Nyanlända elever i slöjdklassrummets lärmiljö
DOI:
https://doi.org/10.7577/formakademisk.4952Emneord (Nøkkelord):
slöjdklassrum, slöjd, nyanlända elever, multimodalitetSammendrag
Artikeln belyser och beskriver den lärmiljö som nyanlända elever möter i slöjdklassrum i svensk grundskolekontext. Det empiriska materialet har samlats in genom videodokumentation på två skolor med nyanlända elever, i år 8–9 i slöjdundervisning. Resultatet visar att nyanlända elever möter en rik lärmiljö i slöjdklassrum som bidrar till social interaktion, delaktighet och multimodal kommunikation och interaktion i undervisning. Vidare visas hur interiör och möblering i slöjdklassrum möjliggör samarbete mellan elever och att slöjdklassrummets lärmiljö erbjuder resurser som kan användas som läromedel i undervisningen.
Referanser
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola (Forskning i fokus. Nr. 25). Myndigheten för skolutveckling. https://byggaskola.se/wp-content/uploads/2016/07/L%C3%A4rande-och-fysisk-milj%C3%B6.pdf
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt över nyanlända elever i den svenska skolan (6:2010). Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b5f/1529480533281/Nyanlaenda-och-laerande_VR_2010.pdf
Bunar, N. (2015). Inledning. I N. Bunar (Red.), Nyanlända och lärande: Mottagande och inkludering (s. 9-36). Natur & Kultur.
Cederblad, J. (2007). Learning by observation: upplevelse och lärande av hantverkskunskaper genom förevisning. [Licentiatavhandling] Umeå universitet.
Cohen, L., Manion, L., & Morrison, K. (2011). Research methods in education (7th ed). Routledge.
Davidsson, B. (2004). Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum. Beskrivning av ett forskningsprojekt. Projektrapport från Institutionen för pedagogik (1:2004). Högskolan i Borås. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:883663/FULLTEXT01.pdf
Degerfält, I., & Porko-Hudd, M. (2008). Informationsteknik - ett redskap i slöjden. I K. Borg & L. Lindström (Red.), Slöjda för livet. Om pedagogisk slöjd (s. 113-123). Lärarförbundets förlag.
de Jong, M. (2005). Rummets magt och magten over rummet i daginstitution og skole. I: K. Larsen, (Red.), Arkitektur, krop och læring (s. 89-116). Hans Reitzels Förlag.
Ekström, A. (2008). Kroppsligt lärande i slöjdundervisning. I Rostvall, A-L. & Selander, S. (Red.), Design för lärande (s. 69-80). Norstedt.
Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk forskning i Sverige, 1(7). 1-16.
Gyllerfelt, E., & Johansson, M. (2021). Multimodala resursers mediering i slöjdundervisning med nyanlända elever. Techne serien A, 28(1), 33-47. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/4031
Hasselskog, P. (2010). Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen. [Doktorsavhandling] Göteborgs universitet.
Hipkiss, A-M. (2014). Klassrummets semiotiska resurser: en språkdidaktisk studie av skolämnena hem- och konsumentkunskap, kemi och biologi. [Doktorsavhandling] Umeå universitet.
Holmberg, A., & Hasselskog, P. (2014). Slöjden och slöjdämnet på 2000-talet. I Hartman, S. G. (Red.), Slöjd, bildning och kultur: om pedagogisk slöjd i historia och nutid (s. 178-196). Carlssons.
Holmberg, A., Porko-Hudd, M., & Samuelsson, M. (2017). Allt kan transformeras till ett användbart läromedel. Techne Serien - Forskning i slöjdpedagogik och slöjdvetenskap, 24(2). Hämtad från https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/1907
Hyltenstam, K., & Milani, T. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I K. Hyltenstam, M. Axelsson & I. Lindberg (Red.), Flerspråkighet: En forskningsöversikt (s. 17-152). (5:2012). Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25ac6/1529480531679/Flerspraakighet_VR_2012.pdf
Jepson Wigg, U. (2011). Nytt land och ny skola: Berättelser om att bryta upp och börja om. Liber.
Jewitt, C. (Red.). (2017). Routledge Handbook of Multimodal Analysis. Routledge.
Johansson, M. (2002). Slöjdpraktik i skolan - hand, tanke, kommunikation och andra medierande redskap. [Doktorsavhandling, Göteborgs universitet]. http://hdl.handle.net/2077/15749
Johansson, M. (2011). Vad och hur gör de? - att synliggöra lärande i grundskolans slöjdpraktik via videoetnografi och mikroanalys. Techne serien A, 18(1), 33-47. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/17
Johansson, M. (2019). Materiella och immateriella resurser - hållbar utveckling i och genom slöjd. Nordic Studies in Education, 39(3), 214-227. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2019-03-04
Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I Bunar, N. (Red.). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering, (s. 139-176). Natur och Kultur.
Koskinen, A., Seitamaa-Hakkarainen, P., & Hakkarainen, K. (2015). Interaction and embodiment in craft teaching. Techne serien A, 22(1), 80-98. https://journals.oslomet.no/index.php/techneA/article/view/1253
Kress, G. (2010). Multimodality. A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.
Kress, G., Jewitt, C., Ogbord, J., & Tsatsarelis, C. (2001). Multimodal Teaching and Learning: The Rhetorics of the Science Classroom. Continuum.
Kress, G., & Sidiropoulou, C. (2008). Klassrumsdesign. I Rostvall, A-L. & Selander, S. (Red.), Design för lärande (s. 108-117). Norstedts Akademiska förlag.
Lahdenperä, P. (2015). Skolledarskap i mångfald. Studentlitteratur.
Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated learning: Legitimate peripheral participation. Cambridge university press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511815355
Lindqvist, E. (2014). Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap: Fallstudier av flerspråkiga elevers textanvändning. [Licentiatuppsats, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:752071/FULLTEXT01.pdf
Maapalo, P. (2017). "Vi rigger til så godt vi kan" - konturer av praksisarktitekturer som muliggjør og hindrer undervisning i materialet tre i kunst- og håndverksfaget i norsk barneskole. Journal for Research in Arts and Sports Education, 1(1), 1-20. https://doi.org/10.23865/jased.v1.520
Månsson, N. (2016). Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan. I (Red.) P. Lahdenperä & E. Sundgren. Skolans möte med nyanlända (s. 29-48). Liber.
Nilsson Folke, J. (2017). Lived transitions - Experiences of learning and inclusion among newly arrived students. [Doktorsavhandling, Stockholms universitet]. http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1052228/FULLTEXT01.pdf
Porko-Hudd, M. (2005). Under ytan, vid ytan och ovanför ytan. Analys av tanken bakom tre läromedel i slöjd. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. https://www.doria.fi/handle/10024/4129
Rorgemoen, M. (2011). Kopiering av tradisjonskunst som læringsmetode. FORMakademisk, 4(1), 81-99. https://doi.org/10.7577/formakademisk.129
Rønholt, H. (Red.) (2003). Video i undervisning - observation og analyse. Institut for Idræt: Hovedland.
SFS (2010:800). Skollagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sigurdson, E. (2014). Det sitter i väggarna. En studie av trä- och metallslöjdens materialitet, maskulinitet och förkroppsliganden. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:760284/FULLTEXT03.pdf
Skantze, A. (1989). Vad betyder skolhuset? Skolans fysiska miljö ur elevernas perspektiv studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter. [Doktorsavhandling] Stockholms universitet.
Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever - rätten till en god utbildning i en trygg miljö (2009:3). https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2014/nyanlanda/utbildningen-for-nyanlanda-elever---rapport-2014.pdf
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling undervisning för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning (Rapport 2010:16).
Skolverket. (2008). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Fritzes.
Skolverket. (2015). Slöjd i grundskolan. En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. (Rapport 425). Fritzes.
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: Nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för alla". [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4067808&fileOId=4067832
SOU 2017:54. Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet. https://www.regeringen.se/49c292/contentassets/07b765bfe914435eae8f5a4b64308821/fler-nyanlanda-elever-ska-uppna-behorighet-till-gymnasiet-sou-201754.pdf
SOU 2021:70. Läromedelsutredningen - böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap. https://www.regeringen.se/4a37bb/contentassets/e13e110fdc30401f9bf4a6ee8fa160a7/laromedelsutredningen--bockernas-betydelse-och-elevernas-tillgang-till-kunskap-sou-202170
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Prisma.
Tracy, S. (2010). Qualitative quality: Eight "Big-Tent" Criteria for Excellent Qualitative Research. Qualitative Inquiry, 16(10), 837-851. https://doi.org/10.1177/1077800410383121
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet. https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Vygotskij, L. S. (1999). Tänkande och språk. Daidalos.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Harvard University Press.
Westerlund, S. (2015). Lust och olust - elevers erfarenheter i textilslöjd. [Doktorsavhandling, Umeå universitet]. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:790324/FULLTEXT01.pdf
Ödman, P-J. (1991). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Studentlitteratur.
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Emma Gyllerfelt
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution-NoDerivatives 4.0 International License.
- Forfatteren(e) beholder sin opphavs- og kopieringsrett til eget manuskript, men gir tidsskriftet varig rett til 1) å fremføre manuskriptet for offentligheten i den opprinnelig publiserte digitale form, og 2) å registreres og siteres som første publisering av manuskriptet.
- Forfatteren må selv forvalte sine økonomiske kopieringsrettigheter overfor eventuell tredjepart.
- Tidsskriftet gir ingen økonomisk eller annen kompensasjon for innsendte bidrag, medmindre det er gjort særskilt avtale om dette med forfatteren(e).
- Tidsskriftet plikter å arkivere manuskriptet (inklusive metadata) i den opprinnelig publiserte digitale form, i minst ett dertil egnet åpent tilgjengelig langtidsarkiv for digitalt materiell, som for eksempel i de norske universitetenes institusjonsarkiv innen rammen av NORA-samarbeidet.
- Lesere av tidsskriftet kan ta utskrift av de fremførte manuskriptene under samme betingelser som gjelder ved kopiering av fysiske eksemplar. Dette innebærer at masseframstilling av fysiske eksemplar, eller framstilling av eksemplar for kommersielle formål, ikke er tillatt uten etter avtale med forfatteren(e).