Hantverksskolning eller karaktärsfostran?

Den slöjdpedagogiska debatten i Sverige under 1800-talets senare hälft

Abstract

Historiska framställningar brukar ofta behandla kända mäns och kvinnors bedrifter. Det gäller även för pedagogikhistoriska arbeten. Ämnesvalet styrs av vår tids föreställningar om vilka personer och idéer som dominerade under en viss tid, ibland i strid med den tidens uppfattningar. I den här texten ges exempel från den svenska slöjdens historia. Studier av folkskolans undervisning i manlig slöjd startar oftast med Otto Salomon och Näässystemet för undervisning i ”manlig slöjd”, en metod som blev mycket omtalad över snart hela värden. Metoden utvecklades i slutet av 1870-talet och hade en stark ställning långt in i 1900-talet. Men utvecklingen av slöjdämnet hade startat tidigare än så. Salomon var inte ensam om att framföra idéer om slöjdundervisning. I texten belyses några av de tankar om slöjdundervisningens nytta som fördes fram av andra aktörer redan årtiondena innan Näässlöjden fick sitt genomslag. Förhållandena för framväxten av den manliga slöjden i Sverige med början av 1840-talet beskrivs. Framställningen följer utvecklingen inom ämnesområdet under de fyra följande decennierna. Som stöd för studien har följande frågeställningar formulerats: Hur utvecklades den svenska debatten om slöjd och slöjdundervisning under perioden 1840–1880?; Vilka var de mest framträdande debattörerna, och vilka var deras viktigaste argument?; Vad kännetecknade den tidiga slöjdundervisningen och hur omfattande var den?; Vilka ekonomiska villkor styrde slöjdundervisningen under den första tiden?; samt Vilka spår har den tidiga slöjddebatten lämnat i den fortsatta utvecklingen av slöjdämnet? Källmaterialet utgörs av tryckta texter hämtade från historiska framställningar, samtida litteratur, tidskriftsartiklar och statliga förordningar.