Slöjdmetodikens svarta hål

Val och användning av kommunikation i instruktion

Abstract

En medveten lärare inom det hantverksmässiga lärandefältet använder språket som en fördjupande och stöttande kommunikation till det som visas konkret tredimensionellt. Resultatet har framkommit genom att vi studerat i vilken utsträckning läraren, som en del av sin metodik, använder sig av intellektuell eller kroppslig reflektion när denne ger en instruktion. Samtidigt belyses hur valet av kommunikationsform och kommunikativ resurs i hård slöjd är avhängt undervisningens ämnes- och hantverksmässiga innehåll. Teoretiskt grundas studien inom neurovetenskap och kommunikations­teori med speciellt fokus på kunskaper om hur hågkomst och återskapande av vetande och erfarenheter lagras i människans minne. Där det semantiska- och det episodiska minnet pekar på en intellektuell reflektion, medan det procedurala minnet anger en kroppslig reflektion. Studien är genomförd i den svenska grundskolans slöjdundervisning i årskurs 5 med ett urval om fyra slöjdlärare med lång erfarenhet. Var och en av lärarna gavs i uppgift att hålla fyra olika genomgångar, med innehållsligt fokus på ett material eller en hantverksteknik. Vi hade angett lärandemål för genomgången, vilket undervisningsmaterial läraren skulle använda sig av, samt en ungefärlig tid för hela genomgången. För att validera studiens resultat användes tre olika metoder för att undersöka samma fenomen. Undervisningen blev videofilmad med fokus på lärarens instruktion, varje lärare intervjuades enskilt efter den sista av genomgångarna, och samtliga lärare deltog tillsammans i en fokusgruppintervju ett par månader efter genomgångarna.

Nyckelord: Instruktion i hantverk, kommunikationsformer, kommunikativa resurser, metodik, slöjd.