Yrkesdidaktik utifrån industrilärares berättelser

En studie om yrkesundervisning och yrkeslärande i svenska yrkesgymnasieskolor

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/sjvd.5710

Emneord (Nøkkelord):

Vocational didactics, vocational teaching, vocational learning, narrative research, Industrial technology program, vocational upper secondary education

Sammendrag

Industrilärares berättade erfarenheter om undervisning av och möte med elever på svenska yrkesgymnasieskolor står i centrum för denna studie. Studien undersöker de olika teman som framträder ur lärarnas berättelser om begreppet yrkesdidaktik. Studien bygger på två centrala pelare; 1) begreppet yrkesdidaktik och 2) berättelseforskning som teoretisk och metodologisk utgångspunkt. Begreppet yrkesdidaktik bearbetas utifrån tidigare forskning och vidare beskrivs berättelser som studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkter. Resultatet visar att ur industrilärarnas berättelser framträder tio teman om yrkesdidaktik (yrkesundervisning och yrkeslärande). Den gemensamma nämnaren i temana är begreppet yrke som är relaterat till anställningsbarhet som industriarbetare, och som har betydelse för yrkeslärares yrkesundervisning och yrkeslärande (yrkesdidaktiken). Yrkesdidaktiken och dess ingående teman som är kontextbundna och föränderliga i takt med teknikutveckling och samhällsförändringar bearbetas och diskuteras i relation till verkstadsmiljö (mästar-lärling tradition) och skolmiljö. Slutsatsen är att yrkesdidaktik kan beskrivas som yrkesundervisning och yrkeslärande med allt det innebär av yrkesskickligheter och tillvägagångssätt för att fostra en elev till yrkesutövare inom ett yrke för en arbetsmarknad som kontinuerligt, i takt med teknikutveckling och samhällsförändring förändras.

Nedlastinger

Nedlastingsdata er ikke tilgjengelig enda.

Referanser

Andersson, P., & Köpsén, S. (2014). Yrkesdidaktiska utmaningar [Vocational didactic challenges]. In S. Köpsén (Ed.), Lära till yrkeslärare (pp. 217–224). Studentlitteratur AB.

Asghari, H. (2014). Från uppväxt till lärargärning: en livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet [From growing up to the teacher act: A life story study with eight vocational teachers in the industrial-technology programme] [Doctoral thesis, Karlstad University]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33669

Asghari, H. (2018). Defining Professional Skills from Teachers' Life Stories. In L. Moreno Herrera, M. Teräs, & P. Gougoulakis (Eds.), Emergent Issues in Vocational Education & Training - Voices from cross-national research (pp. 23-59). Premiss förlag.

Asghari, H. (2021). Polska och svenska yrkeslärares uppfattningar om yrkeskunnande [Polish and Swedish vocational teachers' perceptions of vocational skills]. In J. Kontio & S. Lundmark (Eds.), Yrkesdidaktiska dilemman (pp. 47-64). Natur & Kultur.

Asghari, H., & Kilbrink, N. (2018). Två yrkeslärares berättelser om bedömningshandlingar på industritekniska programmet [Two vocational teachers’ stories of grade assessment on the industrial technology programme]. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(1), 23–43. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188123

Bamberg, M. G. W. (2006). Stories: big or small: why do we care? Narrative Inquiry, 16(1), 139–147. https://doi.org/10.1075/ni.16.1.18bam

Beasy, K., Grant, R., & Emery, S. (2023). Multiple dimensions of safe space for LGBTQ students: school staff perceptions. Sex Education, 23(1), 35–48. https://doi.org/10.1080/14681811.2021.2018677

Berner, B. (1989). Kunskapens vägar: teknik och lärande i skola och arbetsliv [The ways of knowledge: Technology and learning in school and working life]. Studentlitteratur.

Berner, B. (2009). Learning control: sense-making, CNC machines, and changes in vocational training for industrial work. Vocations and Learning, 2(3), 177–194. https://doi.org/10.1007/s12186-009-9023-8

Berntsson, P. (2007). Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier: Ett könsperspektiv på professionalisering [The teachers’ union, pre-school teachers and status-raising strategies. A gender perspective on professionalisation]. Samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet.

Collins, T. A., La Salle, T. P., Rocha Neves, J., Foster, J. A., & Scott, M. N. (2023). No safe space: School climate experiences of black boys with and without emotional and behavioral disorders. School Psychology Review, 52(3), 250–263. https://doi.org/10.1080/2372966X.2021.2021783

Colnerud, G., & Granström, K. (2015). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik [Respect for the teaching profession. On teachers’ professional language and ethics]. Liber.

Fejes, A., Lindberg, V., & Wärvik, G.-B. (2017). Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden [Vocational didactic research into the future]. In A. Fejes, V. Lindberg, & G.-B. Wärvik (Eds.), Yrkesdidaktikens mångfald (pp. 269–275). Lärarförlaget.

Freeman, M. P. (2023). The Inevitability, and Danger, of Narrative. In M. P. Freeman & H. Meretoja (Eds.), The Use and Abuse of Stories: New Directions in Narrative Hermeneutics (pp. 15–35). Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780197571026.001.0001

Gessler, M., & Herrera, L. M. (2015). Vocational didactics: core assumptions and approaches from Denmark, Germany, Norway, Spain and Sweden. International journal for research in vocational education and training, 2(3), 152–160. https://doi.org/10.25656/01:11552

Gessler, M., & Howe, F. (2015). From the reality of work to grounded work-based learning in German vocational education and training: Background, concept and tools. International journal for research in vocational education and training, 2(3), 214–238. https://doi.org/10.13152/IJRVET.2.3.6

Goodson, I. F. (2012). Developing narrative theory: Life histories and personal representation. Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203817704

Gustafsson, H. (1988). Rättssäkerheten, moralen och ”socialsäkerheten” [The rule of law, morality and the “social security”]. Tidskrift för rättssociologi, 5(3–4).

Gyekye, S. A. (2010). Occupational safety management: The role of causal attribution. International Journal of Psychology, 45(6), 405–416. https://doi.org/10.1080/00207594.2010.501337

Gåfvels, C. (2016). Skolad blick på blommor: Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning [Educated Gaze on Flowers: The Formation of Vocational Knowing in Floristry Education] [Doctoral dissertation, Stockholm University]. DiVA. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:953521/FULLTEXT01.pdf

Haaland, G., & Nilsen, S. E. (2023). Læring gjennom praksis: en grunnbok i yrkesdidaktikk [Learning through practice: a primer in vocational didactics]. Fagbokforlaget.

Hansen, K. H. (2017). What is the need of content in the term Vocational didactics, related to vocational education in upper secondary school?. Scandinavian Journal of Vocations in Development, 2. https://doi.org/10.7577/sjvd.2134

Harms-Ringdahl, L. (2001). Safety analysis: principles and practice in occupational safety. CRC Press. https://doi.org/10.4324/9780203302736

Harvey, L. (2001). Defining and Measuring Employability. Quality in Higher Education, 7(2), 97–109. https://doi.org/10.1080/13538320120059990

Heberlein, A. (2014). Etik: Människa, moral, mening. En introduktion [Ethics: Human, morality, meaning. An introduction]. Albert Bonniers förlag.

Henning Loeb, I., Langelotz, L., & Rönnerman, K. (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: Analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer [Developing educational practices: Analysis, understanding and change through the theory of practice architectures]. Studentlitteratur AB.

Herrera, L. z. M., & Gessler, M. (2018). Didactics in vocational education and training–Diversity and intercepts in the Nordic educational landscape. Ammattikasvatuksen aikakauskirja, 20(2), 30–37.

Hiim, H. (2013). Praksisbasert yrkesutdanning: hvordan utvikle relevant yrkesutdanning for elever og arbeidsliv? [Practice-based vocational education: How to develop relevant professional education for students and working life]. Gyldendal Akademisk.

Hiim, H. (2015). Kvalitet i yrkesutdanningen-Resultater fra et aksjonsforskningsprosjekt om yrkesforankring av innholdet i yrkesutdanningen [The quality of curriculum in VET: Results from an actionresearch project on content and structure in VET]. Norsk Pedagogisk Tidsskrift, 99(2), 136–148. https://doi.org/10.18261/ISSN1504-2987-2015-02-07

Hiim, H. (2020). The quality and standing of school-based Norwegian VET. Journal of Vocational Education & Training, 72(2), 228–249. https://doi.org/10.1080/13636820.2020.1734062

Hiim, H., & Hippe, E. (2001). Å utdanne profesjonelle yrkesutøvere [Educating professional practitioners]. Gyldendal Norsk Forlag AS.

Höghielm, R. (2001). Den gymnasiala yrkesutbildningen–en verksamhet mellan två kulturer [High-school based vocational education–an enterprise between two cultures]. In M. Ekholm & F. Wikström (Eds.), I Villkor och vägar för grundläggande yrkesutbildning: några forskarperspektiv (pp. 65–84). Skolverket.

Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik [Critical-constructive didactics]. In M. Uljens (Ed.), Didaktik: teori, reflektion och praktik (pp. 215–228). Studentlitteratur.

Klope, E., & Gåfvels, C. (2022). Från förlaga till egen design: Estetiskaomdömen i skolförlagd frisörundervisning sedan 1970 [From template to own design: Aesthetic judgments in school-based hairdressing teaching since 1970]. In Å. Broberg, V. Lindberg, & G.-B. Wärvik (Eds.), Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i utbildningshistorisk belysning (pp. 188–207). Makadam Förlag.

Kontio, J., & Lundmark, S. (2021). Yrkeslärarens bedömningspraktiker [The vocational teacher’s assessment practices]. In J. Kontio & S. Lundmark (Eds.), Yrkesdidaktiska dilemman (pp. 97–119). Natur & Kultur.

Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför [Knowledge Assessment – What, How, and Why]. Myndigheten för skolutveckling.

Laurén, C. (1993). Fackspråk: form, innehåll, funktion [Specialised Language. Form, content, function]. Studentlitteratur.

Lieblich, A. (1993). Looking at change: Natasha, 21: New immigrant from Russia to Israel. In R. Josselson & A. Lieblich (Eds.), The narrative study of lives (pp. 92-129). Sage Publications. https://doi.org/10.4135/9781412985253

Lieblich, A., Tuval-Mashiach, R., & Zilber, T. (1998). Narrative research: Reading, analysis and interpretation. Sage Publications.

Lindberg, V. (2002). Införandet av godkändgränsen–konsekvenser för lärare och elever [The introduction of the pass – consequences for teachers and students]. In Skolverket (Ed.), Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygsättning (pp. 39–56). Skolverket.

Lindberg, V. (2009). Kunskapsuppfattningar och inter/nationella redskap för bedömning [Knowledge perceptions and inter/national tools for assessment]. In I. Carlgren, E. Forsberg, & V. Lindberg (Eds.), Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion (pp. 78–119). Stockholms universitetsförlag.

Lindberg, V., & Wärvik, G.-B. (2017). Vad är ett yrkesämne? [What is a vocational subject?] In A. Fejes, V. Lindberg, & G.-B. Wärvik (Eds.), Yrkesdidaktikens mångfald (pp. 23–58). Lärarförlaget.

Lindqvist, M. (1977). Vad är etik? Det etiska resonemanget [What is ethics? The ethical reasoning]. Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift, 31(8), 520–523. https://doi.org/10.3109/08039487709106526

Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola [To know what others know: assessment in education in pre-modern, modern and late-modern times]. Arbetslivsinstitutet.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande [Assessment for learning]. Norstedts.

McQuaid, R. W., & Lindsay, C. (2005). The Concept of Employability. Urban Studies, 42(2), 197–219. https://doi.org/10.1080/0042098042000316100

Meretoja, H., & Freeman, M. P. (2023). Challenges and Prospects of Narrative Hermeneutics in Tumultuous Times. In M. P. Freeman & H. Meretoja (Eds.), The Use and Abuse of Stories: New Directions in Narrative Hermeneutics (pp. 1–12). Oxford University Press. https://doi.org/10.1093/oso/9780197571026.003.0001

Mishler, E. G. (1999). Storylines: craftartists’ narratives of identity. Harvard University Press.

Muhrman, K. (2020). Yrkesdidaktik och yrkesämnenas didaktik [Vocational didactics and vocational subjects’ didactics]. In K. Muhrman (Ed.), Ämnesdidaktik vid Linköpings universitet (pp. 40–48).

Nylund, M. (2013). Yrkesutbildning, klass & kunskap: en studie om sociala och politiska implikationer av innehållets organisering i yrkesorienterad utbildning med fokus på 2011 års gymnasiereform [Vocational Education, Class and Knowledge. A Study of Social and Political Implications of Content Organization in Vocational Education, Focusing on the Upper-Secondary School Reform of 2011] [Doctoral dissertation, Örebro University]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:625069/FULLTEXT01.pdf

Nyström, P. (2004). Rätt mätt på prov: Om validering av bedömningar i skolan [Correctly Measured by Tests. Validation of Assessments in School] [Doctoral dissertation, Umeå University]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:142615/FULLTEXT01.pdf

Ochs, E., & Capps, L. (2001). Living narrative: Creating lives in everyday storytelling. Harvard University Press. https://doi.org/10.4159/9780674041592

Pahl, J.-P. (2014). Vocational Education Research: Research on Vocational Pedagogy, Vocational Discipline and Vocational Didactics. In Z. Zhao & F. Rauner (Eds.), Areas of Vocational Education Research (pp. 17–43). Springer Berlin Heidelberg. https://doi.org/10.1007/978-3-642-54224-4_2

Paul, E. (2017). Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning: Vård-och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker [Literacies as Vocational Knowing in Upper Secondary Apprenticeship Education: Apprentice students participation in literacy practices during workplace based learning in health care and social work] [Doctoral dissertation, Stockholm University]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1129071/FULLTEXT01.pdf

Pérez Prieto, H. (2006). Historien om räven och andra berättelser. Om klasskamrater och skolan på en liten ort – ur ett skol- och livsberättelseperspektiv [The Story of the fox and Other Stories. On Classmates and the School in a Small Town – From a School – And a Life Story Perspective]. Karlstads universitet.

Pérez Prieto, H. (2007). Berättaren och berättelsen i centrum [The narrator and the story at the centre]. In K. A. Petersen, S. Glasdam, & V. Lotentzen (Eds.), Livshistorieforskning og kvalitative interview (pp. 288–307). PUC.

Polanyi, M. (1966). The tacit dimension. Doubledag & Co. Inc.

Riessman, C. K. (2008). Narrative methods for the human sciences. Sage Publications.

Robson, J., Bailey, B., & Larkin, S. (2004). Adding value: investigating the discourse of professionalism adopted by vocational teachers in further education colleges. Journal of Education and Work, 17(2), 183–195. https://doi.org/10.1080/13639080410001677392

Swedish Research Council. (2017). Good research practice. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.5639980c162791bbfe697882/1555334908942/Good-Research-Practice_VR_2017.pdf

Swuste, P., Gulijk, C. v., & Zwaard, W. (2010). Safety metaphors and theories, a review of the occupational safety literature of the US, UK and The Netherlands, till the first part of the 20th century. Safety Science, 48(8), 1000–1018. https://doi.org/10.1016/j.ssci.2010.01.020

Tyson, R. (2016). The didactics of vocational Bildung: how stories matter in VET research. Journal of Vocational Education & Training, 68(3), 359–377. https://doi.org/10.1080/13636820.2016.1213762

Tyson, R. (2023). Bildning Fantasi Revolt: Åtta essäer om pedagogik [Bildung Imagination Revolt: Eight Essays on Education]. Balders förlag.

Vähäsantanen, K., & Eteläpelto, A. (2009). Vocational teachers in the face of a major educational reform: individual ways of negotiating professional identities. Journal of Education and Work, 22(1), 15–33. https://doi.org/10.1080/13639080802709620

Wyszynska Johansson, M. (2018). Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training: Navigating by Feedback. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Wärvik, G.-B., & Lindberg, V. (2018). Integration between school and work: Changes and challenges in the Swedish VET 1970–2011. In S. Choy, G.-B. Wärvik, & V. Lindberg (Eds.), Integration of vocational education and training experiences: Purposes, practices and principles (pp. 279–301). Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-10-8857-5_15

Zeller, N. (1995). Narrative strategies for case reports. In J. A. Hatch & R. Wisniewski (Eds.), Life history and narrative (pp. 75–88). The Falmer Press. https://doi.org/10.1080/0951839950080108

Öhman, A. (2018). Twist and Shape: Feedback Practices within Creative Subject Content of Hairdressing Education. Vocations and Learning, 11(3), 425–448. https://doi.org/10.1007/s12186-017-9196-5

Öhman, A. (Ed.). (2022). Etiska perspektiv på specialpedagogers yrkesroll och värdepedagogiska praktik [Ethical perspectives on the professional role of special educators and value pedagogic practice]. Studentlitteratur.

Nedlastinger

Publisert

2024-06-03

Hvordan referere

Asghari, H. (2024). Yrkesdidaktik utifrån industrilärares berättelser: En studie om yrkesundervisning och yrkeslärande i svenska yrkesgymnasieskolor. Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling, 9(1), 91–109. https://doi.org/10.7577/sjvd.5710

Utgave

Seksjon

Vitenskapelige artikler