Svenska Etikprövningslagens geografiska tillämpningsområde : Säkerställer Sverige att svensk forskning i utlandet sker på ett etiskt försvarbart sätt?

Mats Johansson; William Bülow; Vilhelm Persson; Lena Wahlberg

doi:10.7577/nat.5804

Författare

Mats IKVL, Lunds universitet https://orcid.org/0000-0002-6952-5564
William CRB, Uppsala universitet https://orcid.org/0000-0002-5244-6878
Vilhelm https://orcid.org/0000-0001-5026-0343
Lena https://orcid.org/0000-0002-6361-6369

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.5804

Nyckelord:

Etikprövningslagen, Geografiskt tillämpningsområde, Etiskt godkännande, Gränsöverskridande forskning, Etiskt ansvar, Etikprövningsnämnd, Forskning som avser människor

Abstract

I Sverige är etikprövning reglerat i lag. Lagen har på senare år blivit föremål för hård kritik. Kritiken har i hög grad kretsat kring hur etikprövningssystemet drabbar forskare och forskningen, inte minst inom humaniora och samhällsvetenskap. Hur väl den skyddar forskningspersonerna har emellertid fått begränsat utrymme. Ur detta perspektiv är lagens geografiska tillämpningsområde av intresse. Den svenska etikprövningslagen gäller nämligen endast den forskning som utförs i Sverige, vilket medför att viss etiskt problematisk forskning helt faller mellan stolarna. I denna artikel analyseras lagens geografiska tillämpningsområde och de konsekvenser den fått i relation till syftet att skydda människor vid forskning.

Statistik

Laddar statistik...

Författarbiografier

Mats, IKVL, Lunds universitet

Praktisk filosof och docent i medicinsk etik

Vilhelm

Professor i offentlig rätt

Lena

Docent och universitetslektor i allmän rättslära med särskild inriktning mot medicinsk rätt

Referenser

Ahlbäck Öberg, S. (2023). Om akademisk frihet. SULF. Stockholm, XLIII.

Almkvist, G., Chamberlain, J., Ek, M., Elmerot, Å., Johansson, C., Karlander, I. C., Kotsios, A., Landeman, M., Mossberg, O., Oulis, M., Perry, E., Ruotsi, M., Rönnelid, L., & Schytzer J. (13 februari 2023). Resursslöseri att alltid kräva etikprövning. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/gEpa1B/resurssloseri-att-alltid-krava-etikprovning-skriver-forskare-i-rattsvetenskap

Bülow, W., Godskesen, T. E., Helgesson, G., & Eriksson, S. (2020). Why unethical papers should be retracted. Journal of Medical Ethics, 47(12), e32–e32. https://doi.org/10.1136/medethics-2020-106140 https://doi.org/10.1136/medethics-2020-106140

CIOMS (2016). International Ethical Guidelines for Health-related Research Involving Humans. https://doi.org/10.56759/rgxl7405 https://doi.org/10.56759/rgxl7405

Colnerud, G. (2015). Lagen är inte nog för att ge etisk vägledning. Tidningen Curie.

Dagens Nyheter (16 maj 2023). Systemet för etikprövningar ett akut hot mot forskningen. Dagens Nyheter.

Engström, I. (2023). Etikprövningslagen - tillkomst, tillämpning och ifrågasättande debatt. I: Dalin, M., Garland, J., Lind, A.-S., Singer A., & Slokenberga S. (Red.) Festskrift till Elisabeth Rynning. Integritet och rättssäkerhet inom och bortom den medicinska rätten (s. 87-106). Iustus.

Etikprövningsmyndigheten (2023). Vägledning om etikprövning av forskning på människor. Uppsala.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). ”GDPR”.

Gillam L. (2016). Is it ethical to use data from Nazi medical experiments? I: Edmonds D. (Red.) Philosophers take on the world. (s. 55-57) Oxford University Press.

Hawkins, A. (15 februari 2024) Genetics journal retracts 18 papers from China due to human rights concerns. The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2024/feb/15/china-retracts-papers-molecular-genetics-genomic-medicine

Karolinska institutet (2022). ”Riktlinjer om etiska principer för humanforskning utanför Sverige” (dnr 1-429/2022).

Johansson, M., Bülow, W., Persson, V., & Wahlberg, L. (2023). Undantag från kravet på etikprövning av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. En internationell utblick. Statsvetenskaplig tidskrift, 4, 1143-1168.

Lundbäck, M. (2018). Forskare oroade: Studier stoppade av etiska skäl. Psykologtidningen, 7, 8-9.

Lunds universitet (2020). Lunds universitets föreskrift om etisk standard för forskning som avser människor och som bedrivs utomlands (dnr P 2020/1701).

Persson, V., Bülow, W., Johansson, M., & Wahlberg, L. (2023). Konsekvenser om etikprövningskrav inte uppfylls. Komplext och svåröverskådligt samspel mellan olika regelverk. Statsvetenskaplig tidskrift, 4, 1119-1142.

Persson, V. (2007). Förvaltningsrättslig jurisdiktion. Förvaltningsrättslig tidskrift, 4, 313-345.

Persson, V. (2013). Administrative law cooperation tools – the EGTC example. I: Rachels, J. & Lind, A.-S. (Red.), Administrative law beyond the state – Nordic perspectives (s. 75-844). Liber.

Post, S. G. (1991). The echo of Nuremberg: Nazi data and ethics. Journal of Medical Ethics, 17(1), 42–44. https://doi.org/10.1136/jme.17.1.42 https://doi.org/10.1136/jme.17.1.42

Prop. 2002/03:50 Etikprövning av forskning.

Prop. 2007/08:44 Vissa etikprövningsfrågor m.m.

Prop. 2018/19:165 Etikprövning av forskning – tydligare regler och skärpta straff.

Rothstein, M. A., Zawati, M. H., Thorogood, A., Beauvais, M. J. S., Joly, Y., Brothers, K. B., Lang, M., Andanda, P., Ho, C., Isasi, R., Kaye, J., Lee, W. B., Nnamuchi, O., Saltzman, A., & Knoppers, B. M. (2022). Streamlining ethics review for international health research. Science, 375(6583), 825–826. https://doi.org/10.1126/science.abn0675 https://doi.org/10.1126/science.abn0675

Schroeder, D., Chatfield, K., Singh, M., Chennells R., & Herissone-Kelly P. (2009). Ethics Dumping: Introduction. I: Schroeder, D., Cook, J., Hirsch, F., Fenet, S., & Muthuswamy V. (Red.), Ethics Dumping. Case Studies from North-South Research Collaborations. Springer International Publishing. https://doi.org/10.1007/978-3-319-64731-9 https://doi.org/10.1007/978-3-319-64731-9

SOU 2018:38. Rätt att forska. Långsiktig reglering av forskningsdatabaser.

Tengland, P.-A., & Brülde, B. (2023). Etikprövning och uppgifter om hälsa. Socialmedicinsk Tidskrift, 100(2), 378–387. https://doi.org/10.62607/smt.v100i2.22171 https://doi.org/10.62607/smt.v100i2.22171

Tengland, P.-A., & Hermerén, G. (2021). Om påverkan och skada. En diskussion av ett av kriterierna i lagen om etikprövning av forskning som avser människor (Lag 2003: 460), Socialmedicinsk tidskrift, s. 861–871.

The National Health and Medical Research Council, t. A. R. C. a. U. A. (2023). National Statement on Ethical Conduct in Human Research (2023). Canberra.

Torp, E. (2014). Forskningsetikens rättsliga reglering. Förvaltningsrättslig tidskrift, 1, 191-206

Torrance, R. J., Mormina, M., Sayeed, S., Kessel, A., Yoon, C. H., & Cislaghi, B. (2024). Is the UN receiving ethical approval for its research with human participants? Journal of Medical Ethics, jme-2023-109146. https://doi.org/10.1136/jme-2023-109146 https://doi.org/10.1136/jme-2023-109146

Utbildningsdepartementet 2023. Uppdrag att utreda undantag från kravet på etikgodkännande för viss forskning och regleringen av tillsyn i etikprövningslagen (U 2023:C).

Wahlberg, L., Bülow, W., Johansson, M., & Persson, V. (2023a). Om betydelsen av etikprövningslagens syfte att skydda respekten för människovärdet. Förvaltningsrättslig Tidskrift, 3, 309–340. https://doi.org/10.53292/afc00bb7.6453b210 https://doi.org/10.53292/afc00bb7.6453b210

Wahlberg, L., Bülow, W., Johansson, M., & Persson, V. (2023b). Vad innebär egentligen lagkravet på etik-prövning av forskning som utförs enligt en metod som syftar till att påverka eller innebär uppenbar risk att skada? Socialmedicinsk Tidskrift, 100(5), 720–736. https://doi.org/10.62607/smt.v100i5.22387 https://doi.org/10.62607/smt.v100i5.22387

Wahlberg, L., Bülow, W., Johansson, M., & Persson, V. (2024). Två sidor av det svenska etikprövningssystemets brister. Health Law Blog Sweden. https://healthlawsweden.blogg.lu.se/2024/02/16/tva-sidor-av-det-svenska-etikprovningssystemets-brister/

Wenander, H. (2013). A toolbox for administrative law cooperation beyond the state. I: Rachels, J. & Lind, A-S. (Red.) Administrative law beyond the state - Nordic perspectives (s. 47-74). Liber.