Yrkeslärarutbildares konceptualisering och gestaltning av yrkesdidak-tik i yrkeslärarutbildningen

Forfattere

DOI:

https://doi.org/10.7577/sjvd.5874

Emneord (Nøkkelord):

själv-studie, yrkeslärarutbildare, yrkesdidaktik, praktisk teori, arbetsintegrerat lärande

Sammendrag

Artikeln adresserar en kunskapslucka om hur yrkesdidaktisk kunskap skapas när svenska yrkeslärarutbildare forskar om den egna praktiken genom arbetsintegrerat lärande samt hur de konceptualiserar yrkesdidaktik som teori och praktik. Den bidrar till att stärka yrkeslärarutbildningens vetenskapliga grund genom att stärka yrkeslärarutbildares gemensamma professionskunskap.

Själv-studie som metodologi användes med fokus på interaktivt, iterativt och kollaborativt utforskandet av egen praktik. Empirin utgörs av tio intervjuer (N=10), så kallade kollega-intervjuer genomförda under vårterminen 2021. Forskningsfrågor är: Vilka epistemiska resurser använder yrkeslärarutbildare för att skapa en praktisk yrkesdidaktisk teori? Hur levandegör yrkeslärarutbildare yrkesdidaktisk teori genom att iscensätta ett yrkesdidaktiskt innehåll?

Genom reflektion utvecklar yrkeslärarutbildare en praktisk didaktisk teori som är personlig, professionell och kollektiv eftersom personliga erfarenheter av t ex arbete aktiveras som resurs. Som epistemisk resurs används den allmändidaktiska principen av radikalt erkännande av studenternas yrkeskunnande som vi tillsammans med studenterna avtäcker genom att verbalisera och sedan gemensamt ”paketerar om”. Eftersom detta yrkeskunnande framstår som yrkeslärarstudenternas exklusiva domän blir ömsesidigt erkännande av jämbördig relation mellan yrkeslärarstudent och lärarutbildare grunden för iscensättning av yrkesdidaktik i lärarutbildningen. Att vara generalist kräver dock och är avhängigt av ett samarbete med specialister, närmare bestämt handledare i verksamhetsförlagd utbildning.

Yrkeslärarutbildarnas fem gestaltande narrativ får i studien en analytisk funktion eftersom berättelserna står som grund för den yrkesämnesdidaktiska analysen som presenteras. Narrativen visar hur ett yrkesämnesdidaktiskt innehåll görs levande i yrkeslärarutbildningen sett ur yrkeslärarutbildares position som åskådare och generalist. Genom att berätta och lyssna träder vi in och positionerar oss själva och varandra som aktörer involverade i de samtida relationerna med innehåll och metoder. Detta för att innehållet ska kunna göras undervisningsbart. Artikeln är ett empiriskt bidrag till diskussion av möjligheter och hinder för arbetsintegrerat lärande i lärarutbildningar.

Nedlastinger

Nedlastingsdata er ikke tilgjengelig enda.

Forfatterbiografier

Martina Wyszynska Johansson, Högskolan Väst

Martina Wyszynska Johansson, fil. dr är artikelns första författare. Hennes forskningsintresse är yrkedidaktisk teori i yrkesutbildningen. Hon undersöker hur kunskap rekontextualiseras i processer av och genom arbetsintegrerat lärande. Martina undervisar i lärarutbildningen vid Högskolan Väst, bland annat i yrkeslärarprogrammet.

Marie Påsse, Högskolan Väst

Marie Påsse är författare 2 till artikeln. Hon är adjunkt vid Högskolan Väst, Institutionen för Individ och samhälle, Trollhättan. Där undervisar hon på yrkeslärarprogrammet, arbetar med verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och nätverk kring bland annat övningsskolor. Hennes intressen är samverkan och undervisning med arbetsintegrerat lärande som form.

Referanser

Aakernes, N., Møllerhagen, T. H., Olstad, H. B., & Schaug, R. (2024). Creating a free space for professional development through collaborative self-study. Studying Teacher Ed-ucation, 20(1), 4–20. https://doi.org/10.1080/17425964.2023.2212683

Andersén, A., Asghari, H., & Petersson, M. (2019). Yrkesämnesdidaktik på universitet: mål, innehåll, arbetssätt och examination. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 98–123. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.188398

Annerberg, A., & Fändrik, A. K. (2019). Att vetenskapligt förankra ett yrkeslärarprogram: erfarenheter från ett utvecklingsprojekt. Nordic Journal of Vocational Education and Train-ing, 8(3), 124–140. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.1883124

Crowe, A. R., & Dinkelman, T. (2010). Self-study and social studies: Framing the conver-sation. I A. R. Crowe (Red.), Advancing social studies education through self-study meth-odology: The power, promise, and use of self-study in social studies education (s. 1–19). Springer. https://doi.org/10.1007/978-90-481-3943-9_1

Deng, Z. (2015). Content, Joseph Schwab and German Didaktik. Journal of Curriculum Studies, 47(6), 773–786. https://doi.org/10.1080/00220272.2015.1090628

Dinkelman, T. (2003). Self-study in teacher education: A means and ends tool for promot-ing reflective teaching. Journal of Teacher Education, 54(1), 6–18. https://doi.org/10.1177/0022487102238654

Fejes, A., Lindberg, V., & Wärvik, G.-B. (Red.). (2017). Yrkesdidaktikens mångfald. Lä-rarförlaget.

Feldman, A. (2003). Validity and quality in self-study. Educational Researcher, 32(3), 26–28. https://doi.org/10.3102/0013189X032003026

Flores, M. A. (2017). Practice, theory and research in initial teacher education: international perspectives. European Journal of Teacher Education, 40(3), 287–290. https://doi.org/10.1080/02619768.2017.1331518

Hiim, H., & Hippe, E. (2001). Å utdanne profesjonelle yrkesutøvere. Gyldendal akademisk.

Hökkä, P., & Eteläpelto, A. (2014). Seeking new perspectives on the development of teach-er education: A study of the Finnish context. Journal of Teacher Education, 65(1), 39–52. https://doi.org/10.1177/0022487113504220

Hordvik, M., Fletcher, T., Haugen, A. L., Engebretsen, B., & Møller, L. (2023). Using the metaphor of orchestration to make sense of facilitating teacher educator professional devel-opment. European Journal of Teacher Education, 46(3), 417–434. https://doi.org/10.1080/02619768.2021.1946510

Joram, E. (2007). Clashing epistemologies: Aspiring teachers’, practicing teachers’, and professors’ beliefs about knowledge and research in education. Teaching and Teacher Edu-cation, 23(2), 123–135. https://doi.org/10.1016/j.tate.2006.04.032

Kaiser, F. (2021). Academisation of the vocational school teaching profession and the gene-sis of vocational educational science. Bulletin of Institute of Technology and Vocational Ed-ucation, 22(4), 1–25. 結合_28 (uni-rostock.de)

Kitchen, J., Berry, A., Bullock, S. M., Crowe, A. R., Taylor, M., Guðjónsdóttir, H., & Thomas, L. (Red.). (2020). International handbook of self-study of teaching and teacher education practices. Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-13-6880-6

Korp, H., Grundberg, L., Lindholm, M-J., Påsse, M., & Wyszynska Johansson, M. (kom-mande). Conceptualizing and mediating vocational knowing in VET and VTE: How bring-ing them together can provide new insights for vocational pedagogies. Nordic Journal of Vocational Education and Training.

Lauvås, P. & Handal, G. (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. (3., uppdaterade uppl.). Studentlitteratur.

Lindberg, V. & Wärvik, G-B. (2017). Vad är ett yrkesämne? I A. Fejes, V. Lindberg, G-B. Wärvik (Red.), (s. 23–58). Yrkesdidaktikens mångfald. Lärarförlaget.

Loughran, J. (1998, april 13–17). Being a conduit for learning: Understanding and inter-preting feedback from teaching experiences. [Paper presentation]. American Educational Research Association Annual Meeting San Diego, CA, United States.

Loughran, J., & Russell, T. (Red.). (2002). Improving teacher education practices through self-study (s. 239–248). RoutledgeFalmer.

McCool, M., & Myers, J. (2023). Reviewing the literature to clarify self-study re-search. Educational Action Research, 31(3), 472–489. https://doi.org/10.1080/09650792.2021.1976660

McIntosh Cooper, J. M., & Curtis, G. A. (2022). Employing self-study research across the curriculum: Theory, practice, and exemplars. I S. Watson, O. Williams-Duncan, S. Austin & J. Bell (Red.), Conceptual analyses of curriculum inquiry methodologies (s. 1551–81). IGI Global.

Murray, J., & Male, T. (2005). Becoming a teacher educator: Evidence from the field. Teaching and Teacher Education, 21(2), 125–142. https://doi.org/10.1016/j.tate.2004.12.006

Nihlfors, E. (2020a). Respekt för varandras kunskaper. Pedagogisk forskning i Sve-rige, 25(4), 112–116. https://doi.org/10.15626/pfs25.04.11

Nihlfors, E. (2020b, december 10). ULF spaning nr 6 – Etiska frågor. Den nationella sam-ordningsgruppen för försöksverksamheten Samverkan kring praktiknära forskning (ULF). c_709236-l_3-k_ulf-spaning-6_etik.pdf (ulfavtal.se)

Ping, C., Schellings, G., & Beijaard, D. (2018). Teacher educators' professional learning: A literature review. Teaching and Teacher Education, 75, 93–104. https://doi.org/10.1016/j.tate.2018.06.003

Pinnegar, S., Hutchinson, D. A., & Hamilton, M. L. (2020). Role of positioning, identity, and stance in becoming S-STTEP researchers. I J. Kitchen med fl. (Red.), International handbook of self-study of teaching and teacher education practices (s. 97–133). Springer International Handbooks of Education. Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-13-6880-6_4

Ritter, J. K., & Quiñones, S. (2020). Entry points for self-study: Where to begin. I J. Kitch-en med fl. (Red.), International handbook of self-study of teaching and teacher education practices (s. 339–375). Springer International Handbooks of Education. Springer. https://doi.org/10.1007/978-981-13-6880-6_11

Schaug, R., & Herudsløkken, K. (2019). Teaching and teaching practice in vocational teach-er education: Vocational student teachers’ and practice teachers’ perspectives on teacher education for and in teaching practice. Scandinavian Journal of Vocations in Develop-ment, 4(1), 53–80. https://doi.org/10.7577/sjvd.3218

Smith, K. (2015). The role of research in teacher education. Research in Teacher Educa-tion, 5(2), 43–46. https://doi.org/10.12968/prtu.2015.43.46

Smith, K., & Flores, M. A. (2019). The Janus faced teacher educator. European Journal of Teacher Education, 42(4), 433–446. https://doi.org/10.1080/02619768.2019.1646242

Utbildningsdepartementet. (2017). Regeringsbeslut. Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning. U2015/03573/UH, U2017/01129/UH. Stockholm: Utbildningsde-partementet. Uppdrag om försöksverksamhet med praktiknära forskning - Regeringen.se

Vanassche, E., & Kelchtermans, G. (2015). The state of the art in self-study of teacher edu-cation practices: A systematic literature review. Journal of Curriculum Studies, 47(4), 508–528. https://doi.org/10.1080/00220272.2014.995712

Vollmer, H. J. (2023). International transfer of knowledge: Translating Didaktik, Fachdid-aktik, Allgemeine Fachdidaktik. Research in Subject-matter Teaching and Learning (RISTAL), 5(1), 39–55. https://doi.org/10.2478/ristal-2022-0105

Whitehead, J. (1989). Creating a living educational theory from questions of the kind,‘How do I improve my practice?’. Cambridge Journal of Education, 19(1), 41–52. https://doi.org/10.1080/0305764890190106

Wyszynska Johansson, M., & Andersson, I. (2024). Vocational Didactics: Mapping the terrain in Swedish upper secondary vocational education and training. International Journal for Research in Vocational Education and Training, 11(1), 76–95. https://doi.org/10.13152/IJRVET.11.1.4

Zeichner, K. (2007). Accumulating knowledge across self-studies in teacher educa-tion. Journal of Teacher Education, 58(1), 36–46. https://doi.org/10.1177/0022487106296219

Nedlastinger

Publisert

2025-03-07

Hvordan referere

Wyszynska Johansson, M., & Påsse, M. (2025). Yrkeslärarutbildares konceptualisering och gestaltning av yrkesdidak-tik i yrkeslärarutbildningen. Skandinavisk tidsskrift for yrker og profesjoner i utvikling, 10(1), 159–178. https://doi.org/10.7577/sjvd.5874

Utgave

Seksjon

Special issue on vocational didactics