Demokratiska innovationer ur ett språkminoritets perspektiv: fördjupas eller försvagas demokratin?

Fördjupas eller försvagas demokratin?

Författare

  • Elina Kestilä-Kekkonen Tampereen yliopisto
  • Paul-Erik Korvela Jyväskylän yliopisto
  • Isak Vento Helsingfors universitet https://orcid.org/0000-0001-6043-8627

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.4786

Nyckelord:

medborgerinitiativ, finlandssvenskar, politisk delaktighet, språkminoritet

Abstract

Denna forskningsartikel undersöker hur nya kanaler för deltagande påverkar finlandssvenskarnas möjligheter till politiskt deltagande. Vår hypotes är att eftersom de nya formerna för deltagande i Finland till stor del är utformade på finskspråkigas villkor ger de svenskspråkiga mindre möjligheter att påverka än finskspråkiga och försvagar därmed relativt sett de svenskspråkigas politiska inflytande. I artikeln fokuserar vi på medborgarinitiativet i Finland. Vi lägger fram fallet som en del av den bredare debatten om pluralistisk makt i den moderna liberala demokratin, det vill säga en fråga som tangerar dilemmat med mångfald och förutsättningarna för olika grupper att påverka. Utgångspunkten är att forskningen på demokratiska innovationer inte i tillräcklig grad uppmärksammat det specifika med språkliga minoriteter trots att den sedan länge fokuserat på minoriteter. Artikeln summerar fynden om teoretiska beroendeförhållanden mellan den demokratiska innovationen medborgarinitiativ och en språketnisk grupperings politiska delaktighet i en analytisk referensram. Avsikten är att referensramen teoretiskt kan fungera som ett tillskott till den pluralistiska politiska teorin och praktiskt som en analytisk utgångspunkt om effekterna av nya deltagandeformer på språkminoriteters ställning i en modern demokrati.

Statistik

Laddar statistik...

Referenser

Bange, H. (2004). Everyday Makers and Expert Citizens: Building Political Not Social Capital. ANU, School of Social Science (icke-publicerad).

Bevir, M. (2010). Democratic Governance. Princeton University Press, Princeton, New Jersey. https://doi.org/10.1515/9781400836857 https://doi.org/10.1515/9781400836857

Bherer, L., Dufour. P. & Montambeault, F. (2016). The Participatory Democracy Turn: An Introduction. Journal of Civil Society, 12(3), 225-230. https://doi.org/10.1080/17448689.2016.1216383 https://doi.org/10.1080/17448689.2016.1216383

Bäck, M., & Kestilä-Kekkonen, E. (2019). Poliittinen ja sosiaalinen luottamus. Polut, trendit ja kuilut. Helsinki. Hämtad från http://julkaisut.valtioneuvosto.fi

Chandra, K. (2004). Why Ethnic Parties Succeed: Patronage and Ethnic Headcounts in India. Cambridge and New York: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/9781108573481 https://doi.org/10.1017/9781108573481

Christensen, H.S., Jäske, M., Setälä, M. & Laitinen, E. (2017). The Finnish Citizens’ Initiative: Towards Inclusive Agenda-setting? Scandinavian Political Studies, 40, 411-433. https://doi.org/10.1111/1467-9477.12096 https://doi.org/10.1111/1467-9477.12096

Christensen, H.S., Setälä, M. & Jäske, M. (2019). Self-reported health and democratic innovations: the case of the citizens’ initiative in Finland. European Political Science, 18, 291–308. https://doi.org/10.1057/s41304-018-0167-6 https://doi.org/10.1057/s41304-018-0167-6

Constant, B. (2010). The Liberty of Ancients Compared with that of Moderns. The Online Library of Liberty. Liberty Fund Inc. Hämtad från http://oll.libertyfund.org/title/2251

Curato, N., Dryzek, J. S., Ercan, S. A., Hendriks, C. M., & Niemeyer, S. (2017). Twelve key findings in deliberative democracy research. Daedalus, 146(3), 28–38. https://doi.org/10.1162/DAED_a_00444 https://doi.org/10.1162/DAED_a_00444

Dahl, R. A. (1978). Pluralism Revisited. Comparative Politics, 10(2), 191–203. https://doi.org/10.2307/421645 https://doi.org/10.2307/421645

Dalton, Russell J., Burklin, W., & Drummond, A. (2001). Public Opinion and Direct Democracy. Journal of Democracy 12(4), 141-154. https://doi.org/10.1353/jod.2001.0066 https://doi.org/10.1353/jod.2001.0066

Elstub, S. & Escobar, O. (2019). Chapter 1: Defining and typologising democratic innovations. I S. Elstub & O. Escobar (Red.), Handbook of Democratic Innovation and Governance. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing. https://doi.org/10.4337/9781786433862 https://doi.org/10.4337/9781786433862

Europaparlamentet. (2022). EU:s medborgarinitiativ. Hämtad från www.europarl.europa.eu/factsheets/sv

Greve, C., Lægreid, P., & Rykkja, L. H. (2016). The Nordic Model Revisited: Active Reformers and High Performing Public Administrations. I C. Greve, P. Lægreid, & L. H. Rykkja (Red.), Nordic Adminstrative Reforms: Lessons for Public Management (E-book, s. 189–212). Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/978-1-137-56363-7_10 https://doi.org/10.1057/978-1-137-56363-7_10

Held, D. (2006). Models of Democracy (Third ed). Polity Press.

Hibbing, J.R. & Theiss-Morse, E. (2002). Stealth Democracy: Americans’ Beliefs About How Government Should Work. New York: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511613722 https://doi.org/10.1017/CBO9780511613722

Himmelroos, S., Harjula, M. & Vento, I. (2020). Den finlandssvenska diasporan. Politiikasta. Hämtad från https://politiikasta.fi/den-finlandssvenska-diasporan/

Himmelroos, S. & Vento, I. (2022). The tie that binds? A comparison of ethnicity ‑ based party ties among emigrated and resident citizens. Comparative Migration Studies. https://doi.org/10.1186/s40878-022-00291-3 https://doi.org/10.1186/s40878-022-00291-3

Himmelroos, S., Vento, I, & von Schoultz, Å. (2021). Welfare Services from a Minority Perspective: Explaining Satisfaction with Language-Based Welfare Services among Swedish-Speaking Finns. Linguistic Minorities and Society, (15–16), 65–86. https://doi.org/10.7202/1078477arCopiedAn err https://doi.org/10.7202/1078477ar

Huttunen, J. & Christensen, H. S. (2020). Engaging the Millennials: The Citizens’ Initiative in Finland. YOUNG, 28(2), 175–198. https://doi.org/10.1177/1103308819853055 https://doi.org/10.1177/1103308819853055

Häggman, J. (2021). Strategier för minoritetsspråk –jämförelse av relevans för svenskan i Finland. Tankesmedjan Magma.

Junn, J. (1999). Participation in Liberal Democracy: The Political Assimilation of Immigrants and Ethnic Minorities in the United States. American Behavioral Scientist, 42(9), 1417–1438. https://doi.org/10.1177/00027649921954976 https://doi.org/10.1177/00027649921954976

Kaufmann, B., Lamassoure, A. & Meyer, J. (Red.) (2003). Transnational Democracy in the Making. IRI Europe Handbook 2004: the New Challenge of European Initiative(s) & Referendum(s) after the Convention. Amsterdam: Initiative & Referendum Institute Europe.

Keane, J. (2009). The Life and Death of Democracy. Lontoo: Simon & Schuster.

Kepsu, K., & Majander, M. (2021). Opinionsmätning om de svenskspråkigas röstningsbeteende inför kommunalvalet 2021. Tankesmedjan Magma.

Keränen, M. (2017). Hallinnallistuuko kansalaistoiminta? Valtion ja kansalaisyhteiskunnan suhteet hallinnan paradigmojen muutoksessa. I E. Kestilä-Kekkonen & P.-E. Korvela (Red.), Poliittinen osallistuminen. Vanhan ja uuden osallistumisen jännitteitä. SoPhi.

Korvela, P-E. & Wass, H. (2014). Kaksi vuotta suomalaista kansalais¬aloitetta: aloiteinstituution merkityksestä, mahdollisuuksista ja haasteista. Politiikasta. Hämtad från http://politiikasta.fi/kaksi-vuotta-suomalaista-kansalaisaloitetta-aloiteins-tituution-merkityksesta-mahdollisuuksista-ja-haasteista/

Kuokkanen, K. (2016). Developing Participation through Projects? A Case Study from the Helsinki Metropolitan Area. Helsinki: Publications of the Faculty of Social Sciences.

Lahtinen, H., Erola, J. & Wass, H. (2019). Sibling Similarities and the Importance of Parental Socioeconomic Position in Electoral Participation. Social Forces, 98(2), 702–724. https://doi.org/10.1093/sf/soz010 https://doi.org/10.1093/sf/soz010

Laitinen, E. (2016). Täysparlamentarismin ja suoran demokratian yhdistämisen tuska – Kansalaisaloiteinstituution kehittämisehdotusten arviointia. Politiikka, 58(4), 332–342.

Lewis, D. C. (2012). Direct Democracy and Minority Rights: A Critical Assessment of the Tyranny of the Majority in the American States. Taylor & Francis.

Li, Y. & Marsh, D. (2008). New Forms of Political Participation: Searching for Citizens and Everyday Makers. British Journal of Political Science, 38(2), 247-272. https://doi.org/10.1017/S0007123408000136 https://doi.org/10.1017/S0007123408000136

Lindblom, C. E. (1982). The Market as Prison. The Journal of Politics, 44(2), 324–336. https://doi.org/10.2307/2130588 https://doi.org/10.2307/2130588

Moring, T. (2015). Utsikter för svenska medier i Finland då hela havet gungar. I S. Sjöblom & S. Sandberg (Red.), Makten att kombinera - Utmaningar, vägval och handlingskraft i Svenskfinland. Svenska kulturfonden.

Myntti, K. (2009). Nationalspråk och minoritetsspråk i ljuset av finländsk lagstiftning och internationella konventioner. Svenska kulturfonden.

Palonen, K. (1988). Tekstistä politiikkaan: johdatus tulkintataitoon. Helsingfors: Vastapaino.

Palonen, K. (2012). Demokratiapolitiikka – demokratian epäpolitisointia: Reunahuomautuksia oikeusministeriön keskusteluasiakirjaan ’Demokratia¬politiikan suuntaviivat’. Teoksessa Parlamentarismi retorisena politiikkana (s. 261-270). Tampere: Vastapaino.

Palumbo, A. (2015). Situating governance – Context, content, critique. Colchester, UK: ECPR Press.

Scharpf, F. W. (1999). Governing in Europe: Effective and Democratic? Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198295457.001.0001 https://doi.org/10.1093/acprof:oso/9780198295457.001.0001

von Schoultz, Å. (2015). Förändringar i det politiska landskapet. I S. Sjöblom & S. Sandberg (Red.), Makten att kombinera - Utmaningar, vägval och handlingskraft i Svenskfinland. Svenska kulturfonden.

Setälä, M. & Schiller, T. (2012). Citizens’ Initiatives in Europe: Procedures and Consequences of Agenda-Setting by Citizens. London: Palgrave. https://doi.org/10.1057/9780230369900 https://doi.org/10.1057/9780230369900

Setälä, M. (2011). The role of deliberative mini-publics in representative democracy: Lessons from the experience of referendums. Representation, 47(2), 201–213. https://doi.org/10.1080/00344893.2011.581080 https://doi.org/10.1080/00344893.2011.581080

Sjöblom, S. (2011). Finland: The Limits of the Unitary Decentralized Model. I J. Loughlin, F. Hendriks, & A. Lidström (Red.), The Oxford Handbook of Local and Regional Democracy in Europe (s. 241–260). Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199562978.003.0011 https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199562978.003.0011

Sjöblom, S., & Sandberg, S. (2015). Svenskfinland och reformerna - vad har de betytt för handlingsutrymmet? I S. Sjöblom & S. Sandberg (Red.), Makten att kombinera - Utmaningar, vägval och handlingskraft i Svenskfinland. Svenska kulturfonden.

Smith, G. (2009). Democratic Innovations. Designing Institutions for Citizen Participation. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511609848 https://doi.org/10.1017/CBO9780511609848

Stojanovic, N. (2006). Direct democracy: A risk or an opportunity for multicultural societies? The experience of the four Swiss multilingual cantons. International Journal on Multicultural Societies, vol. 8(2), p. 183-202.

Stolle, D. & Micheletti, M. (2013). Political Consumerism. Global Responsibility in Action. Cambridge: Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511844553 https://doi.org/10.1017/CBO9780511844553

Thomas, T. E. (1990). Has Business ’Captured’ the California Initiative Agenda? California Management Review, 33(1), 131–147. https://doi.org/10.2307/41166642 https://doi.org/10.2307/41166642

Tolbert, C. J., Mcneal, R. S., & Smith, D. A. (2007). Enhancing Civic Engagement: The Effect of Direct Democracy on Political Participation and Knowledge. State Politics & Policy Quarterly, 3(1), 23–41. https://doi.org/10.1177/153244000300300102 https://doi.org/10.1177/153244000300300102

Torfing, J. (2012). Governance Networks. I D. Levi-Faur (Red.), The Oxford Handbook of Governance. Oxford: Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199560530.013.0007 https://doi.org/10.1093/oxfordhb/9780199560530.013.0007

Vento, I. (2021). Homeland Political Trust Among Emigrants: The Case of Finland-Swedes. Frontiers in Political Science: Elections and Representation, 3, 1–7. https://doi.org/10.3389/fpos.2021.642037 https://doi.org/10.3389/fpos.2021.642037

Wass, H. & Gidengil, E. (2021). Editorial: “Health and Political Behavior”: Towards an Integrative Approach. Frontiers in Political Science, 3, 9–10. https://doi.org/10.3389/fpos.2021.659374 https://doi.org/10.3389/fpos.2021.659374

Young, I. (2000). Inclusion and Democracy (Reprinted). Oxford University Press.

Publicerad

2022-12-14

Nummer

Sektion

Fagfellevurderte vitenskapelige artikler

Cited by