Newly arrived students in the sloyd classroom's learning environment
DOI:
https://doi.org/10.7577/formakademisk.4952Keywords:
crafts classroom, craft, newly arrived students, multimodalityAbstract
This article explores the learning environment that newly arrived students encounter in sloyd classrooms in Sweden. The empirical material was collected through a handheld camera, at two schools with newly arrived students, in school Years 8–9, in the educational subject sloyd. The findings show that newly arrived students’ encounters with the rich learning environment of the sloyd classroom contribute to rich social interaction and communication during lessons. Further, the results show how interior and furnishing in sloyd classrooms enable newly arrived students to cooperate and support each other. The article also highlights that the sloyd classroom offers resources that can be used as teaching materials in sloyd teaching.
References
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola (Forskning i fokus. Nr. 25). Myndigheten för skolutveckling. https://byggaskola.se/wp-content/uploads/2016/07/L%C3%A4rande-och-fysisk-milj%C3%B6.pdf
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan (6:2010). Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nyanlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf
Bunar, N. (2015). Inledning. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande: Mottagande och inkludering (s. 9-36). Natur & Kultur.
Cederblad, J. (2007). Learning by observation: upplevelse och lärande av hantverkskunskaper genom förevisning. [Licentiatavhandling] Umeå universitet.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7th ed). Routledge.
Davidsson, B. (2004). Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum. Beskrivning av ett forskningsprojekt. Projektrapport från Institutionen för pedagogik (1:2004). Högskolan i Borås. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:883663/FULLTEXT01.pdf
Degerfält, I., & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik - ett redskap i slöjden. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 113-123). Lärarförbundets förlag.
de Jong, M. (2005). Rummets magt och magten over rummet i daginstitution og skole. I: K. Larsen, (Red.), Arkitektur, krop och læring (s. 89-116). Hans Reitzels Förlag.
Ekström, A. (2008). Kroppsligt lärande i slöjdundervisning. I Rostvall, A-L. & Selander, S. (Red.), Design för lärande (s. 69-80). Norstedt.
Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk forskning i Sverige, 1(7). 1-16.
Gyllerfelt, E., & Johansson, M. (2021). Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever. Techne serien A, 28(1), 33-47. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4031
Hasselskog, P. (2010). Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen. [Doktorsavhandling] Göteborgs universitet.
Hipkiss, A-M. (2014). Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. [Doktorsavhandling] Umeå universitet.
Holmberg, A., & Hasselskog, P. (2014). Slöjden och slöjdämnet på 2000-talet. I Hartman, S. G. (Red.), Slöjd, bildning och kultur: om pedagogisk slöjd i historia och nutid (s. 178-196). Carlssons.
Holmberg, A., Porko-Hudd, M., & Samuelsson, M. (2017). Allt kan transformeras till ett användbart läromedel. Techne Serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 24(2). Hämtad från https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/1907
Hyltenstam, K., & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Red.), Flerspråkighet: En forskningsöversikt (s. 17-152). (5:2012). Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Flerspraakighet_VR_2012.pdf
Jepson Wigg, U. (2011). Nytt land och ny skola: Berättelser om att bryta upp och börja om. Liber.
Jewitt, C. (Red.). (2017). Routledge Handbook of Multimodal Analysis. Routledge.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan - hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/15749
Johansson, M. (2011). Vad och hur gör de? - att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys. Techne serien A, 18(1), 33-47. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/17
Johansson, M. (2019). Materiella och immateriella resurser - hållbar utveckling i och genom slöjd. Nordic Studies in Education, 39(3), 214-227. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-04
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I Bunar, N. (Red.). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering, (s. 139-176). Natur och Kultur.
Koskinen, A., Seitamaa-Hakkarainen, P., & Hakkarainen, K. (2015). Interaction and embodiment in craft teaching. Techne serien A, 22(1), 80-98. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/1253
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Kress, G., Jewitt, C., Ogbord, J., & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal Teaching and Learning: The Rhetorics of the Science Classroom. Continuum.
Kress, G., & Sidiropoulou, C. (2008). Klassrumsdesign. I Rostvall, A-L. & Selander, S. (Red.), Design för lärande (s. 108-117). Norstedts Akademiska förlag.
Lahdenperä, P. (2015). Skolledarskap i mångfald. Studentlitteratur.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge university press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355
Lindqvist, E. (2014). Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap: Fallstudier av flerspråkiga elevers textanvändning. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:752071/FULLTEXT01.pdf
Maapalo, P. (2017). "Vi rigger til så godt vi kan" - konturer av praksisarktitekturer som muliggjør og hindrer undervisning i materialet tre i kunst- og håndverksfaget i norsk barneskole. Journal for Research in Arts and Sports Education, 1(1), 1-20. https://doi.org/10.23865/jased.v1.520
Månsson, N. (2016). Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan. I (Red.) P. Lahdenperä & E. Sundgren. Skolans möte med nyanlända (s. 29-48). Liber.
Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions - Experiences of learning and inclusion among newly arrived students. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1052228/FULLTEXT01.pdf
Porko-Hudd, M. (2005). Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. https://www.doria.fi/handle/10024/4129
Rorgemoen, M. (2011). Kopiering av tradisjonskunst som læringsmetode. FORMakademisk, 4(1), 81-99. https://doi.org/10.7577/formakademisk.129
Rønholt, H. (Red.) (2003). Video i undervisning - observation og analyse. Institut for Idræt: Hovedland.
SFS (2010:800). Skollagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sigurdson, E. (2014). Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:760284/FULLTEXT03.pdf
Skantze, A. (1989). Vad betyder skolhuset? Skolans fysiska miljö ur elevernas perspektiv studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter. [Doktorsavhandling] Stockholms universitet.
Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3). https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2014/nyanlanda/utbildningen-for-nyanlanda-elever---rapport-2014.pdf
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling undervisning för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning (Rapport 2010:16).
Skolverket. (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Fritzes.
Skolverket. (2015). Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. (Rapport 425). Fritzes.
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: Nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla". [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4067808&fileOId=4067832
SOU 2017:54. Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. https://www.regeringen.se/49c292/contentassets/07b765bfe914435eae8f5a4b64308821/fler-nyanlanda-elever-ska-uppna-behorighet-till-gymnasiet-sou-201754.pdf
SOU 2021:70. Läromedelsutredningen - böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap. https://www.regeringen.se/4a37bb/contentassets/e13e110fdc30401f9bf4a6ee8fa160a7/laromedelsutredningen--bockernas-betydelse-och-elevernas-tillgang-till-kunskap-sou-202170
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma.
Tracy, S. (2010). Qualitative quality: Eight "Big-Tent" Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851. https://doi.org/10.1177/1077800410383121
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Daidalos.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Harvard University Press.
Westerlund, S. (2015). Lust och olust - elevers erfarenheter i textilslöjd. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:790324/FULLTEXT01.pdf
Ödman, P-J. (1991). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Studentlitteratur.
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Copyright (c) 2023 Emma Gyllerfelt
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NoDerivatives 4.0 International License.
Authors who publish with this journal agree to the following terms:
- Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution 4.0 License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.
- Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.
- Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See The Effect of Open Access).
- The author(s) must manage their economic reproduction rights to any third party.
- The journal makes no financial or other compensation for submissions, unless a separate agreement regarding this matter has been made with the author(s).
- The journal is obliged to archive the manuscript (including metadata) in its originally published digital form for at least a suitable amount of time in which the manuscript can be accessed via a long-term archive for digital material, such as in the Norwegian universities’ institutional archives within the framework of the NORA partnership.
Readers of the journal can print out the published manuscripts under the same conditions as apply to the reproduction of physical copies.
Cited by
