Statstjänstemannen och New Public Management-samhället – noteringar i fotspåren av Dag Hammarskjöld

Emil Oljemark

doi:10.7577/nat.6143

Författare

Emil Oljemark Åbo Akademi och NAFs finska avdelning https://orcid.org/0009-0009-2784-3933

DOI:

https://doi.org/10.7577/nat.6143

Nyckelord:

expertroll, förvaltningsstyrning, tillit, öppenhet

Abstract

I en parlamentarisk demokrati ingår att tjänstemännen har begräsningar på hur de kan framföra åsikter och värderingar. Folkvalda politiker bär ansvar för att staka fram den rådande linjen för den verkställande makten. För att individen ska kunna känna tillit till det offentliga krävs dock ett samspel mellan politiker och tjänstemän. Ett fungerande samspel mellan tjänstemän och politiker är en förutsättning för att det offentliga ska ha möjlighet att leverera på ett legitimt och effektivt sätt. Texten tar avstamp i en artikel skriven av Dag Hammarskjöld år 1951 som går in på tjänstemännens utrymme att uttrycka värderingar och säga ifrån. Under de påföljande 70 åren har skyddet för grundrättigheter kodifierats och förvaltningen har genomsyrats av ett marknadsetos. Tjänstemännens utrymme att säga ifrån möter nya utmaningar då förvaltningspolitiken tar nya former och då det människocentrerade synsättet utmanas.

Statistik

Laddar statistik...

Referenser

Berggren, H. (2016). Dag Hammarskjöld: att bära världen. Bokförlaget Max Ström.

Björnsson, A. (2005). Mellan mystik och modernitet, i Falkman, K. Ringar efter orden: Femton röster kring Dag Hammarskjölds Vägmärken. Lund: Ellerström.

Carlsson, S. (2023). Helgon och maktspelare: Dag Hammarskjöld som politiker. Albert Bonniers Förlag.

Ehn, P. (2020). Statstjänstemannen – quo vadis? i Ehn, P. & Sundström, G. (red.), förvaltningspolitik för 2020-talet: en forskningsantologi. [Stockholm]: Statskontoret. https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2020/statlig-forvaltningspolitik-for-2020-talet--en-forskningsantologi/

Fukuyama, F. (2015). Political order and political decay: From the industrial revolution to the globalization of democracy (First paperback edition). Farrar, Straus and Giroux.

Grimheden, J. (2009). Sweden: Underestimation of Rights”, i Jaichand, V. & Suksi, M. (eds.), 60 Years of the Universal Declaration of Human Rights in Europe. Intersentia.

Hammarskjöld, D. (1951). Statstjänstemannen och samhället. Tiden, årg 43, ss. 391–396.

Krunke, H. (2023). Constitutional identity and equality: the challenge of the Nordic EU member states. Comparative Constitutional Studies, 1(1), 124–139. https://doi.org//10.4337/ccs.2023.0012

Kutsal, Y., Bauer, Peters, M.B.G, Pierre, J. (2024). The Guardian State: Strengthening the Public Service against Democratic Backsliding. Public Administration Review, 84(3), 414–425. https://doi.org/10.1111/puar.13808

Mustonen, E. (2013). Virkasuhteesta työsuhteeseen? Julkisoikeuden pro gradu-tutkielma.Vaasan yliopiston filosofinen tiedekunta.

Myllymäki, A. (2007). Finanssihallinto-oikeus: Valtion ja kuntien varainkäyttö ja varainkäytön valvonta. 2. uud. p. Helsinki: Talentum.

Nergelius, J. (1996). Konstitutionellt rättighetsskydd: Svensk rätt i ett komparativt perspektiv. Stockholm: Fritze.

Pirjatanniemi, E. (2024). Internationella förpliktelser och nationell säkerhet: kan vi lita på att vår grundlag fungerar tillfredsställande i en turbulent tid? JFT 4/2024, ss. 265–293.

Schweitzer, A. (1923). The Philosophy of Civilization and Ethics. Adam & Charles Black.

Suksi, M. (2018). Förvaltningsbeslut genom automatiserat beslutsfattande – statsförfattnings- och förvaltningsrättsliga frågor i en digitaliserad myndighetsmiljö. JFT 5/2018, ss. 329–371.

Sundström, G. (2019). Statstjänstemannarollen ur ett förvaltningspolitiskt perspektiv. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 96(1), 57–72.

Sundström, G. (2022). Att ta sig bortom New Public Management. En historisk-institutionell analys av fallet Sverige, i Godenhjelm, S., Mäkinen, E., & Niemivuo, M. (Eds.), Förvaltning och rättssäkerhet i Norden. Svenska litteratursällskapet i Finland och Appell Förlag.

Wenander, H. (2019). Den statliga förvaltningens konstitutionella ställning i Sverige och Finland – pragmatism och principer. JFT 2–3/2019, ss. 103–150.

Finlands grundlag (731/1999)

Förvaltningslag (434/2003)

Reglemente för statsrådet (262/2003)

Statstjänstemannalag (750/1994)

Nyström, S. (2023.12.11). Många förstår inte att en opolitisk tjänsteman ska lämna sina privata åsikter hemma. Dagens Nyheter. Tillgänglig webbsidan12. december 2024: https://www.dn.se/ledare/susanne-nystrom-manga-forstar-inte-att-en-opolitisk-tjansteman-ska-lamna-sina-privata-asikter-hemma/

The Chandler Good Government Index® (2024). Chandler Institute of Governance (CIG). Tillgänglig webbsidan 3. december 2024: https://chandlergovernmentindex.com/wp-content/uploads/2024-Chandler-Good-Government-Index-Report.pdf