Samtal om estetiska aspekter i textilslöjden
Abstract
I slöjdundervisningen i Sverige är ett av målen att eleven skall utveckla förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska värden. I en studie med elever i grundskolan (Homlong, 2006a,b) visade det sig att eleverna hade klara åsikter om vad de tyckte om några olikt mönstrade tyger, men saknade formalestetiska begrepp för att förklara dessa åsikter. De begrundade i stor grad sina ställningstaganden med funktionella användningsområden eller hänvisning till personliga erfarenheter av liknande mönster, färger eller textilier.
Undersökningsmetoden som användes i studien The Language of Textiles (Homlong, 2006a) var en modifierad Repertory Grid där eleven i flera omgångar skulle välja mellan tre olikt mönstrade tyger och motivera valen. Metoden bygger på att den jämförande analysen lyfter fram likheter och olikheter i en process där begrepp och deras motsatsbenämningar lyfts fram. Denna artikel visar exempel på hur eleverna i studien motiverade sina ställningstagande, i vilka situationer och på vilka områden de hade problem med att förklara orsaken till sina ställnings-taganden, och föreslår hur en jämförande analysmetod kan bidra till utveckling av kommunikation kring estetiska aspekter i slöjdundervisningen.
Sökord: metod, slöjd, intervju, repertory grid, kommunikation
URN:NBN:no-29967
Downloads
Published
How to Cite
Issue
Section
License
Authors who publish with this journal agree to the following terms:
Authors retain copyright and grant the journal right of first publication with the work simultaneously licensed under a Creative Commons Attribution License that allows others to share the work with an acknowledgement of the work's authorship and initial publication in this journal.
Authors are able to enter into separate, additional contractual arrangements for the non-exclusive distribution of the journal's published version of the work (e.g., post it to an institutional repository or publish it in a book), with an acknowledgement of its initial publication in this journal.
Authors are permitted and encouraged to post their work online (e.g., in institutional repositories or on their website) prior to and during the submission process, as it can lead to productive exchanges, as well as earlier and greater citation of published work (See The Effect of Open Access).