Professionsutveckling inom lärarutbildning: (Yrkes)lärarstudenters beskrivningar

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/sjvd.5753

Emneord (Nøkkelord):

Professionell utveckling, (yrkes)lärarutbildning, praxisgemenskaper (CoP), intervjustudie

Sammendrag

Denna artikel fokuserar på ett lärandemål, som en del av en lärarutbildningskurs vid ett svenskt universitet, där lärarstudenter ska kunna diskutera sin egen professionsutveckling och identifiera vidare behov av utveckling. Eftersom både forskning och styrdokument lyfter professionsutveckling som en viktig del av lärarutbildningen är det viktigt att studera professionsutveckling ur lärarstudenters perspektiv. Den teoretiska utgångspunkten är Communities of Practice (CoP), och studien fokuserar på kunskap och lärande inom en social gemenskap. Tio ämneslärarstudenter och sex yrkeslärarstudenter intervjuades om deras beskrivningar av vad den professionella utvecklingen inom lärarutbildningen innebar för dem, vilket resulterade i sex framträdande teman: 1) utveckling av läraridentitet, 2) utvecklingen av ämnesspecifik och yrkesmässig kunskap, 3) utvecklingen av ledarskap, 4) utvecklingen av relationsbyggande, 5) utvecklingen av kunskap om styrdokument, lagar, regler och förordningar, 6) utvecklingen i relation till samhällsförändringar.

 

Trots gemensamma nämnare i studenternas beskrivningar av professionell utveckling fanns det också nyansskillnader som kunde förstås genom att positionera aktörer inom (yrkes)lärarutbildningsgemenskapen. Yrkeslärarstudenterna kopplade ofta sin professionella kunskap till industrin och arbetslivet, medan ämneslärarstudenterna ofta kopplade sin ämneskunskap till universitetskurser och forskning. Både yrkeslärarstudenterna och ämneslärarstudenterna i studien berättade att de behövde hålla sig uppdaterade och fortsätta utveckla sin kompetens inom pedagogik. Yrkeslärarstudenterna betonade dock specifikt behovet av pedagogisk kunskap inom skolmiljön, snarare än i arbetslivs- och verkstadssammanhang. Detta skulle kunna bero på att vissa yrkeslärarstudenter är vana vid att utbilda och undervisa praktikanter i dessa miljöer som en del av sin professionella praktik.

Nedlastinger

Nedlastingsdata er ikke tilgjengelig enda.

Referanser

Abbott, A. (1981). Status and status strain in the professions. American Journal of Sociology, 86(4), 819-835.

Abbott, A. (2014). The system of professions: An essay on the division of expert labor. University of Chicago Press.

Andersson, P., & Köpsén, S. (2019). VET teachers between school and working life: Boundary processes enabling continuing professional development. Journal of Education and Work, 32(6-7), 537-551. https://doi.org/10.1080/13639080.2019.1673888

Andrews, M. (2007). Shaping history: Narratives of political change. Cambridge University Press.

Antera, S. (2023). Vocational teachers’ professional competence at the intersection of two regimes of competence: The case of Sweden [Doctoral dissertation, Stockholm University]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1740865/FULLTEXT01.pdf

Antera, S., Teräs, M., Nilsson, S., & Rehn, H. (2022). Important and achieved competence for Swedish vocational teachers: A survey with teachers and principals. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 12(1), 76-102. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2212176

Asghari, H., & Berglund, I. (2020). Svensk yrkeslärarutbildning efter reformen 2011: Lärarstudenters uppfattningar om antagning, VFU och läraranställning [Swedish vocational teacher education after the reform 2011: Teacher students’ perceptions of admission, practicum internship and teacher appointment]. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 10(2), 21–43. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.2010221

Aspelin, J. (2023). Microscopic relational analysis: A method for researching the teacher-student relationship. International Journal of Research & Method in Education, 46(1), 56-69. https://doi.org/10.1080/1743727X.2022.2042244

Aspelin, J., & Eklöf, A. (2023). In the blink of an eye: Understanding teachers’ relational competence from a micro-sociological perspective. Classroom Discourse, 14(1), 69-87. https://doi.org/10.1080/19463014.2022.2072354

Aspelin, J., Östlund, D., & Jönsson, A. (2021). ‘It means everything’: Special educators’ perceptions of relationships and relational competence. European Journal of Special Needs Education, 36(5), 671-685. https://doi.org/10.1080/08856257.2020.1783801

Auðardóttir, A. M. (2022). ‘I am the black duck’ affective aspects of working-class mothers’ involvement in parental communities. British Journal of Sociology of Education, 43(1), 22-39. https://doi.org/10.1080/01425692.2021.1999791

Bamberg, M. G. W. (2004). Considering counter narratives. In M. Andrews & M. G. W. Bamberg (Eds.), Considering counter narratives: Narrating, resisting, making sense (pp. 351-373). John Benjamins Publishing Company.

Billett, S. (2020). Developing a skillful and adaptable workforce: Reappraising curriculum and pedagogies for vocational education. In E. Wuttke, J. Seifried, & H. Niegemann (Eds.), Vocational education and training in the age of digitization: Challenges and opportunities (pp. 251–272). Verlag Barbara Budrich. https://doi.org/10.3224/84742432

Colnerud, G., & Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik [Respect for the teaching profession. On teachers’ professional language and ethics]. HLS förlag.

Colnerud, G., & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen: Om lärares yrkesspråk och yrkesetik [Respect for the teacher profession. On teachers’ professional language and ethics]. Liber.

Douse, M., & Uys, P. (2019). TVET Teaching in the time of digitisation. In S. McGrath, M. Mulder, J. Papier, & R. Suart (Eds.), Handbook of vocational education and training (pp. 1-16). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-319-94532-3_75

Eriksen, A., Leming, T., & Skrøvset, S. (2024). Shaping professional identity in the early days of teacher education. In I. K. R. Hatlevik, R. Jakhelln, & D. Jorde (Eds.), Transforming university-based teacher education through innovation: A Norwegian response to research literacy, integration and technology (pp. 196-204). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781032693798-18

Fejes, A., & Köpsén, S. (2014). Vocational teachers’ identity formation through boundary crossing. Journal of Education and Work, 27(3), 265-283. https://doi.org/10.1080/13639080.2012.742181

Freeman, M. (2015). Narrative as a mode of understanding: Method, theory. In A. De Fina & A. Georgakopoulou (Eds.), The handbook of narrative analysis (pp. 21-37). John Wiley & Sons.

Gillberg, G., Kadefors, R., Holmer, J., & Östebo, A. (2021). Meaningfulness and coherence? Experiences among young soldiers in the Swedish armed forces. Nordic Journal of Working Life Studies, 11(3). https://doi.org/10.18291/njwls.123905

Goodson, I. F., & Hargreaves, A. (2003). Teachers' professional lives: Aspirations and actualities. In I. F. Goodson & A. Hargreaves (Eds.), Teachers' professional lives (pp. 1-27). Flamer Press.

Goodson, I. F., & Lindblad, S. (2011). Researching the Teaching Profession under Restructuring. In I. F. Goodson & S. Lindblad (Eds.), Professional knowledge and educational restructuring in Europe (pp. 1-10). Sense Publishers.

Gullberg, C., & Svensson, J. (2020). Digitalisering i skolan – ännu en utmaning för lärarprofessionen? [Digitisation in school – another challenge for the teaching profession?] Organisation & Samhälle, (1), 40–50.

Hargreaves, A. (1994). Changing teachers, changing times: Teachers' work and culture in the postmodern age. Cassell.

Hargreaves, A. (2000). Four ages of professionalism and professional learning. Teachers and Teaching, 6(2), 151-182. https://doi.org/10.1080/713698714

Hart, A., Davies, C., Aumann, K., Wenger, E., Aranda, K., Heaver, B., & Wolff, D. (2013). Mobilising knowledge in community−university partnerships: What does a community of practice approach contribute? Contemporary Social Science, 8(3), 278-291. https://doi.org/10.1080/21582041.2013.767470

Hattie, J. (2009). Visible learning: A synthesis of meta-analyses in education. Routledge.

Hattie, J. (2012). Visible learning for teachers: Maximizing impact on learning. Routledge.

Köpsén, S., & Andersson, P. (2018). Boundary processes in connection with students’ workplace learning: Potentials for VET teachers’ continuing professional development. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(1), 58–75. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188158

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press.

Lindberg, V., & Wärvik, G.-B. (2017). Vad är ett yrkesämne? [What is a vocational subject?] In A. Fejes, V. Lindberg, & G.-B. Wärvik (Eds.), Yrkesdidaktikens mångfald (pp. 23–58). Lärarförlaget.

Mishler, E. G. (1999). Storylines: craftartists' narratives of identity. Harvard University Press.

Pérez Prieto, H. (2006). Historien om räven och andra berättelser. Om klasskamrater och skolan på en liten ort – ur ett skol- och livsberättelseperspektiv [The Story of the fox and Other Stories. On Classmates and the School in a Small Town – From a School- And a Life Story Perspective]. Karlstad University.

Riessman, C. K. (1994). Narrative analysis. Sage Publications.

Riessman, C. K. (2008). Narrative methods for the human sciences. Sage Publications.

Scott, J., Pryce, J., Reinke, N. B., Li, D., Shuker, M.-A., Singleton, R., Tsai, A., & Parkinson, A. L. (2023). Towards a ‘community for practice’—A narrative analysis of the evolution of higher education scholars. Education Sciences, 13(12), 1-18. https://doi.org/10.3390/educsci13121239

Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4.

Stenlås, N. (2011). Läraryrket mellan autonomi och statliga reformideologier [The teaching profession between autonomy and state reform ideologies]. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 17(4), 11–27.

Swedish Research Council. (2017). Good research practice. https://www.vr.se/download/18.5639980c162791bbfe697882/1555334908942/Good-Research-Practice_VR_2017.pdf

Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning, meaning and identity. Cambridge University Press.

Wenger, E. (2007). Social læringsteori-aktuelle temaer og udfordringer [Social learning theory - current themes and challenges]. In K. Illeris (Ed.), Læringsteorier. Seks aktuelle forståelser (pp. 61–80). Roskilde Universtetsforlag.

Wenger, E., McDermott, R., & Snyder, W. (2002). Cultivating communities of practice: a guide to managing knowledge.

Åstrand, B. (2023). The education of teachers in Sweden: An endeavour struggling with academic demands and professional relevance. In E. Elstad (Ed.), Teacher education in the Nordic region: Challenges and opportunities (pp. 75-158). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-031-26051-3

Nedlastinger

Publisert

2024-10-31

Hvordan referere

Asghari, H., Kilbrink, N., & Johansson, A. E. (2024). Professionsutveckling inom lärarutbildning: (Yrkes)lärarstudenters beskrivningar. Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling, 9(1), 137–154. https://doi.org/10.7577/sjvd.5753

Utgave

Seksjon

Vitenskapelige artikler