Att kunna såga rakt. Om manuell bildning i skolämnet slöjd.

Abstract

Denna artikel belyser elevers förmåga att såga rakt och syftar till att beskriva innebörder av detta kunnande. Studien tar sin utgångspunkt i att betrakta manuellt arbete med verktyg och material som ett ämnesspecifikt kunnande undervisningen i slöjd syftar till att utveckla. Slöjdkunnande betraktas som en beredskap att i görandet urskilja detaljer och nyanser av manuellt arbete. Kunnande kommer till uttryck i hur någon erfar något. Erfarande kommer i sin tur till uttryck i görandet, i detta fall hur elever på mellanstadiet utför ett manuellt arbete. Elevers sätt att såga rakt kan på så sätt betraktas som ett uttryck för ett specifikt kunnande i slöjdämnet. Ett ökat kunnande innebär ett mer differentierat erfarande i arbetet med att såga rakt, fler detaljer och nyanser av kunnandet urskiljs. Studien vill genom att artikulera vad eleverna kan när de kan såga rakt bidra till utvecklingen av ett språk för att tala om ämnesspecifika förmågor, ett språk vi vet är bristfälligt inte endast i ämnet slöjd utan i skolans ämnen i stort. Att kunna beskriva och visa på vad eleven kan urskilja och kvaliteten i det kunnande som kommer till uttryck när eleven arbetar manuellt är en central del av undervisningen för att åstadkomma lärande i slöjd. Videoempiri av elevers rakt-sågande har legat till grund för en fenomenografisk analys. Denna har resulterat i fyra beskrivningskategorier av sätt att såga rakt och synliggör progression i kunnandet. Empirin har genererats från fyra så kallade för- och eftertest i en learning study i slöjd som genomförts på två kommunala grundskolor i årskurs fem och sex.