Allt kan transformeras till ett användbart läromedel

Abstract

Hur lärare i slöjd i Finland och Sverige uppfattar och använder läromedel beskrivs och analyseras i denna artikel. Det empiriska materialet består av enkätsvar från både flervalsfrågor och öppna frågor av 143 lärare, insamlat våren 2016. Resultatet visar att lärarna å ena sidan definierar läromedel på ett mycket brett sätt genom att inkludera i princip allt som används i undervisningen som läromedel, medan de å andra sidan också använder en snäv definition på läromedel som endast omfattar för ändamålet publicerade läroböcker. Resultatet visar att många lärare i slöjd producerar läromedel som stöder den egna undervisningens målsättningar, den egna elevgruppens behov och matchar krav som deras undervisningskontext ställer och hjälper dem själv att utveckla och upprätthålla sina färdigheter. Många lärare i slöjd är del av olika slags webbaserade delningskulturer där de delar med sig av sina egenproducerade läromedel och vidareutvecklar läromedel som de fått sig tilldelade av kolleger. Internet framhålls som en guldgruva för att hitta material som kan omvandlas till läromedel för slöjdprocessens olika faser och för att differentiera undervisningen. I diskussionen framkommer att lärare i slöjd har en pluralistisk uppfattning om läromedel som speglar det pedagogiska dilemmat mellan frihet och ansvar för undervisningens utformning och innehåll som läromedel exemplifierar.
Sökord: läromedel, slöjdundervisning, pedagogiskt dilemma, internet, pragmatisk transformering

Sökord: läromedel, slöjdundervisning, lärare, dilemma, pluralistisk