Reformen av lagen om domstolsavgifter i Finland – förvaltningsdomstolarnas samhällsfunktioner fullgörs inte längre på avsett sätt

Författare

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.6032

Nyckelord:

förvaltningsdomstolarnas samhällsfunktioner, god rättsvård, rättegångsavgift

Abstract

I Finland trädde den nya lagen om domstolsavgifter (1455/2015) i kraft i början av 2016. Domstolsavgifterna minst fördubblades och vissa förfaranden som tidigare varit avgiftsfria blev avgiftsbelagda. Syftet med reformen var att främja tillgången till rättslig prövning, förbättra avgifternas kostnadseffektivitet, minska uppenbart omotiverad användning av domstolstjänster, säkerställa ett rimligt förhållande mellan domstolsavgifterna och kostnaderna för olika domstolsförfaranden samt uppnå ett enkelt och tydligt avgiftssystem. En konsekvensbedömning av reformen genomfördes mellan 2022 och 2023 och visade att målen i stort sett hade uppnåtts. Reformen har emellertid en oförutsedd negativ inverkan: domstolarnas samhällsfunktioner uppfylls inte längre på ett tillfredsställande sätt. Nedan analyseras mer i detalj hur detta återspeglas i förvaltningsprocessen vid de regionala förvaltningsdomstolarna och Högsta förvaltningsdomstolen. Artikeln är en rättsvetenskapligt riktad analys som kompletteras med empiriska data. Som samhällspåverkan syftar artikeln att få de tjänstemän som ansvarar för lagberedningen att uppmärksamma och erkänna det problem som lyfts fram i artikeln och att vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera det. Som en åtgärd föreslogs att avgifterna i vissa kategorier av mål ska reduceras avsevärt för att domstolarna ska få en tillräcklig täckning av alla typer av mål för att kunna fullgöra sina samhällsfunktioner på ett ändamålsenligt sätt.

Statistik

Laddar statistik...

Författarbiografier

Mika Launiala, Östra Finlands universitet

Juris doktor, biträdande professor i processrätt, Juridiska institutionen, Fakulteten för samhällsvetenskaper och företagsekonomi, Östra Finlands universitet

Laura Tammenlehto, Östra Finlands universitet

Juris doktor, universitetslektor i handelsrätt, Juridiska institutionen, Fakulteten för samhällsvetenskaper och företagsekonomi, Östra Finlands universitet

Referenser

Cooter, R. D., & Gilbert, M. D. (2022). Public Law and Economics. Oxford University Press.

Danelius, H. Danelius, J., Bull, T, & Cameron, I. (2023). Mänskliga rättigheter i europeisk praxis. En kommentar till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Norstedts Juridik.

European judicial systems (2020). CEPEJ Evaluation Report – 2020 Evaluation cycle (2018 data).

European judicial systems (2022). CEPEJ Evaluation Report – 2022 Evaluation cycle (2020 data).

Launiala, M. (2017). Hallintolainkäytön ennakkopäätösjärjestelmä. Edilex 2017/44.

Lavin, R. (2016). Förvaltningsprocessrätt, Wolter Kluwer 2016.

McGovern, G., & Greenberg, M. D. (2014). Who Pays for Justice? Perspectives on State Court System Financing and Governance, Rand Corporation.

Myrsky, M. (2011). Ennakkopäätökset verotuksessa, Talentum.

Pellonpää, M. (2020). Europeiska människorättskonventionen. Alma Talent.

Tuomi, J. & Sarajärvi, A. (2018). Laadullinen tutkimus ja sisällönanalyysi. Tammi.

von Essen, U. (2016). Processramen i förvaltningsmål – ändring av talan och anslutande frågor. Wolters Kluwer.

von Essen, U. Förvaltningsprocesslagen m.m. En kommentar, JUNO Total (8A), Förvaltningsprocessens funktion.

Publicerad

2024-12-20

Nummer

Sektion

Fagfellevurderte vitenskapelige artikler

Cited by