Pedagogisk slöjd i post-pandemitid: Från förändring och lärdomar till utveckling

Mia Porko-Hudd; Juha Hartvik

doi:10.7577/formakademisk.5088

Forfattere

Mia Porko-Hudd Åbo Akademi https://orcid.org/0000-0001-8608-0619
Juha Hartvik Åbo Akademi i Vasa, Pedagogiska fakulteten https://orcid.org/0000-0002-3493-4413

DOI:

https://doi.org/10.7577/formakademisk.5088

Emneord (Nøkkelord):

Covid-19, slöjdprocess, lärarprofession

Sammendrag

Slöjd inom grundläggande utbildning kännetecknas av att elever, lärare och slöjdmaterial är i interaktion. Lärandet sker i ändamålsenliga, välutrustade lärmiljöer med utrymme för kreativitet och individuella lösningar. På grund av Covid-19 pandemin, kom undervisningen i Finland tidvis helt att övergå till olika distanstillämpningar. Förutsättningarna för meningsfull distansundervisning varierade starkt. I en tidigare studie fördjupade vi oss i hur lärare i slöjd hanterade distansperioderna (Porko-Hudd & Hartvik, 2021). I denna artikel gör vi en reanalys av den tidigare studiens resultat och antar ett framåtblickande perspektiv. Analysen resulterar i fem komplementpar med vars hjälp vi öppnar upp för en diskussion om hur undervisningen och lärandet i slöjdämnet kan utvecklas med grund i tiden före och under pandemin. Vårt bidrag till diskussionen sammanfattas med en utvecklad modell för slöjdkontexten och slöjdverksamheten.

Referanser

Andersson, J., Brøns-Pedersen, L., & Illum, B. (2016). Kommunikation och lärande i slöjdverkstaden. Techne serien - Forskning i Slöjdpedagogik och Slöjdvetenskap, 23(2). https://journals.hioa.no/index.php/techneA/article/view/1274

Andersson, J. & Johansson, M. (2017). Händig, skicklig och konstfärdig – slöjdkunnande i interaktion, Forskning om undervisning och lärande, ForskUL, 5(1), 26–46.

Borg, K. (2008). Slöjd för flickor och slöjd för gossar. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 51–64). Lärarförbundet.

Bowden, E. M., Jung-Beeman, M., Fleck, J. & Kounios, J. (2005). New approaches to demystifying insight. Trends in Cognitive Sciences, 9(7), 322-328. https://doi.org/10.1016/j.tics.2005.05.012.

Collier, A. (2011). The well-being of women who create with textiles: Implications for art therapy. Journal of the American Art Therapy Association, 28(3), 104–112. https://doi.org/10.1080/07421656.2011.597025

Cygnaeus, U. (1861). Förslag rörande folkskoleväsendet i Finland. Kejserliga Senatens tryckeri.

Degerfält, I. & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik – ett redskap i slöjden. I L. Lindström & K. Borg (red.) Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 113–123). Lärarförbundets förlag.

Dominick, C. M. (2014). Knitting as a therapeutic group technique with 4th grade elementary school students [Dissertation, University of Arkansas, Fayetteville]. https://scholarworks.uark.edu/cgi/viewcontent.cgi?referer=https://www.google.com/&httpsredir=1&article=3909&context=etd

Hansén, S-E. (2000). Världen förändras - förändras läraren? I K. Harra (Red.), Opettajan professiosta artikkelisarja (s. 72–87). Okka-säätiö.

Hartvik, J. (2013). Det planlagda och det som visar sig: Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd. Åbo Akademis förlag.

Heinonen, J. (2005). Opetussuunnitelmat vai oppimateriaalit. Peruskoulun opettajien käsityksiä opetussuunnitelmien ja oppimateriaalien merkityksestä opetuksessa [Curricula or educational materials] (Akademisk avhandling). Helsingin yliopisto, Soveltavan kasvatustieteen laitos.

Hodges, C., Moore, S., Lockee, B., Trust, T., & Bond, A. (2020), The difference between emergency remote teaching and online learning. https://er.educause.edu/articles/2020/3/the-difference-between-emergency-remote-teaching-and-online-learning

Horhagen, S., Fostvedt, B., & Alsaker, S. (2014). Craft activities in groups at meeting places: Supporting mental health users’ everyday occupations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21(2), 145–152. https://doi.org/10.3109/11038128.2013.866691

Huotilainen, M. (2019). Näin aivot oppivat [Så lär sig hjärnan]. PS-kustannus.

Illum, B. (2004). Det manuelle håndværksmæssige og læring – processens dialog (Ph.d. afhandling). Danmarks Pædagogiske Universitet.

Illum, B. (2006). Learning in practice – practical wisdom – the dialog of the process. Journal of Research in Teacher Education, (2–3), 107–127.

Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap (Akademisk avhandling). Acta Universitatis Gothoburgensis.

Johansson, M. (2008). Kommunikation i skolans slöjdpraktik. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet – Om pedagogisk slöjd (s. 145–157). Lärarförbundet.

Johansson, M. (2011). Vad och hur gör de? – att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys. Techne serien. Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 18(1), 33–48. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/17

Kantola, J. (1997). Cygnaeuksen jäljillä käsityönopetuksesta teknologiseen kasvatukseen [I Cygnaeus fotspår från slöjdundervisning till teknologifostran]. Jyväskylän yliopisto.

Kojonkoski-Rännäli, S. (1995). Ajatus käsissämme. Käsityön käsitteen merkityssisällön analyysi [The thought in our hands. An analysis of the meaning of the concept handicraft]. (Akademisk avhandling). Turun yliopisto.

Kokko, S. (2007). Käsityöt tyttöjen kasvatuksessa naisiksi [The road to womanhood through gender-specific crafts] (Akademisk avhandling). Joensuun yliopisto.

Kokko, S., Kouhia, A., & Kangas, K. (2020). Finnish craft education in turbulence: Conflicting debates on the current National Core Curriculum. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 27(1), 1–19. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3562

Lac, A. (2016) Content Analysis. I Levesque R. (eds) Encyclopedia of Adolescence. Springer, Cham. https://doi.org/10.1007/978-3-319-32132-5_783-1

Lapinoja, K. P. (2006). Opettajan kadonnutta autonomiaa etsimässä [In search of a lost teacher autonomy] (Akademisk avhandling). Jyväskylän yliopisto, Chydenius-instituutti.

Lapinoja, K. & Heikkinen, H. L. T. (2006). Autonomia ja opettajan ammatillisuus [Autonomi och lärararens professionalitet]. I. A. Eteläpelto & J. Onnismaa (Red.), Ammatillisuus ja ammatillinen kasvu (s. 144–161). Kansanvalistusseura.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning. Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355

Lindfors, L. (1991a). Slöjddidaktik. Inriktning på grundskolans textilslöjd. Finn Lectura.

Lindfors, L. (1991b). Slöjdverksamhetens grunddimensioner vid arbetsinlärning i ett slöjdpedagogiskt perspektiv (Rapporter från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi 33/1991). Åbo Akademi.

Lindström, L. (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT, Kritisk utbildningstidskrift. (133/134), 57–70. http://www.krut.a.se/133/krut133-134.pdf

Luukkainen, O. (2004). Opettajuus ajassa elämistä vai suunnan näyttämistä? (Akademisk avhandling). Tampere University Press.

Nielsen, L. (2009). Fagdidaktikk for kunst og håndverk – i går, i dag, i morgen (2. utg.). Universitetsforlaget.

Nielsen, K. & Kvale, S. (2000). Mästerlära. Lärande som social praxis. Studentlitteratur.

Niikko, A. (1998). Opettajaksi kehittyminen ulkoisena ja sisäisenä prosessina. Näkökulma vaihe-, oppimis- ja sosiaalisiin teorioihin [Att utvecklas till lärare som yttre och inre process]. Joensuun yliopisto.

Nygren-Landgärds, C. (2000). Educational and teaching ideologies in sloyd teacher education (Akademisk avhandling). Åbo Akademi University Press.

Porko-Hudd, M. (2005). Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Tanken bakom tre läromedel i slöjd (Akademisk avhandling). Åbo Akademi.

Porko-Hudd, M., & Hartvik, J. (2021). "Coronaslöjd”: Lärares omställning till ofrivillig distansundervisning. Techne Serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 28(4), 1–20. https://doi.org/10.7577/TechneA.4722

Porko-Hudd, M., Pöllänen, S., & Lindfors, E. (2018). Common and holistic crafts education in Finland. Techne serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 25(3), 26–38. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/3025

Pöllänen, S. (2009). Contextualizing Craft. Pedagogical Models for Craft Education. The International Journal of Art & Design Education, 28(3), 249–260. https://doi.org/10.1111/j.1476-8070.2009.01619.x

Pöllänen, S. & Voutilainen, L. (2017). Crafting wellbeing: Meanings and intentions of stay at home mothers’ craft based leisure activity. Leisure Sciences, 40(6), 617-633. https://doi.org/10.1080/01490400.2017.1325801

Selander, S. & Kress, G. (2017). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Studentlitteratur.

Sjöberg, B. (2009). Med formgivning i fokus. En studie om holistisk slöjd i lärarutbildningen (Akademisk avhandling). Åbo Akademi.

Skolverket. (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Ämnesrapport slöjd (Ämnesrapport till rapport 253) (Hasselskog, P. & Johansson, M., författare). Fritzes.

Suojanen, U. (1993). Käsityökasvatuksen perusteet [Slöjdpedagogikens grunder]. WSOY.

Svenska Akademien. (u.å.). Insikt. I Svensk ordbok.. Hämtad 15.09 2021 från https://svenska.se/tre/?sok=insikt&pz=1

Statistics Finland. (2018). Vapaa-aikatutkimus [Participation in leisure activities]. Tilastokeskus. http://tilastokeskus.fi/til/vpa/2017/01/vpa_2017_01_2018-11-21_tau_023_fi.html

Statsrådet, (2020). Regeringen har i samverkan med republikens president konstaterat att undantagsförhållanden råder i Finland på grund av coronavirusutbrottet.16.3.2020. https://valtioneuvosto.fi/sv/artikeln/-/asset_publisher/10616/hallitus-totesi-suomenolevan-poikkeusoloissa-koronavirustilanteen-vuoksi

Säljö, R. (2008a). Den materiella kulturen och vårt kunskapande. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 11–14). Lärarförbundet.

Säljö, R. (2008b). Lärande i människans landskap. I H. Rystedt & R. Säljö (Red.), Kunskap och människans redskap: teknik och lärande (s. 13–27). Studentlitteratur.

Tuomi, J. & Sarajärvi, A. (2002). Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi [Kvalitativ forskning och innehållsanalys]. Tammi.

Utbildningsstyrelsen (2014). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014. https://eperusteet.opintopolku.fi/#/sv/perusopetus/419550/tiedot