Fältarbete i slöjdpraktiker

Abstract

Denna artikel beskriver överväganden gjorda inför och under ett fältarbete i två slöjdpraktiker, en skolslöjdspraktik och en slöjdklubbspraktik, liksom överväganden inför rapportering av detta fältarbete. Artikeln knyter an till vetenskapliga discipliner som antropologi, etnologi och sociologi där fältarbete under stora delar av 1900-talet använts för förstahandsregistreringar av interaktionen människa – människa, människa – kultur. Metodologiska aspekter som tid problematiseras med exemplifieringar från ett halvårslångt fältarbete i två olika slöjdpraktiker. På så sätt beskrivs hur kontakt med fälten eller slöjdpraktiker kan etableras, upprätthållas och avslutas genom olika slags portvakter. Vidare problematiseras hur fältforskare har att förhålla sig till och reflektera över sin roll som medaktör under det att deltagande observationer, fältanteckningar, samtal, dokument- och föremålsanalyser genomförs. Artikeln skildrar också hur forskaren genom hela fältarbetet medvetet arbetar med att förhålla sig reflexiv, vara nära och vara distanserad, i förhållande till fälten. Vidare framhålls hur fältforskaren genom att växla mellan empirisk och teoretisk närhet gör det möjligt att överraskas och på så sätt försöka etablera nya, annorlunda, sätt att se på och förstå det som sker i fält. Artikeln avslutas med reflektioner över senmoderna fältarbetens potential för att studera kommunikation, innehåll och meningserbjudanden i slöjdpraktiker.

Sökord: metod, slöjd, fältarbete, deltagande observation

URN:NBN:no-29953