas. Global Ecology and Conservation, 17, e00569. https://doi.org/10.1016/j.gecco.2019.e00569

Beaumont, N. J., Austen, M. C., Mangi, S. C., & Townsend, M. (2008). Economic valuation for the conservation of marine biodiversity. Marine Pollution Bulletin, 56(3), 386–396. https://doi.org/10.1016/j.marpolbul.2007.11.013

Berkes, F. (2012). Implementing ecosystem-based management: Evolution or revolution? Fish and Fisheries, 13(4), 465–476. https://doi.org/10.1111/j.1467-2979.2011.00452.x

Boero, F., & Bonsdorff, E. (2007). A conceptual framework for marine biodiversity and ecosystem functioning. Marine Ecology, 28(SUPPL. 1), 134–145. https://doi.org/10.1111/j.1439-0485.2007.00171.x

Bossier, S., Nielsen, J. R., Almroth-Rosell, E., Höglund, A., Bastardie, F., Neuenfeldt, S., Wåhlström, I., & Christensen, A. (2021). Integrated ecosystem impacts of climate change and eutrophication on main Baltic fishery resources. Ecological Modelling, 453(October 2020), 1–12. https://doi.org/10.1016/j.ecolmodel.2021.109609

Bryhn, A., Wennhage, H., Sundblad, G., Axenrot, T., & Bergek, S. (2019). Biologiska aspekter av rums- och tidsskalor i genomförandet av ekosystembaserad fiskförvaltning. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). https://res.slu.se/id/publ/101249

CBD. (1998). Report of the Workshop on the Ecosystem Approach. Bratislava: Conference of the Parties to the Convention on biological Biodiversity. https://www.cbd.int/doc/meetings/cop/cop-04/information/cop-04-inf-09-en.pdf

Curtin, R., & Prellezo, R. (2010). Understanding marine ecosystem based management: A literature review. Marine Policy, 34(5), 821–830. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2010.01.003

Duplisea, D. E., Roux, M.-J., Plourde, S., Galbraith, P. S., Blais, M., Benoît, H. P., Sainte-Marie, B., Lavoie, D., & Bourdages, H. (2024). Facilitating an ecosystem approach through open data and information packaging. ICES Journal of Marine Science, 0(0), 1–9. https://doi.org/10.1093/icesjms/fsae024

Elton, C. (1958) The Ecology of Invasions by Animals and Plants. London: Chapman & Hall. https://doi.org/10.1007/978-1-4899-7214-9

Estes, J. A., Terborgh, J., Brashares, J. S., Power, M. E., Berger, J., Bond, W. J., Carpenter, S. R., Essington, T. E., Holt, R. D., Jackson, J. B. C., Marquis, R. J., Oksanen, L., Oksanen, T., Paine, R. T., Pikitch, E. K., Ripple, W. J., Sandin, S. A., Scheffer, M., Schoener, T. W., … Wardle, D. A. (2011). Trophic downgrading of planet earth. Science, 333(6040), 301–306. https://doi.org/10.1126/science.1205106

Etty, T., Van Zeben, J., Carlarne, C., Duvic-Paoli, L. A., Huber, B., & Huggins, A. (2022). Legal, regulatory, and governance innovation in transnational environmental law. Transnational Environmental Law, 11(2), 223–233. https://doi.org/10.1017/S2047102522000292

Europeiska unionen. Typer av rättsakter. Hämtad 29.05.2024 från https://european-union.europa.eu/institutions-law-budget/law/types-legislation_sv

EU Commission. (2023, 13 March). EU Biodiversity Dashboard. Hämtad 29.05.2024 från https://dopa.jrc.ec.europa.eu/kcbd/EUBDS2030-dashboard/?version=1#EU%20NATURE%20RESTORATION%20PLAN

EU Commission. (2023, 23 August). Commission proposes fishing opportunities for 2024 in the Baltic Sea. Hämtad 22.05.2024 från https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/ip_23_4287

Faithfull, C., Koehler, B., Bergström, U., Berkström, C., Erlandsson, M., Fetterplace, L., Karlsson, A., Olsson, J., Thompson-Svanfeldt, K., Thor, P., Wikström, S. A., & Bergström, L. (2021). Kunskapsunderlag för havsförvaltning i Bottenhavet. Aqua reports 2021:13. Öregrund: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

FN. (1992). Convention on Biological Diversity. https://www.cbd.int/convention

Freire-Gibb, L. C., Koss, R., Margonski, P., & Papadopoulou, N. (2014). Governance strengths and weaknesses to implement the marine strategy framework directive in European waters. Marine Policy, 44, 172–178. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2013.08.025

Grimvall, A., Svedäng, H., Farnelid, H., Moksnes, P.-O., & Albertsson, J. (2019). Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband. 6, 1–74. Havsmiljöinstitutets rapport nr 2019:6.

Haaranen, T., & Nykänen, A. (2019). Ravinteiden kierrätyksen toimenpideohjelma. Helsingfors: Miljöministeriet, Jord-och skogsbruksministeriet, Arbets-och näringsministeriet, Finansministeriet.

Helsinki Commission. (2013). Implementation of Hot Spots Programme, 1992–2013 Final Report. Helsinki.

Jentoft, S., & Chuenpagdee, R. (2009). Fisheries and coastal governance as a wicked problem. Marine Policy, 33(4), 553–560. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2008.12.002

Korpinen, S., Laamanen, M., Suomela, J., Paavilainen, P., Lahtinen, T., & Ekebom, J. (2018). Havsmiljöns tillstånd i Finland 2018. Helsingfors: Finlands miljöcentral.

Kuhn, T., Vikström, S., Suškevičs, M., Storie, J. T., Saikkonen, L., Rees, R., Håkansson, C., Oinonen, S., & Burkhard, B. (2023). Literature syntheses to inform marine ecosystem management: lessons learned from stakeholder participation. Ecosystems and People, 19(1). https://doi.org/10.1080/26395916.2023.2188970

Langlet, D., & Rayfuse, R. (2019). Challenges in Implementing the Ecosystem Approach: Lessons Learned. Publications on Ocean Development, 87(June), 445–461. https://doi.org/10.1163/9789004389984_015

Long, R. D., Charles, A., & Stephenson, R. L. (2015). Key principles of marine ecosystem-based management. Marine Policy, 57, 53–60. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2015.01.013

Lybäck, K., & Laakso, M. (2004). Kestävät ohjauskeinot metsäpolitiikassa lainsäädäntö ja metsäohjelmat metsien kestävän käytön edistämisessä. Hallinnon Tutkimus, 4, 17–28.

Magris, R. A., Andrello, M., Pressey, R. L., Mouillot, D., Dalongeville, A., Jacobi, M. N., & Manel, S. (2018). Biologically representative and well-connected marine reserves enhance biodiversity persistence in conservation planning. Conservation Letters, 11(4), 1–10. https://doi.org/10.1111/conl.12439

Miljöministeriet. (2022). Utkast för nationell strategi för biologiska mångfald 2035. Helsingfors: Statsrådets publikationer.

Mussaari, M. (2021). Luonnonhoidon kokonaissuunnitelma Saaristomeren luonnonsuojelualueille. Vanda: Forststyrelsen.

Nieminen, E., Ahtiainen, H., Lagerkvist, C. J., & Oinonen, S. (2019). The economic benefits of achieving Good Environmental Status in the Finnish marine waters of the Baltic Sea. Marine Policy, 99(November 2017), 181–189. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2018.10.014

Nguyen, L. -K. -N., Kumar, C., Jiang, B., & Zimmermann, N. (2023). Implementation of systems thinking in public policy: A systematic review. Systems, 11(2), 64. https://doi.org/10.3390/systems11020064

Odum EP (1953) Fundamentals of Ecology. Philadelphia: Saunders.

Pappila, M., & Puharinen, S.-T. (2022). Meriluonnon suojelun sääntely – merellisen luonnon suojelun, merenhoidon ja vesienhoidon yhteensovittaminen EU- ja Suomen oikeudessa. Helsinki: Ympäristöministeriö.

Peet, R. K. (1974). The measurement of species diversity. Annual Review of Ecology and Systematics, 5(1), 285–307. https://doi.org/10.1146/annurev.es.05.110174.001441

Pouta, E., Hiedanpää, J., Iho, A., Kniivilä, M., Geneidy, S. El, Kujala, H., Kyllönen, S., Laukkanen, M., Mykrä, N., Nyyssölä, M., Pakarinen, J., Silvola, H., Tynkkynen, N., & Vinnari, M. (2023). Assessing the economics of biodiversity in Finland. Helsinki: Ministry of the Environment. https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-361-227-3

Reckermann, M., Omstedt, A., Soomere, T., Aigars, J., Akhtar, N., Bełdowska, M., Bełdowski, J., Cronin, T., Czub, M., Eero, M., Hyytiäinen, K. P., Jalkanen, J. P., Kiessling, A., Kjellström, E., Kuliński, K., Larsén, X. G., McCrackin, M., Meier, H. E. M., Oberbeckmann, S., … Zorita, E. (2022). Human impacts and their interactions in the Baltic Sea region. Earth System Dynamics, 13(1), 1–80. https://doi.org/10.5194/esd-13-1-2022

Rittel, H., & Webber, M. (1973). Dilemmas in a general theory of planning. Policy Sciences, 4, 155–169. https://doi.org/10.1007/BF01405730

Santangeli, A., Weigel, B., Antão, L. H., Kaarlejärvi, E., Hällfors, M., Lehikoinen, A., Lindén, A., Salemaa, M., Tonteri, T., Merilä, P., Vuorio, K., Ovaskainen, O., Vanhatalo, J., Roslin, T., & Saastamoinen, M. (2023). Mixed effects of a national protected area network on terrestrial and freshwater biodiversity. Nature Communications, 14(1), 1–10. https://doi.org/10.1038/s41467-023-41073-4

Sarkki, S., Niemelä, J., Tinch, R., Jäppinen, J. P., Nummelin, M., Toivonen, H., & Von Weissenberg, M. (2016). Are national biodiversity strategies and action plans appropriate for building responsibilities for mainstreaming biodiversity across policy sectors? The case of Finland. Journal of Environmental Planning and Management, 59(8), 1377–1396. https://doi.org/10.1080/09640568.2015.1076384

Seddon, J. (2008). Systems thinking in the public sector: The Failure of the Reform Regime...and A Manifesto for A Better Way. Axminster: Triarchy Press.

Scarlett, L., & Boyd, J. (2015). Ecosystem services and resource management: institutional issues, challenges, and opportunities in the public sector. Ecological Economics, 115, 3-10. https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2013.09.013

Snoeijs-Leijonmalm, P., Schubert, H., & Radziejewska, T. (2017). Biological Oceanography of the Baltic Sea. In Biological Oceanography of the Baltic Sea. https://doi.org/10.1007/978-94-007-0668-2

Soma, K., van Tatenhove, J., & van Leeuwen, J. (2015). Marine Governance in a European context: Regionalization, integration and cooperation for ecosystem-based management. Ocean and Coastal Management, 117, 4–13. https://doi.org/10.1016/j.ocecoaman.2015.03.010

Sterling, E. J., Betley, E., Sigouin, A., Gomez, A., Toomey, A., Cullman, G., Malone, C., Pekor, A., Arengo, F., Blair, M., Filardi, C., Landrigan, K., & Porzecanski, A. L. (2017). Assessing the evidence for stakeholder engagement in biodiversity conservation. Biological Conservation, 209, 159–171. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2017.02.008

Sumelius, H., & Boström, C. (2024). Vedenalaisen luonnon köyhtyminen Suomen rannikkoalueilla. Suomen luontopaneelin julkaisuja 1B/2024.

Sundblad, E.-L., Gilek, M., Gipperth, L., Ivarsson Westerberg, A., & Langlet, D. (Red.). (2024). Fakta och tankar om nationell havsförvaltning. En antologi om ekosystembaserad förvaltning. Havsmiljöinstitutet. Rapport nr 2024:6.

van Leeuwen, J., Raakjaer, J., van Hoof, L., van Tatenhove, J., Long, R., & Ounanian, K. (2014). Implementing the Marine Strategy Framework Directive: A policy perspective on regulatory, institutional and stakeholder impediments to effective implementation. Marine Policy, 50, 325–330. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2014.03.004

van Leeuwen, J., Van Hoof, L., & Van Tatenhove, J. (2012). Institutional ambiguity in implementing the European Union marine strategy framework directive. Marine Policy, 36(3), 636–643. https://doi.org/10.1016/j.marpol.2011.10.007

van Tatenhove, J. P. M. (2016). Marine Governance: Institutional Capacity-building in a Multi-level Governance Setting. In Gilek, M & Kern K. (Eds.) Governing Europe’s Marine Environment: Europeanization of Regional Seas or Regionalization of EU Policies? (pp. 35–52). Farnham: Ashgate.

Virtanen, E. A., Lappalainen, J., Nurmi, M., Viitasalo, M., Tikanmäki, M., Heinonen, J., Atlaskin, E., Kallasvuo, M., Tikkanen, H., & Moilanen, A. (2022). Balancing profitability of energy production, societal impacts and biodiversity in offshore wind farm design. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 158(January). https://doi.org/10.1016/j.rser.2022.112087

Virtanen, E.A., Moilanen, A. & Viitasalo, M. (2020). Marine connectivity in spatial conservation planning: analogues from the terrestrial realm. Landscape Ecol 35, 1021–1034. https://doi.org/10.1007/s10980-020-00997-8

Virtanen, E. A., Viitasalo, M., Lappalainen, J., & Moilanen, A. (2018). Evaluation, gap analysis, and potential expansion of the Finnish Marine Protected Area network. Frontiers in Marine Science, 9(NOV), 1–19. https://doi.org/10.3389/fmars.2018.00402

Westholm, A. (2021). Scaling Marine and Water Management. Juridiska institutionens skriftserie 37/2021, Göteborg: Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/67464

Wikström, S., Bryhn, A., Valman, M., Almqvist, G., Blenckner, T., Bodin, Ö., Nilsson, A., & Österblom, H. (2020). Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning. Naturvårdsverket rapport 6934.