The Importance of Tasks in Workplace-Based Learning for the Development of Vocational Knowing in Flower Distribution
Apl-uppgifters betydelse för utveckling av yrkeskunnande
DOI:
https://doi.org/10.7577/sjvd.5914Keywords:
work-based learning (WBL), vocational tasks, vocational knowing, flower delivery, toolsAbstract
What distinguishes vocational didactics from other subject didactics is its direct connection to a vocation and work life. In Swedish upper secondary vocational education, this dimension of vocational didactics becomes particularly significant in relation to students' workplace-based learning (WBL). During WBL, as well as in school, the tasks assigned to students are central to the learning activities. This article explores the tasks students encounter within flower distribution during workplace-based learning (WBL) in upper secondary floristry education. The aim is to provide insight into the aspects of vocational knowing that students struggle to access, both in school and in the workplace. The study is based on interviews with students and supervisors.
The results show that economics is a difficult-to-access aspect of vocational knowing, largely remaining invisible to the students. Additionally, economic motives influence supervisors' assessments of the tasks students are given during WBL. Furthermore, the study highlights that the order form is an important tool in the workplace, the various functions of which students have (yet) to fully grasp. Based on these findings, a central challenge in vocational didactics emerges: the need to transform specific vocational knowing into subject content and create bridges between school and the workplace
Downloads
References
Aarkrog, V. (2005). Learning in the workplace and the significance of school-based education: A study of learning in a Danish vocational education and training programme. International Journal of Lifelong Education, 24(2), 137–147. https://doi.org/10.1080/02601370500056268
Andersson, I., & Lindberg, V. (2022). Elevers formande av arbetsplatsförlagt lärande i svensk gymnasial lärlingsutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 12(1), 1–24. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.221211
Bakker, A., & Akkerman, S. (2019). The learning potential of boundary crossing in the vocational curriculum. I D. Guile & L. Unwin (red.), Wiley handbook of vocational education and training (s. 349–372). https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/9781119098713.ch18
Berg Christoffersson, G. (2015). Digital dialog som redskap för utveckling av yrkeskunnande: En studie vid APL på gymnasieskolans vård-och omsorgsprogram (Doktorsavhandling, Stockholm University).
Berglund, I. (2007). En ny yrkesutbildning – genom yrkesbaserat lärande? En studie av tre gymnasieskolor som samverkar med företag. Rapport inom EQUAL-projektet En ny yrkesutbildning.
Billett, S. (2001). Learning in the workplace: Strategies for effective practice. Routledge.
Boud, D., & Hawke, G. (2008). Changing pedagogy: Vocational learning and assessment. I P. Murphy & R. McCormick (red.), Knowledge and practice: Representations and identities (s. 125–137). SAGE publications & Open University Press.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa
Braun, V. & Clarke, V. (2021) One size fits all? What counts as quality practice in (reflexive) thematic analysis? Qualitative Research in Psychology, 18(3),328–352. https://doi.org/10.1080/14780887.2020.1769238
Broberg, Å. (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete: Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning 1918-1971 (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).
Carlgren, I. (1999). Skolarbetet som en särskild slags praktik. I I. Carlgren (red.), Miljöer för lärande (s. 102–131). Studentlitteratur.
Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Daidalos.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research methods in education (6. uppl.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9780203029053
Gåfvels, C. (2016). Skolad blick på blommor: Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning. (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).
Hiim, H. (2023). Developing teacher professionalism in an era of neo-liberalism. I J. McNiff (red.), Representations of the academic: Assumptions in higher education (s. 135–150). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781351053372-10
Hiim, H., & Hippe, E. (2001). Å utdanne profesjonelle yrkesutøvere. Gyldendal Norsk Forlag AS.
Kaptelinin, V. (2005). The object of activity: Making sense of the sense-maker. Mind, Culture, and Activity, 12(1), 4–18. https://doi.org/10.1207/s15327884mca1201_2
Klope, E. (2020). Respektabla frisörer: Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning (Doktorsavhandling, Linnaeus University Press).
Konkola, R, Tuomi-Gröhn, T, Lambert, P., & Ludvigsen, S. (2007). Promoting learning and transfer between school and workplace. Journal of Education and Work, 20(3), 211–228. https://doi.org/10.1080/13639080701464483
Kristmansson, P. (2016). Gymnasial lärlingsutbildning på Handels-och administrationsprogrammet: En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande (Doktorsavhandling, Umeå universitet).
Kvale, S. (2008). A workplace perspective on school assessment. I A. Havnes & L. McDowell (red.), Balancing dilemmas in assessment and learning in contemporary education (s.197–208). Routledge.
Lambert, P. (2001). Oppimistehtävät kehittävän siirtovaikutuksen tuottajina [Elevuppgifter som producenter av utvecklande transfereffekter]. I T. Tuomi-Gröhn & Y. Engeström (red.). Koulun ja työn rajavyöhykkeellä. Uusia työssä oppimisen mahdollisuuksia [I gränslandet mellan skola och arbete. Nya möjligheter för lärande i arbete] (s. 96–147). Yliopistopaino.
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355
Lillvist, A. (2022). Från praktiknära forskning till en praktiknära etik. I I. Eriksson & A. Öhman Sandberg (red), Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi: Utmaningar och möjligheter vid samverkan (s. 69–81). Nordic Academic Press.
Lindberg, V. (2003). Yrkesutbildning i omvandling: En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer (Doktorsavhandling, HLS Förlag).
Lindberg, V. & Wärvik, G. B. (2017). Vad är ett yrkesämne? I A. Fejes, V. Lindberg & G. B. Wärvik (red.), Yrkesidaktikens mångfald, (s. 23–58). Lärarförlaget.
Lindström, P. (2016). Bedömning av yrkeskunnande vid APL: Redskap och situationer inom Vård-och omsorgsprogrammet (Licentiatavhandling, Stockholms universitet).
Musæus, P. (2002). Klædt på till læring. I R. Hansen, P. Musaeus & M. Thomsen Langagergaard (red.). Fra bjælker of spær – til butik of salg: Tre casestudier af læring i vekseluddannelser. (s. 82–171). Aalborg Universitet.
Mårtensson, Å. (2021). Yrkesutbildning på gränsen mellan skola och arbetsliv: en intervjustudie om yrkeslärares och handledares arbete med arbetsplatsförlagt lärande (Doktorsavhandling, Linköping University Electronic Press).
Newman, D., Griffin, P., & Cole, M. (1989). The construction zone: Working for cognitive change in school. Cambridge University Press.
Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (1999). Mesterlære: læring som social praksis. Reitzel.
Nielsen, K. & Kvale, S. (red.) (2003). Praktikkens læringslandskab: at lære gennem arbejde. Akademisk Forlag.
Nilsson, L. (2000). Den glömda arbetsuppgiften. I Ds 2000:62. Samverkan mellan skola och arbetsliv: Om möjligheterna med lärande i arbete. (s. 226–264). Utbildningsdepartementet.
Panican, A., & Paul, E. (2019). Svensk gymnasial yrkesutbildning: En framgångsfaktor för en effektiv övergång från skola till arbetsliv eller kejsarens nya kläder? Svenska ESF-rådet.
Paul, E. (2017). Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning: Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker (Doktorsavhandling, Stockholms universitet).
Prop 1990/91:85. Växa med kunskaper – om gymnasieskolan och vuxenutbildningen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/vaxa-med-kunskaper-om-gymnasieskolan-och_ge0385/
Skolinspektionen (2011). Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken — en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar. Rapport 2011:2. https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2011/yrkesforberedande-utbildningar/sammanfattning---arbetsplatsforlagd-utbildning-i-praktiken.pdf
Skolinspektionen. (2017). Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2017/yrkesgymnasium/helhet-i-utbildningen-pa-gymnasiets-yrkesprogram_2017.pdf
Skolverket (2011). Läroplan (Gy11) för gymnasieskolan. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Säljö. R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Studentlitteratur.
Tidningen Näringslivet (2023, 15 mars). Blomsterhandlare slås ut i lågkonjunkturen. https://www.tn.se/naringsliv/26939/blomsterhandlare-slas-ut-i-lagkonjunkturen/
Tuomi-Gröhn, T., Engeström, Y. & Young, M. (2003). From transfer to boundarycrossing between school and work as a tool for developing vocational education: An introduction. I T. Tuomi-Gröhn & Y. Engeström (red.), Between school and work: New perspectives on transfer and boundary-crossing (s. 1–18). Pergamon.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2025 Enni Paul, Camilla Gåfvels, Susanna Holdar, Viveca Lindberg
This work is licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 International License.
Authors who publish in SJVD accept the following terms:
- The author(s) retain copyright and gives the journal the right to the first publication of the work licensed simultaneously under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work when authorship and first release in the SJVD are recognised.
- The author(s) may enter separate, extra-contractual arrangements for non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (for example, send it to an institutional archive or publish it in a book) referring to the first release in SJVD.
- The author(s) are allowed and encouraged to post their work online (e.g. in institutional archives and on their website) before and during the filing process, as it may lead to useful exchanges of views, as well as faster and increased citation the published work.