Spår av lärande – föremål som källa

Abstract

Kan föremål som källa bidra i forskning om undervisning? Lämnar olika tiders lärandetraditioner spår i de föremål som tillverkas under utbildning och vilka metoder kan användas då föremålen studeras? Syftet med artikeln är att i någon mån besvara dessa frågor, att förmedla ett exempel på forskning där föremålen varit avgörande för resultatet. Verbalisera den metod som använts, analysera den samt relatera till tidigare dokumenterade metoder som använts inom till exempel traditionen Material culture. Visa att föremål framställda av textillärarstuderande under utbildning kan berätta något om utbildningskulturen de var en del av.
De två föremål som här studeras är två broderier utförda av studerande inom textillärarutbildningen i Uppsala. En väska med en broderad, stiliserad ros och ett dekorativt broderi med surialistisk mönsterbild att hänga på väggen. Genom stygn och applikationer materialiseras ett lärande i de uppgifter som lärarutbildarna utformar. Stringent och utsökt eller kreativt och personligt är ord som beskriver de båda analysobjekten, orden beskriver olika tiders målsättningar med lärande. Lärande är en process som kan pågå i livets alla situationer och är därmed inte begränsad till undervisning, lärande är en aktiv förändring av en människa (Säljö, 2000). Jag tolkar här lärande som en process där studenten är aktiv. Studentens lärande lämnar spår, meddelanden, som kan berätta om såväl studentans som utbildningens lärandeprocesser och intentioner. Det lärande som i denna artikel studeras är kopplat till en sluten utbildning och utbildningskultur. Föremålen återfinns även i en mer omfattande analys där även intervjuer och dokument analyseras (Holmberg, 2009).

Sökord: metod, slöjd, föremål, lärarutbildning, utbildningstradition

URN:NBN:no-29970